Lund och omvärlden

Kompetensförsörjning

En ökande demografisk försörjningskvot betyder bland annat att andelen personer i arbetsför ålder minskar. Detta får följden att konkurrensen om arbetskraften kommer att hårdna. Kommunens attraktivitet som arbetsgivare och förmåga att attrahera, engagera och behålla kompetens är en avgörande faktor i att hantera både nuvarande och framtida kompetensförsörjning.

Utmaning att rekrytera och behålla medarbetare

Redan i dag är kompetens­försörjningen en angelägen och utmanande fråga inom flera av kommunens personalintensiva verksamhetsgrenar, till exempel utbildningsverksamheten, vård och omsorg liksom socialtjänsten. Även för mindre verksamheter som kräver specifika yrkeskompetenser märks svårigheter att rekrytera och behålla medarbetare.

Attraktiv arbetsgivare

Risken finns att kostnader för konsulttjänster och inhyrd personal kommer att öka i framtiden. En mängd initiativ pågår för att stärka kommunens konkurrenskraft som arbetsgivare. Exempel på insatser är att skapa förutsättningar för interna karriärvägar, utveckling av befintliga ledare och utveckling av anställningserbjudandet. Vidare är ansträngningarna för att möta behoven av en flexibel, innovativ och engagerande arbetsplats igång genom kommu­nens gemensamma målbild – Morgondagens arbetsplats.

Morgondagens arbetsplats

Under coronapandemin har en dramatisk omställning till nya arbetssätt och ökat distansarbete genomförts. Kraften i denna omställning bör tas tillvara med ett fortsatt fokus på frågor som rör hur, var och med vilka verktyg våra medarbetare ska arbeta på Morgondagens arbetsplats.

Stigande förväntningar på välfärden

I takt med en allt mer komplex samhällsutveckling ökar förväntningarna på kommunernas verksamheter. Kommunen som välfärdsaktör förväntas ha en hög kapacitet, både i förhållande till tjänsters innehåll och kvalitet, men även vad gäller att hantera stora internationella samhällsutmaningar som sociala och ekonomiska klyftor, klimatförändringar, ökad polarisering och minskad tilltro till samhällets institu­tioner. Detta sker parallellt med att kommunens handlings­utrymme har minskat i takt med att både europeiska beslut och nationell lagstiftning blivit mer styrande. Områden där kommunen tidigare har kunnat ställa egna detaljkrav för att driva utvecklingen i en viss riktning blir färre. Runt 60 procent av de beslut som fattas i kommunfullmäktige i Lund påverkas direkt eller indirekt av beslut fattade av EU.

Grundläggande samhällsservice

Det som förenar många av samhällsutmaningarna är att de är svåra att definiera, mångdimensionella och ansvarsfrågan är långt ifrån självklart, vilket betyder att ingen aktör har egen rådighet. Kommunens roll som garant för grundläggande samhällsservice blir därmed ännu viktigare, samtidigt behöver kommunens traditionella struktur och arbetssätt anpassas till dessa nya förutsättningar.

Nya arbetssätt

Delar av det som behöver förstärkas handlar om innovation, digitalisering och agila arbetssätt som gynnar effektivitet och frigör resurser. Andra delar handlar om att stärka upp de tvärgående och process­orienterade arbetssätten – där helhetsperspektiv, samverkan, socialt samspel, kommunikation och kunskapsutbyte över organisatoriska gränser, både inom och utanför kommunen, behöver förstärkas.

Ökat inflöde till kommunens verksamheter

Lunds kommun märker redan nu av de stigande förväntning­arna på kommunens service och insatser. Under året har ett ökat inflöde till olika delar av kommunen uppmärksammats, till exempel inom socialtjänsten liksom bygglovshandlägg­ningen, vilket bland annat gett negativa effekter i form av längre handläggningstider. Men även andra delar av kommunens verksamheter märker av tendenserna. Exempelvis märks en ökad komplexitet i ärenden och ett ökat tryck på överförmyndarens verksamhet. Inom miljönämndens ansvarsområde lyfts en ökad komplexitet i lagstiftning och rättstillämpning, vilket påverkar prövnings- och tillsyns­ärenden. För vården och stödet till äldre märks, förutom ökningen av andelen äldre, att allt fler kommuninnevånare med omfattande behov av hälso- och sjukvårdsinsatser vårdas i hemmet. Detta ställer stora krav på organisation, kompetens och samverkan.

Motorn för utveckling i regionen

Lunds kommun rustar för att möta upp på flera olika sätt. En viktig åtgärd är att fortsätta utveckla och förstärka kommunens roll som motor och aktör för utveckling i regionen.

Parallellt med stigande individuella förväntningar på välfärden finns även de som inte ställer krav alls och har låga förväntningar. Risken att de som ropar högst får mest är högst reell. Det uppmärksammas även att den digitala delaktigheten skiljer sig mellan olika grupper. Kommunen utmanas därmed till att hitta effektiva sätt att möta stigande förväntningar på ett sätt som säkerställer likabehandling, tillgänglighet och delaktighet för samtliga medborgare.

Digitalisering och IT-säkerhet

När färre ska förse fler med service är digitalisering ett viktigt verktyg, eftersom det ger kommunen möjlighet att erbjuda lättillgänglig och kvalitetssäkrad service med ett minimum av personella resurser – till exempel genom utveckling av e-tjänster. I och med denna utveckling kommer kommunens IT-basinfrastruktur hantera växande mängder data, som inte sällan är av känslig eller sekretessklassad karaktär. Stora delar av den kommunala servicen är beroende av IT-basinfrastrukturen. Dels externt i servicen gentemot medborgare i form av exempelvis informationskanaler via webben eller olika sorters e-tjänster, men också internt för exempelvis e-posthantering, verksamhetsstöd för dokumen­tation och journalföring liksom program för ekonomiska transaktioner och ärendehantering.

IT-säkerhet

Hotbilden för IT-attacker ökar, både nationellt och inter­nationellt, exempelvis i form av belastningsattacker och så kallade ransomware-attacker. I den globala problembilden för IT-säkerhet utgör kommunens IT-infrastruktur inget undantag. Flera åtgärder för att hantera denna risk har redan inletts. Förutom risk för IT-attacker ligger utmaningen för kommunen i att kunna ställa om och vidareutveckla individer till nya arbeten i en mer teknologiskt avancerad arbetsmiljö - i kombination med vår förmåga att kommunicera och bedriva förändringsarbete. I framtiden krävs både investeringar och beredskap hos medarbetare att förändra sitt arbete. Ungefär hälften av existerande arbetsuppgifter beräknas komma att automatiseras under de kommande tjugo åren. De processer som bedöms förändras först finns inom ekonomi och HR.

Hållbart växande Lund

När Lund växer ska det ske ansvarsfullt och balanserat. För att staden ska kunna utvecklas och förtätas på ett hållbart och attraktivt sätt måste människors hälsa och miljön värnas. Urbaniseringen, det vill säga att vi helst bor i tätorten, och det faktum att Lund är en väldigt attraktiv kommun att bo och etablera verksamhet i, ställer enorma krav på samhällsplaneringen och inte minst byggandet av bostäder. Utmaningarna handlar om att hinna med men också om att balansera vår resursanvändning, förlorad åkermark, trafikutsläpp och klimatförändringar. I Lund syns ingen kontraurbanisering på grund av pandemin. Den samman­hållna samhällsbyggnadsprocessen liksom det aktiva arbetet med samtliga hållbarhetsdimensioner är viktiga åtgärder i arbetet för att skapa ett växande och hållbart Lund.

Ledande inom miljö och klimat

Lunds kommun strävar efter att vara ledande inom miljö och klimat och de utmaningar som finns inom hållbarhet tas på största allvar. Det handlar både om att minska klimatpå­verkan och förhålla sig till risker och konsekvenser såsom skyfall, urbana värmeeffekter i hårdgjorda stadsområden, att säkra åkerlandskapet från vattenbrist samt minimera översvämningsrisker. Den minskade ekonomiska aktiviteten under coronapandemin har tillfälligt påverkat utsläpp och klimatbelastning från flygtransporter, persontransporter och industri men detta bedöms inte få någon märkbar påverkan på den långsiktiga trenden mot en tilltagande klimatförändring. Det finns vidare en risk att problemställ­ningarna hamnar i bakgrunden när samhället lägger fokus på återgången efter coronapandemin.

Klyftor och polarisering 

De ekonomiska klyftorna har ökat i Sverige sedan 1980-talet, vilket också är en global trend. Klyftorna har ökat mellan äldre och yngre, mellan sammanboende och ensamstående föräldrar, mellan de som har arbete och de som står utanför arbetsmarknaden, mellan storstad och landsbygd, mellan inrikes födda och utrikesfödda samt mellan invånare i attraktiva och mindre attraktiva områden i städerna. Lund är en kommun där invånarna generellt sett har gynnsamma förutsättningar. Samtidigt finns det skillnader mellan grupper och polarisering märks även här. I Lunds kommun finns skillnader mellan grupper när det kommer till utbild­ning, inkomst, sysselsättning och boende. Det demokratiska deltagandet varierar också beroende på var i kommunen människor bor. Skillnaderna syns inte så tydligt på stadsdelsnivå men däremot när statistik bryts ner i mindre geografiska områden. Ojämlikheten i levnadsvillkor påverkar det sociala kittet som håller ihop samhället och banar väg för populistiska strömningar och spänningar mellan befolkningsgrupper.

Ökad osäkerhet i världen – Kris och beredskap

Globaliseringen har bidragit till ett generellt ökat välstånd i världen. Den tätare sammankopplingen gör oss dock även mer beroende av varandra och sårbara för den utveckling som sker i andra länder. Idag färdas viktiga produkter mellan många olika platser innan de når sin slutdestination, vilket gör försörjningskedjorna sköra. Kombinerat med den just-in-time-approach som många myndigheter och företag tillämpar skapar det ett behov av att snabbt kunna hantera plötsliga brister och omställningar. Inte minst med tanke på den säkerhetspolitiska spänning som råder.

Resiliens

Ett viktigt begrepp idag och i framtiden är behovet av resiliens – alltså en grundläggande beredskapsförmåga och motståndskraft. Kommunens resiliens är avgörande för kommunens verksamheter, där flertalet pågår 24 timmar om dygnet, under årets alla dagar, och som har en stor påverkan på många kommuninvånares hälsa och livssituation.

Coronapandemin har testat kommunens krisberedskap till det yttersta. När en så stor kris inträffar märks effekter på många vitala delar av ett samhälle och inte minst inom kommunens olika verksamheter. Den centrala krisledningen har varit ett bra exempel på en kommungemensam struktur som bidrar till samarbete och ger stöd till kommunens verksamheter i extraordinära tider. När nu coronapandemin, förhoppningsvis, gått in i en ny fas som inte kräver krishantering gäller det att förvalta de goda erfarenheter som pandemin trots allt gett. Framförallt handlar det om vikten av att tänka efter före, vikten av att vi arbetar enligt principen Ett Lund och vikten av att veta om vilka beroenden vi har – och var våra sårbarheter finns.

I framtiden kommer kommunens krisberedskapsarbete och civila försvar med andra ord att spela en ännu viktigare roll. Exakt vilka utmaningar framtiden kommer bjuda på kan vi bara gissa, men en sak vet vi säkert: Lunds kommun måste öka sin resiliens mot alla typer av utmaningar, och det gör vi bäst tillsammans.

Till sidans topp