Kvarteret Stenkrossen/Råbykungen får nya bostäder och service. Kulturen och idrotten finns redan här.

Så här kommer det att se ut ungefär, när kvarteret Stenkrossen/Råbykungen är helt utbyggt.
Lunds kommun bygger gator och allmän plats. Fastighetsägare bygger hus. Cirka 325 nya bostäder ska byggas.
Tidigast 2028 kan de allmänna ytorna i området – gatorna, parken och torget – börja anläggas. Då ska även gatorna runt kvarteret ställas i ordning, ett arbete som tar cirka två års tid att slutföra.
Hela området beräknas bli färdigbyggt cirka 2032.
Hardebergaspåret genom Stenkrossen/Råbykungen är stängt. Skälet är att fastighetsägare bygger i området. Hardebergaspåret kommer att vara stängt fram till cirka 2030.
Under första halvåret 2026 beräknar Lunds kommun att göra färdigt Gylleholmsgatan och Hyllegränd. På Gylleholmsgatan ska vi plantera en ny trädrad på norra sidan. Det blir också en ny infart till Teater Sagohuset.
De nya lägenhetsägarna har nu flyttat in Nordrs kvarter Teaterkatten på Gylleholmsgatan. Teaterkatten består av bostadsrätter.
LKF har startat bygget av sitt första bostadshus utmed Södra vägen. Här byggs 117 hyresrätter.
Den högre byggnaden på 12 våningar inne i kvarteret har preliminär byggstart 2028. Även detta bostadshus ska bestå av hyresrätter.
När bostäderna inom området är byggda kommer Lunds kommun att göra färdigt torget söder om Stenkrossen, parken söder om Hardebergaspåret och gatorna runt kvarteret.

Området kommer att förtätas med uppemot 325 bostäder, markerade i mörkgrått, längs med Gylleholmsgatan, Arkivgatan, Södra vägen och i områdets mitt, invid båda sidor Hardebergaspåret. Illustrationsplan: Lunds kommun.
Enligt detaljplanen ska kvarteren Stenkrossen/Råbykungen förtätas med uppemot 325 nya bostäder. I anslutning till Hardebergaspåret ska en park och ett torg med en multisportsplan anläggas.
Kulturverksamheten kommer att fortsätta i de befintliga lokalerna, men också i nya byggnader i kvarteret Stenkrossen. Idrottsverksamheten och idrottshallen finns också kvar. De fyra byggnader som är av kulturhistoriskt värde och de flesta av träden ska bevaras. Hardebergaspåret ska stärkas som gång- och cykelstråk.
Området ska gestaltas med hänsyn till områdets befintliga värden, dess placering i staden samt omgivningens förutsättningar.
Samtliga gator runt kvarteret ska renoveras för att skapa en tydligare stadsmässig upplevelse. Gylleholmsgatan, Arkivgatan och Södra vägen kommer att kompletteras med trädplanteringar för att kompensera för de befintliga träden inom området som kommer att behöva fällas i samband med byggarbetet.
Kvarteret Råbykungen döptes efter lantbrukaren Bengt Jönsson som under delar av 1800-talet ägde fastigheten Lilla Råby 9 och som kallades för ”Råbykungen”. Markerna efter arvsskiftet användes både till bebyggelse och som jordbruksmark. I mitten av 1900-talet förvärvade staden kvarteret och anlade upplag åt gatukontoret, samt upplät marken åt ett gatukök vid Arkivgatan. När EOShallen, ritad av Karl Koistinen, uppfördes i början av 1990-talet, flyttades gatuköket till sin nuvarande position. I samband med detta anlades fotbollsplanen och löparbanorna i kvarteret.
Även kvarteret Stenkrossen var förr en del av Lilla Råby 9. Staden köpte merparten av det i början av 1900-talet. Hit förlades stadens materialgård, med upplag av grus, gatsten och annat material.
Här har det också funnits en stenkross, en smedja, en verkstad, ett garage med smörjgrop, ett oljeförråd, ett kolrum och en cistern för drivmedel och eventuellt även för uppvärmning på fastigheten. Så småningom uppfördes det ett flertal byggnader kopplade till denna verksamhet. Under 1930-och 1940-talet tillkom bland annat en cyanvätekammare för den viktiga bekämpningen av vägglöss, och ett reservvattenverk.
1963 byggdes den stora verkstadsbyggnaden åt gatukontoret. När gatukontoret flyttade sin verksamhet på 80-talet användes denna byggnad av bland andra kommunens ungdomsarbetslag, därefter - av gymnasieskolan Spyken. Numera huserar här kulturverkstaden ”Stenkrossen”.
I kvarterets sydöstra hörn ingår en del av en tomt som tidigare hette Petroleumupplaget. Den köptes 1909 av Sydsvenska Petroleum AB, som uppförde här en affärs- och bostadsbyggnad samt en lagerbyggnad. Här förvarades drivmedel i stora cisterner. På fastigheten fanns under en period även ett plåtslageri. Tomten, som idag klyvs av Kastanjegatan, köptes av staden 1937.
Marken i dessa kvarter har under ca 100 års tid påverkats av olika industriverksamheter och har blivit förorenad. Marken sanerades färdigt under 2023.
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?