Konjunkturläget

Kommunsektorns ekonomiska resultat har varit rekordhöga under 2020–2022 för att under 2023 förväntas bli betydligt lägre där till och med underskott beräknas uppstå om inga åtgärder genomförs.

Flera orsaker till förändringen

Orsaken till den dramatiska föränd­ringen är flera. För det första berodde föregående års starka resultat på tillfälliga faktorer i form av betydligt högre skatteintäkter än förväntat samtidigt som statsbidragen ökade för att kompensera kommunerna för befarade negativa effekter av pandemin. Även tillfälligt lägre kostnader till följd av nedstängning av vissa verksamheter under pandemin är en bidragande effekt till de högre resultaten. En positiv börsutveckling kombinerat med låg ränta på lån är också en stor förklaring till tidigare års starka resultat. Inför 2023 råder det en stor osäkerhet kring konjunkturläget framöver med hög inflation under 2022, räntehöjningar där lång tid av unikt låga räntor är över och den oro som råder till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

Postpandemiska återhämtningen och inflation

Inflations- och ränteuppgången kommer att få betydande åtstramande effekter på världsekonomin både i år och åren därefter, vilket är en motkraft till den postpandemiska återhämtningen som ännu präglar många ekonomier. Kriget i Ukraina är starkt bidragande till den energi- och råvarupris­inflation som uppstått och ökar på osäkerheten gällande den ekonomiska utvecklingen framöver.

Svensk ekonomi har bromsat in

Den svenska ekonomin bromsar in under 2022 efter flera år av högkonjunktur. Den höga inflationen och stigande räntor påverkar alla ekonomins sektorer och urholkar köpkraften för företag, hushåll och kommuner. Mindre optimistiska hushåll och företag leder till att investeringar skjuts på framtiden eller uteblir. Hushållen förutses att främst dra ner på sällanköpsvaror samt bostadsköp. Högre räntor och uppvärmningskostnader får en dämpande effekt på bostads­efterfrågan och därigenom på bostadspriserna vilket kan medföra ett allt svagare bostadsbyggande.

Sysselsättning

Efterfrågan på arbetskraft är fortfarande hög och rekry­teringsläget i vissa branscher är ansträngande. Men med svagare produktionsökningstakt lär efterfrågan på arbets­kraft gradvis dämpas, vilket sker med en viss eftersläpning. Sysselsättningsgraden förväntas vända ner nästa år till följd av konjunkturavmattningen men en växande befolkning i arbetsför ålder medför att antalet sysselsatta personer beräknas öka. Samtidigt förväntas företag att vilja behålla personal så länge som möjligt med tanke på att det råder stor brist på arbetskraft med efterfrågad kompetens. Att syssel­sättningen inom offentlig sektor inte antas vända ner blir en annan motverkande kraft till konjunkturnedgången.

Kortvarig lågkonjunktur

Lågkonjunkturen bedöms bli kortvarig med störst påverkan på 2023. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) förutspår att tillväxten i samhället stabiliserar sig under 2024, men att konjunkturen stärks mer påtagligt tidigast 2025. Den svagare konjunkturutvecklingen antas medföra sjunkande räntor på sikt men perioden med låga räntor är dock över.

Konsumentpriser

På samma sätt kommer konsumentpriserna totalt sett, efter rekordsnabba ökningar 2021-2023, inte heller falla tillbaka till gamla nivåer. Inflationen antas sjunka under nästa år men de högre priserna på många varor och tjänster är bestående.

Nyckeltal för den svenska ekonomin