God ekonomisk hushållning

I kommunallagen och i lagen om kommunal bokföring och redovisning finns ett regelverk för hur kommuner ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där framgår bland annat att kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushåll­ning med mål och riktlinjer för sin ekonomi och verksamhet.

Som allmän utgångspunkt för god ekonomisk hushållning gäller att varje generation själva måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generatio­ner har förbrukat. Resultatet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den ska behöva uttaxeras en högre skatt.

Som stöd för bedömningen om kommunfullmäktiges mål mot fokusområdena uppnås och om verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt sätt tas både finansiella- och verksamhetsmål/indikatorer fram för budgetperioden – detta ställs också som krav i lagstiftningen.
De finansiella målen finns för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Verksamheten ska bedrivas inom befintliga ekonomiska ramar även om detta kan medföra att de i budgeten angivna målen/indikatorer och riktlinjer för verksamheten inte helt kan uppnås. Om det uppstår konflikt mellan ekonomiskt utrymme i budget och verksamhetsmål/indikatorer ska nämnden/styrelsen agera och prioritera så att budgetramen inte överskrids.

Finansiella mål

Resultatmålet innebär att kommunens finansiella resultat på sikt bör uppgå till 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Men med anledning av omvärldsläget, behoven i välfärdssektorn och de rådande ekonomiska prognoserna under lågkonjunkturen sätts resultatmålet 2023, efter det att resultatutjämnings­reserven delvis nyttjats, till 0 procent.

Skuldsättningsmål innebär att nettolåneskulden år 2023 ska uppgå till högst 60 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning.