Nya lagar och förordningar

Försöksverksamhet i kommuner och regioner

I syfte att öka kommunsektorns kapacitet att hantera de utmaningar den står inför med hänsyn till den demogra­fiska utvecklingen och klimatförändringar, har regeringen i november 2021 tillsatt en särskild utredare att främja försöksverksamheter i kommuner och regioner.
Utredaren ska bland annat identifiera vilka försöksverksamheter kommuner och regioner önskar genomföra och bedöma om, och i så fall hur, staten bör främja och stödja försöksverksamheterna. Utredaren ska också analysera om det finns rättsliga hinder mot att genomföra vissa försöksverksamhe­ter samt lämna nödvändiga författningsförslag och eventuellt föreslå andra statliga insatser.
Enligt utredningsdirektiven bör försöksverksamhet om samverkan, tillitsbaserad styrning och om att tillvarata teknikutvecklingens möjligheter främjas och försöksverk­samhet med asymmetrisk ansvarsfördelning kan vara ett alternativ som bör prövas.
En delredovisning, om försöksverksamhet som inte kräver författningsändringar, ska lämnas i september 2022 och uppdraget ska slutredovisas senast i december 2023.

Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete, förslag om ny lag

Lagen sammanfattar resultatet av utredningen om kom­muner mot brott, SOU 2021:49. Förslaget syftar till att alla kommuner kan och bör åläggas uppdrag att arbeta med och ta ansvar för de brottsförebyggande frågorna på ett sätt som främjar effektivitet i samhällets samlade brottsförebyggande arbete. Lagen anger vilka krav som ställs på kommunerna och föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

Pandemilagstiftning och tillfälliga regelverk

Under 2020 till 2022 har regeringen och riksdagen antagit en rad tillfälliga lagar och förordningar för att hantera samhällspåverkan av den då rådande pandemin. För planperioden kommer kommunen behöva ha fortsatt hög bevak­ning och anpassningsförmåga i förhållande till tillfälliga lagar och regeländringar som hanterar pandemi och dess effekter på lokalsamhället. Regeringen har tillsatt en särskild utredning, författningsberedskap inför framtida pandemier Dir. 2021:68, för översyn av smittskyddslagstiftning med mera för beredskapen för framtida pandemier.

Korruption inom kommuner och regioner ska kartläggas

Regeringen har i juli 2022 gett Statskontoret i uppdrag att kartlägga korruption inom kommuner och regioner. Syftet är att höja kunskapsnivån nationellt om risker inom kommuner och regioner och samtidigt förbättra förutsättningarna för kommuner och regioner att motverka korruption. Uppdraget innefattar tre delar där Statskontoret ska lämna en läges­bild av förekomsten av korruption, korruptionsrisker och arbetssätt inom kommuner och regioner, analysera lägesbil­den samt föreslå eventuella åtgärder för att korruptionen ska kunna motverkas ytterligare inom sektorn. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2023.

Generellt på dataskyddsområdet och informationsförvaltning

Dataskydd är ett område i ständig förändring genom ny praxis och därför är detta ett rättsområde som kommer att påverka kommunens digitaliseringsresa. Integritetsskydds­myndigheten (IMY) har beslutat om sin strategiska målbild för 2022–2025. Målbilden består bland annat av att offentliga verksamheter senast 2025 ska arbeta mer systematiskt med dataskydd och driva en integritetsvänlig digitalisering. Det är därför viktigt att Lunds kommun rustar organisationen för att genomföra en integritetsvänlig digitalisering under kommande år.

Förslag på förändringar i OSL

IT-driftsutredningen redovisade i sitt delbetänkande ett förslag på ny sekretessbrytande bestämmelse och inskränkt meddelarfrihet vid teknisk bearbetning och lagring av upp­gifter, vilket bland annat påverkar kommunen i sin använd­ning IT-system, framför allt molntjänster.

Utvecklad lagstiftning och praxis inom skattelagstiftningen och konkurrensrätten

Kommunkoncernen behöver fortsatt bevaka utvecklingen inom rubricerade rättsområden.
Kommunen ser en ökad aktivitet hos till exempel Skatteverk och Konkurrensverk med fokus på områden som berör kommunkoncernens verksamhet och bolag. Inte minst rör det förutsättningarna för interna betalflöden och tjänsteköp. Skattereglernas krav på marknadsmässig prissättning och utvecklingen rörande praxis inom kommunkoncernens finansiella hantering kommer kunna få påverkan. Det rör till exempel förutsättningarna för koncernbidrag.

Förändringar inom EU-rätten

Inom EU pågår en utveckling av till exempel reglerna om statligt stöd och de gruppundantag som finns för stöd till vissa verksamheter. För kommunen som stödgivare och aktör inom ramen för kommunkoncernen kan detta få betydelse för åtgärder som kommunen vidtar för att bland annat allmänt främja verksamheter inom näringsliv, kultur och idrott.
Inom EU finns också fortsatt stort fokus på förutsättningarna för den inre marknaden och då bland annat reglerna kring rörlighet. Upphandling är ett sådant område som kan komma att påverka förutsättningar för kommunen som upphandlade myndighet. Det har till exempel avgjorts processer som har stor bäring på rätten till kommunal avtalssamverkan. Ökade möjligheter till samverkan inom kommunala stöd- och servicefunktioner är en effekt som påverkar kommunens förutsättningar under kommande planperiod, där denna samverkansmöjlighet har stärkts.

Totalförsvarspropositionen 2021–2025

Proposition Totalförsvar 2020/21:30 innehåller förslag om ett övergripande mål för totalförsvaret och nya mål för det militära respektive civila försvaret. Vid sidan av de ökade anslagen till det militära försvaret sker en stegvis förstärk­ning också av det civila försvaret. Motståndskraften inom de viktigaste samhällsfunktionerna ska stärkas, särskilt hälso- och sjukvård, livsmedels- och dricksvattenförsörjning, transporter, ordning och säkerhet, finansiell beredskap, energiförsörjning samt elektroniska kommunikationer och post.

Cybersäkerhet

Framtidens skydd av civilbefolkningen ska utredas och säkerhetsskyddet stärkas. Arbetet med cybersäkerhet och psykologiskt försvar ska intensifieras, bland annat genom inrättandet av ett cybersäkerhetscenter och en ny myndighet för psykologiskt försvar. Den svenska försörjningsberedska­pen ska utvecklas och näringslivet ska i ökad utsträckning involveras i arbetet med att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, bland annat genom inrättandet av ett näringslivsråd.

Krisberedskap och civilt försvar behöver utvecklas

Mycket av samhällsviktig verksamhet bedrivs av kommuner och regioner och de utgör en viktig beståndsdel i arbetet med krisberedskap och civilt försvar. MSB konstaterar att kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar behöver utvecklas och stärkas.Det kan förväntas bli aktuellt med skärpt ansvar och ökade uppgifter för kommunerna på området.

Principöverenskommelse mellan USA och EU om ett ramverk för skydd av personuppgifter

Efter att EU-domstolen i den så kallade Schrems II-domen från 2020 upphävde det tidigare ramverket Privacy Shield har det från flera håll, inte minst från EU/EES-ländernas dataskyddsmyndigheter, framförts vikten av att ett nytt ramverk tas fram som uppfyller de krav som EU-domstolen pekat på.
Den 25 mars 2022 meddelades att EU-kommissionen och USA träffat en principöverenskommelse om ett nytt transatlan­tiskt ramverk för skydd för personuppgifter, Trans-Atlantic Data Privacy Framework.

Överföring av personuppgifter till USA

Nu fortsätter förhandlingarna mellan EU-kommissionen och myndigheterna i USA för att ta fram närmare villkor och förutsättningar för att garantera en sådan nivå. När de förhandlingarna avslutats, ska kommis­sionen begära ett yttrande från Europeiska dataskydds­styrelsen (EDPB) och frågan ska sedan behandlas i den så kallade Artikel 93-kommittén som består av företrädare för medlemsstaternas regeringar. Först därefter kan EU-kom­missionen fatta ett beslut om adekvat skyddsnivå för USA. Att ett nytt ramverk och adekvansbeslut kommer på plats är något som är starkt efterlängtat för att förenkla möjligheterna till överföring av personuppgifter från EU/EES till USA.

Det är dock viktigt att understryka att principöverenskom­melsen inte innebär någon förändring för den organisation som vill överföra personuppgifter till USA. Fram till att det finns ett nytt adekvansbeslut på plats måste organisationer alltså säkerställa att det finns ett annat verktyg för överfö­ringen som uppfyller kraven i kapitel V i dataskyddsförord­ningen och att EU-domstolens praxis följs, särskilt Schrems II-domen. EDPB har gett vägledning kring hur domen ska tolkas. Lunds kommun följer denna vägledning.

Lunds kommun följer riktlinjer och praxis

För Lunds kommuns del så kommer frågan att bevakas av dataskyddsteamet och i samarbete med kommunens data­skyddsombud arbetar organisationen fortsatt med att följa de riktlinjer och den praxis som finns på området.

AI-förordningen

EU-kommissionens förslag till en ny förordning om harmo­niserade regler för artificiell intelligens (AI) ligger inom ramen för strategin för det digitala Europa. Ambitionen är att föreslå ett rättsligt ramverk för AI med utgångspunkt i etiska riktlinjer för utveckling och användning av AI. AI-förord­ningen blir extra relevant för Sverige på grund av en nyligen genomförd ändring av kommunallagen. Lagen tillåter sedan 1 juli 2022 att kommuner och regioner med vissa begräns­ningar fattar beslut på automatiserad väg. AI används även i andra fall, och blir mer och mer vanligt förekommande.
Det finns i skrivande stund inte någon tid angiven för när AI-förordningen kan tänkas bli antagen och därmed inte heller när den kan antas träda i kraft. Den kan antas under våren 2023 och då träda i kraft våren 2025 men det är enbart spekulationer.

Nytt förslag till europeisk Data Act

Den 23 februari 2022 publicerade EU-kommissionen förslaget till EU:s Data Act. Förslaget är en del av EU-kommissionens datastrategi och syftet med förslaget är att säkerställa en rättvis värdeallokering av data mellan olika aktörer, samt att främja tillgång till och användning av data. Att säkerställa en bättre balans av fördelning av data i takt med den nya vågen av data som inte är personuppgifter innebär en stor potential att stärka en hållbar dataekonomi i Europa.

Sträkt rätt till datapor­tabilitet 

Syftet med den nya datalagen är att fastställa harmoniserade regler för tillgång till och användning av uppgifter som genereras från ett brett spektrum av produkter och tjänster, inklusive uppkopplade föremål (Internet of Things), hälso- och sjuk­vårdsutrustning och virtuella assistenter. Den nya datalagen syftar också till att stärka de registrerades rätt till datapor­tabilitet enligt artikel 20 i dataskyddsförordningen (GDPR).

Förslaget omfattar bland annat verktyg för offentliga myn­digheter att få åtkomst till och använda data som innehas av den privata sektorn, men som är nödvändiga vid exceptionella omständigheter, eller när de offentliga myndigheterna behöver data för att kunna fullgöra en uppgift som följer av lag och denna data inte finns tillgänglig på annat sätt.

Det finns i skrivande stund inte någon tid angiven för när Data act kan tänkas bli antagen och därmed inte heller när den kan antas träda i kraft.

ePrivacyförordningen

Under flera års tid har ePrivacyförordningen, som initialt var avsedd att träda i kraft samtidigt som GDPR, varit på gång. ePrivacyförordningen kan få betydelse för den svenska lagstiftningen bland annat avseende regler kring kakor och spårningstekniker, som nu regleras av den så kallade ”kak­lagen” 6 kap. 18 § LEK. Förordningen är avsedd att ersätta e-dataskyddsdirektivet, vilket i sin tur kommer innebära att väsentliga regleringar om trafikuppgifter och spårnings­tekniker kommer att framgå direkt av förordningstexten och inte i den svenska lagen LEK. När ePrivacyförordningen träder i kraft kommer det sannolikt att innebära stora förändringar, som kommunen behöver implementera.

Ny lag under 2023 – EU:s Dataförvaltningsakt (Data Governance Act)

EU:s nya dataförvaltningsakt (Data Governance Act) trädde i kraft i juni 2022 och börjar tillämpas i september 2023. Den är del av EU-strategin för data, som syftar till att stärka dataekonomin. Syftet med dataförvaltningsakten är att främja tillgängligheten och användbarheten för data från den offentliga sektorn genom att öka förtroendet mellan aktörer som hanterar data samt att stärka mekanismer för datadel­ning inom EU. Dataförvaltningsakten ska främja tillgången till data och skapa en tillförlitlig miljö för att underlätta användningen av data för forskningsändamål samt för ska­pandet av nya innovativa tjänster och produkter.

En ny enhet, Europeiska datainnovationsstyrelsen, kommer att skapas för att ge råd till och bistå EU-kommissionen bland annat i arbetet med att förbättra dataförmedlingstjänsternas interoperabilitet och med att utarbeta riktlinjer om hur utvecklingen av dataområden kan underlättas.
Offentliga verksamheter, så som kommuner bör förbereda sig på den nya dataförvaltningsakten. Ett lämpligt första steg kan vara att analysera vad dataförvaltningsakten innebär för verksamheten och utreda om och i förekommande fall vilka åtgärder som behöver vidtas. Exempel på åtgärder kan vara tekniska åtgärder som säkerställer sekretess av data, avtal om nyttjande för data och legala åtgärder för lagenlig överföring av data till länder utanför EU/EES.

Lagförslag om ett utökat kommunalt ansvar för förpackningar

Lagförslaget påverkar verksamhet inom renhållningsstyrelsen där full kostnadstäckning tills vidare är kommunicerad.

Utökad garanterad undervisningstid på etableringsprogrammet inom Komvux

Riksdagen har i februari 2022 beslutat att den garanterade undervisningstiden på etableringsprogrammet inom Komvux ska utökas från 15 till 23 timmar. Lagförändringen träder i kraft i augusti 2022 och påverkar vuxenutbildningen.

Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram inom gymnasieskolan

Riksdagen har i april 2022 beslutat om ändringar i skollagen som ska ge elever på yrkesprogram inom gymnasieskolan ökade möjligheter att få grundläggande behörighet till universitets- och högskoleutbildning. Kurser som krävs för grundläggande behörighet ska ingå i programstrukturen för alla yrkesprogram. Det innebär att programmens omfattning utökas både avseende antalet gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid. Ökningen uppgår till minst 10%. Möjlighet ska finnas för elever att välja bort delar av det som krävs för grundläggande behörighet. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2023.

Ny socialtjänstlag

Utredningen Framtidens socialtjänst som syftar till att förtydliga socialtjänstlagen är klar och har varit ute på remiss våren 2021. Det fortsatta arbetet med att ta fram en proposition har försenats. Ny lag kan få stora konsekvenser för ekonomi och verksamhet under senare delar av perioden utifrån att lagförändringar i socialtjänstlagen kan förändra socialnämndens ansvar. Det finns en inriktning i utredningen att stärka det förebyggande arbetet, lättillgänglig social­tjänst, övergripande planering, kunskapsbaserad socialtjänst och möjligheten att tillhandahålla insatser utan föregående behovsprövning. Effekter av kommande proposition kommer ske tidigast under senare del av planperioden.

Till sidans topp