Konjunkturläget
Kommunsektorns ekonomiska resultat har varit rekordhöga under 2020-2022 för att under 2023 förväntas bli betydligt lägre där till och med underskott beräknas uppstå om inga åtgärder genomförs.
Flera orsaker till förändringen
Orsaken till den dramatiska förändringen är flera. För det första berodde föregående års starka resultat på tillfälliga faktorer i form av betydligt högre skatteintäkter än förväntat samtidigt som statsbidragen ökade för att kompensera kommunerna för befarade negativa effekter av pandemin. Även tillfälligt lägre kostnader till följd av nedstängning av vissa verksamheter under pandemin är en bidragande effekt till de högre resultaten. En positiv börsutveckling kombinerat med låg ränta på lån är också en stor förklaring till tidigare års starka resultat. Inför 2023 råder det en stor osäkerhet kring konjunkturläget framöver med hög inflation under 2022, räntehöjningar där lång tid av unikt låga räntor är över och den oro som råder till följd av Rysslands invasion av Ukraina.
Postpandemiska återhämtningen och inflation
Inflations- och ränteuppgången kommer att få betydande åtstramande effekter på världsekonomin både i år och åren därefter, vilket är en motkraft till den postpandemiska återhämtningen som ännu präglar många ekonomier. Kriget i Ukraina är starkt bidragande till den energi- och råvaruprisinflation som uppstått och ökar på osäkerheten gällande den ekonomiska utvecklingen framöver.
Svensk ekonomi har bromsat in
Den svenska ekonomin bromsar in under 2022 efter flera år av högkonjunktur. Den höga inflationen och stigande räntor påverkar alla ekonomins sektorer och urholkar köpkraften för företag, hushåll och kommuner. Mindre optimistiska hushåll och företag leder till att investeringar skjuts på framtiden eller uteblir. Hushållen förutses att främst dra ner på sällanköpsvaror samt bostadsköp. Högre räntor och uppvärmningskostnader får en dämpande effekt på bostadsefterfrågan och därigenom på bostadspriserna vilket kan medföra ett allt svagare bostadsbyggande.
Sysselsättning
Efterfrågan på arbetskraft är fortfarande hög och rekryteringsläget i vissa branscher är ansträngande. Men med svagare produktionsökningstakt lär efterfrågan på arbetskraft gradvis dämpas, vilket sker med en viss eftersläpning. Sysselsättningsgraden förväntas vända ner nästa år till följd av konjunkturavmattningen men en växande befolkning i arbetsför ålder medför att antalet sysselsatta personer beräknas öka. Samtidigt förväntas företag att vilja behålla personal så länge som möjligt med tanke på att det råder stor brist på arbetskraft med efterfrågad kompetens. Att sysselsättningen inom offentlig sektor inte antas vända ner blir en annan motverkande kraft till konjunkturnedgången.
Kortvarig lågkonjuktur
Lågkonjunkturen bedöms bli kortvarig med störst påverkan på 2023. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) förutspår att tillväxten i samhället stabiliserar sig under 2024, men att konjunkturen stärks mer påtagligt tidigast 2025. Den svagare konjunkturutvecklingen antas medföra sjunkande räntor på sikt men perioden med låga räntor är dock över.
Konsumentpriser
På samma sätt kommer konsumentpriserna totalt sett, efter rekordsnabba ökningar 2021-2023, inte heller falla tillbaka till gamla nivåer. Inflationen antas sjunka under nästa år men de högre priserna på många varor och tjänster är bestående.
Nyckeltal för den svenska ekonomin
Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring jämfört med föregående år
2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
|---|---|---|---|---|---|
BNP* | 4,9 | 2,6 | -0,7 | 1,8 | 2,8 |
Sysselsättning, timmar* | 2,2 | 1,8 | 0,3 | 1,4 | 1,3 |
Relativ arbetslöshet (procent) | 8,8 | 7,5 | 8,4 | 8,4 | 8,2 |
Timlön, nationalräkenskaperna | 2,7 | 3,6 | 3,2 | 3,3 | 3,4 |
Timlön, konjunkturlönestatistik | 2,6 | 2,9 | 3,2 | 3,3 | 3,4 |
Inflation, KPIF | 2,4 | 7,5 | 5,0 | 1,5 | 1,7 |
Inflation, KPI | 2,2 | 8,3 | 7,1 | 1,1 | 1,4 |
Befolkning, 15-17 år | 0,0 | 0,4 | 0,5 | 0,5 | 0,5 |
*Kalenderkorrogerat.
Källa: SKR cirkulär 22:37
Ett högre skatteunderlag
Konjunkturläget och förändringar till följd av förändrad tillväxt och sysselsättning påverkar tillväxten i skatteunderlaget som är den enskilt största finansieringsposten för kommunsektorn. Till följd av en upprevidering av löneökningstakten på den svenska arbetsmarknaden ökar prognosen för lönesumman och därmed det kommunala skatteunderlaget för 2023. Det högre skatteunderlaget kommer dock att neutraliseras helt av en högre inflationstakt och stigande pensionskostnader för kommunerna. De högre skatteintäkterna innebär därmed inte någon reell resursförstärkning för kommande år.
Andelen äldre ökar
Samtidigt kvarstår utmaningen med demografins utveckling med en fortsatt ökad andel äldre med ökat behov av vård och omsorg där det samtidigt råder brist på arbetskraft. Skatteunderlaget växer med cirka 4,5 procent i genomsnitt per år under 2022-2025 vilket är högre än den genomsnittliga ökningen över de senaste tio åren.
Garantipensioner
En faktor som lyfter skatteunderlaget är de höjda garantipensionerna. Dels genom beslutet att höja pensionsnivån från augusti 2022 och dels genom en hög inflation där prisbasbeloppet för 2023 höjs markant som garantipensionerna är kopplade till. Att fler personer blir berättigade till garantipension och dessutom till en högre nivå till följd av högre prisbasbelopp påverkar det samlade skatteunderlaget. Samtidigt blir pensionskostnaden för kommunerna betydligt högre än tidigare där SKR förhandlat fram ett nytt pensionsavtal för kommuner och regioner som börjar gälla från och med 2023.
Skatteunderlagstillväxt i procent
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?