Digitalisering och IT-säkerhet
När färre ska förse fler med service är digitalisering ett viktigt verktyg, eftersom det ger kommunen möjlighet att erbjuda lättillgänglig och kvalitetssäkrad service med ett minimum av personella resurser – till exempel genom utveckling av e-tjänster. I och med denna utveckling kommer kommunens IT-basinfrastruktur hantera växande mängder data, som inte sällan är av känslig eller sekretessklassad karaktär. Stora delar av den kommunala servicen är beroende av IT-basinfrastrukturen. Dels externt i servicen gentemot medborgare i form av exempelvis informationskanaler via webben eller olika sorters e-tjänster, men också internt för exempelvis e-posthantering, verksamhetsstöd för dokumentation och journalföring liksom program för ekonomiska transaktioner och ärendehantering.
IT-säkerhet
Hotbilden för IT-attacker ökar, både nationellt och internationellt, exempelvis i form av belastningsattacker och så kallade ransomware-attacker. I den globala problembilden för IT-säkerhet utgör kommunens IT-infrastruktur inget undantag. Flera åtgärder för att hantera denna risk har redan inletts. Förutom risk för IT-attacker ligger utmaningen för kommunen i att kunna ställa om och vidareutveckla individer till nya arbeten i en mer teknologiskt avancerad arbetsmiljö - i kombination med vår förmåga att kommunicera och bedriva förändringsarbete. I framtiden krävs både investeringar och beredskap hos medarbetare att förändra sitt arbete. Ungefär hälften av existerande arbetsuppgifter beräknas komma att automatiseras under de kommande tjugo åren. De processer som bedöms förändras först finns inom ekonomi och HR.
Hållbart växande Lund
När Lund växer ska det ske ansvarsfullt och balanserat. För att staden ska kunna utvecklas och förtätas på ett hållbart och attraktivt sätt måste människors hälsa och miljön värnas. Urbaniseringen, det vill säga att vi helst bor i tätorten, och det faktum att Lund är en väldigt attraktiv kommun att bo och etablera verksamhet i, ställer enorma krav på samhällsplaneringen och inte minst byggandet av bostäder. Utmaningarna handlar om att hinna med men också om att balansera vår resursanvändning, förlorad åkermark, trafikutsläpp och klimatförändringar. I Lund syns ingen kontraurbanisering på grund av pandemin. Den sammanhållna samhällsbyggnadsprocessen liksom det aktiva arbetet med samtliga hållbarhetsdimensioner är viktiga åtgärder i arbetet för att skapa ett växande och hållbart Lund.
Ledande inom miljö och klimat
Lunds kommun strävar efter att vara ledande inom miljö och klimat och de utmaningar som finns inom hållbarhet tas på största allvar. Det handlar både om att minska klimatpåverkan och förhålla sig till risker och konsekvenser såsom skyfall, urbana värmeeffekter i hårdgjorda stadsområden, att säkra åkerlandskapet från vattenbrist samt minimera översvämningsrisker. Den minskade ekonomiska aktiviteten under coronapandemin har tillfälligt påverkat utsläpp och klimatbelastning från flygtransporter, persontransporter och industri men detta bedöms inte få någon märkbar påverkan på den långsiktiga trenden mot en tilltagande klimatförändring. Det finns vidare en risk att problemställningarna hamnar i bakgrunden när samhället lägger fokus på återgången efter coronapandemin.
Klyftor och polarisering
De ekonomiska klyftorna har ökat i Sverige sedan 1980-talet, vilket också är en global trend. Klyftorna har ökat mellan äldre och yngre, mellan sammanboende och ensamstående föräldrar, mellan de som har arbete och de som står utanför arbetsmarknaden, mellan storstad och landsbygd, mellan inrikes födda och utrikesfödda samt mellan invånare i attraktiva och mindre attraktiva områden i städerna. Lund är en kommun där invånarna generellt sett har gynnsamma förutsättningar. Samtidigt finns det skillnader mellan grupper och polarisering märks även här. I Lunds kommun finns skillnader mellan grupper när det kommer till utbildning, inkomst, sysselsättning och boende. Det demokratiska deltagandet varierar också beroende på var i kommunen människor bor. Skillnaderna syns inte så tydligt på stadsdelsnivå men däremot när statistik bryts ner i mindre geografiska områden. Ojämlikheten i levnadsvillkor påverkar det sociala kittet som håller ihop samhället och banar väg för populistiska strömningar och spänningar mellan befolkningsgrupper.
Ökad osäkerhet i världen – Kris och beredskap
Globaliseringen har bidragit till ett generellt ökat välstånd i världen. Den tätare sammankopplingen gör oss dock även mer beroende av varandra och sårbara för den utveckling som sker i andra länder. Idag färdas viktiga produkter mellan många olika platser innan de når sin slutdestination, vilket gör försörjningskedjorna sköra. Kombinerat med den just-in-time-approach som många myndigheter och företag tillämpar skapar det ett behov av att snabbt kunna hantera plötsliga brister och omställningar. Inte minst med tanke på den säkerhetspolitiska spänning som råder.
Resiliens
Ett viktigt begrepp idag och i framtiden är behovet av resiliens – alltså en grundläggande beredskapsförmåga och motståndskraft. Kommunens resiliens är avgörande för kommunens verksamheter, där flertalet pågår 24 timmar om dygnet, under årets alla dagar, och som har en stor påverkan på många kommuninvånares hälsa och livssituation.
Coronapandemin har testat kommunens krisberedskap till det yttersta. När en så stor kris inträffar märks effekter på många vitala delar av ett samhälle och inte minst inom kommunens olika verksamheter. Den centrala krisledningen har varit ett bra exempel på en kommungemensam struktur som bidrar till samarbete och ger stöd till kommunens verksamheter i extraordinära tider. När nu coronapandemin, förhoppningsvis, gått in i en ny fas som inte kräver krishantering gäller det att förvalta de goda erfarenheter som pandemin trots allt gett. Framförallt handlar det om vikten av att tänka efter före, vikten av att vi arbetar enligt principen Ett Lund och vikten av att veta om vilka beroenden vi har – och var våra sårbarheter finns.
I framtiden kommer kommunens krisberedskapsarbete och civila försvar med andra ord att spela en ännu viktigare roll. Exakt vilka utmaningar framtiden kommer bjuda på kan vi bara gissa, men en sak vet vi säkert: Lunds kommun måste öka sin resiliens mot alla typer av utmaningar, och det gör vi bäst tillsammans.