Länk till startsidan

Ekonomiska förutsättningar för Lunds kommun

Lunds totala befolkning ökar stadigt och uppgick per 31 december 2021 till 127 376 invånare. Befolkningsökningen för 2021 uppgick därmed till drygt 1 400 invånare eller 1,1 procent och var något lägre än vad föregående års prognos angav.

Totalt sett överskattades 2021 års befolkningsprognos med 165 invånare där överskattningen procentuellt sett var störst bland 0-5-åringar vilket påverkar demografiuppräkningen till förskolan. För den gångna femårsperioden har befolkningen ökat med 7,5 procent vilket innebär genomsnittlig årlig ökning om 1,5 procent. Den uppdaterade befolkningsprognosen för Lund per mars 2022 visar på en befolkningsökning för den kommande femårsperioden om 6,9 procent vilket motsvaras av fortsatt årliga ökningar om 1,4 procent i genomsnitt. I slutet av EVP-perioden bedöms Lunds befolkning uppgå till 134 400.

Nedan redovisas befolkningsutvecklingen i Lund där staplarna visar på antal invånare per 31 december och linjen visar den årliga procentuella förändringen av befolkningen.

Befolkningsutveckling Lunds kommun

Här kommer data att presenteras i tabell

{labels : ["2014", "2015", "2016", "2017", "2018", "2019", "2020", "2021", "2022", "2023", "2024", "2025", "2026", "2027", "2028", "2029", "2030", "2031"],datasets : [{"label": "Utfall","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["115968"," 116834"," 118542"," 121274"," 122948"," 124935"," 125941"," 127376"," 0"," 0"," 0"," 0"," 0"," 0"," 0"," 0"," 0"," 0"],"borderColor": "#0b3a38","backgroundColor": "#0b3a38"},{"label": "Prognos","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["0"," 0"," 0"," 0"," 0"," 0"," 0"," 0"," 128826"," 130719"," 132649"," 134438"," 136103"," 138003"," 139897"," 141520"," 143128"," 144796"],"borderColor": "#5b124d","backgroundColor": "#5b124d"}]}

Här kommer data att presenteras i tabell

{labels : ["2014", "2015", "2016", "2017", "2018", "2019", "2020", "2021", "2022", "2023", "2024", "2025", "2026", "2027", "2028", "2029", "2030", "2031"],datasets : [{"label": "Förändring i procent","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["null"," 0.70"," 1.50"," 2.30"," 1.4"," 1.6"," 0.8"," 1.1"," 1.1"," 1.5"," 1.5"," 1.3"," 1.2"," 1.4"," 1.4"," 1.2"," 1.1"," 1.2"],"borderColor": "#eb683e","backgroundColor": "#eb683e"}]}

Demografiska utmaningar

Lunds befolkning ökar i högre omfattning i åldersgruppen 75 år och äldre, där efterfrågan på kommunal service är större, än i åldersgruppen 20-64 år, där det största skatteunderlaget och arbetskraften finns. Under tidigare år har även åldersgruppen 0-19 år ökat mer än de i arbetsför ålder men sedan två år tillbaka är förhållandet numera det omvända. Den demografiska utmaningen är fortsatt stor där den allt större andelen äldre kommer att kräva en större andel av de kommunala resurserna, alternativt förändrat arbetssätt. Utmaningen innebär att kostnaderna för kommunens verksamhet ökar snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag om verksamheten bedrivs på samma sätt som idag. Det kommer också att innebära stora behov av investeringar samt betydande svårigheter att försörja framtidens verksamheter med personal. Utmaningen är inget unikt för Lund utan återspeglar många kommuners situation framöver.

Befolkningsutveckling Lunds kommun

Här kommer data att presenteras i tabell

{labels : ["2021", "2022", "2023", "2024", "2025", "2026", "2027", "2028", "2029", "2030", "2031"],datasets : [{"label": "0-19 år","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["100"," 100.3"," 101.2"," 102.2"," 103.1"," 103.8"," 104.8"," 105.6"," 106.3"," 107.1"," 108.1"],"borderColor": "#cce1e0","backgroundColor": "#cce1e0"},{"label": "20-64 år","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["100"," 101.4"," 103"," 104.7"," 106.3"," 107.8"," 109.5"," 111.2"," 112.5"," 113.8"," 115.1"],"borderColor": "#5b124d","backgroundColor": "#5b124d"},{"label": "65-74 år","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["100"," 99"," 98.8"," 98.1"," 97.7"," 96.8"," 96.6"," 96.5"," 97.9"," 99.3"," 101"],"borderColor": "#eb683e","backgroundColor": "#eb683e"},{"label": "75- år","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["100"," 104.1"," 107.8"," 111.3"," 114.8"," 118.4"," 121.6"," 124.5"," 126.9"," 128.9"," 130.7"],"borderColor": "#0b3a38","backgroundColor": "#0b3a38"}]}

Jämfört med tidigare befolkningsprognoser ökar framöver gruppen 20–64 år mer än 0–19 år. Detta till följd av en högre utveckling av befolkningen i arbetsför ålder men även till följd av fortsatta nedreviderade prognoser framförallt gällande barn 0–5 år. Andelen 75 år och äldre motsvaras av 9 procent av Lunds totala befolkning för den kommande EVP-perioden. Detta är en ökning om 2,5 procentenheter under en tioårs period. På samma sätt redovisas en minskad andel 0–5-åringar om en dryg procentenhet under samma tioårsperiod.

Befolkningsprognosen för 2022 ligger till grund för de traditionella demografiuppräkningarna inom barn- och skolnämnden, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden för kommande EVP-period. Även förslag på tillkommande demografiuppräkningar till följd av förändrad befolkning för flertalet övriga nämnder utgår från befolkningsprognosen 2022.

Investeringsbehov

Under kommande tioårsperiod växer Lunds kommun med cirka 1 770 innevånare per år vilket innebär en total befolkning 2032 om 146 000 personer. En växande kommun kräver ökad kapacitet i verksamhetslokaler för utbildning, omsorg, idrott och kultur men också en utökad infrastruktur. Samtidigt behövs investeringar för att underhålla byggnader och infrastruktur som redan finns i kommunen.

Investeringsramarna visar kommunens samlade investeringsbudget för 2023 till 2025 samt investeringsplan för 2026 till 2027 med utblick till 2032. Planen listar det behov av verksamhetslokaler som tagits fram genom kommunens strategiska lokalförsörjningsplan tillsammans med bedömt behov av underhållsinvesteringar och investeringar i infrastruktur. Planen redovisar också de objekt där inhyrning av lokaler planeras.

Nettoinvesteringar (miljoner kronor)

Här kommer data att presenteras i tabell

{labels : ["2013", "2014", "2015", "2016", "2017", "2018", "2019", "2020", "2021", "2022", "2023", "2024", "2025", "2026", "2027",],datasets : [{"label": "Utfall","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["689"," 878"," 567"," 650"," 787"," 753"," 735"," 723"," 844"," 0"," 0"," 0"," 0"," 0"," 0"],"borderColor": "#5b124d","backgroundColor": "#5b124d"},{"label": "Plan","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["0"," 0"," 0"," 0"," 0"," 0"," 0"," 0"," 0"," 1286"," 1147"," 1292"," 1314"," 950"," 733"],"borderColor": "#fff1be","backgroundColor": "#fff1be"}]}

Olika investeringstyper

Investeringarna delas upp i följande investeringstyper:

Nya investeringar

Lokalinvesteringar som ger en kapacitetsökning, till exempel en ny skola.

Ersättningsinvesteringar

Lokalinvesteringar som ersätter lokaler och därmed inte genererar en kapacitetsökning, till exempel en skola som ersätter en nedlagd skola.

Infrastrukturinvesteringar

Investeringar som inte gäller lokaler, till exempel cykelvägar och dagvattenhantering.

Nämndspecifika investeringar

Investeringar som beslutas av respektive nämnd, till exempel ersättningsinventarier till ett särskilt boende.

Underhållsinvesteringar

Lokalinvesteringar som utgör underhåll, till exempel ersättning av ett uttjänat ventilationssystem på en förskola.

Planerade investeringar

Under perioden 2023 till 2025 planeras investeringar i lokaler, såväl nya som ersättningslokaler, på cirka 1,9 miljarder kronor. Planerade infrastrukturinvesteringar inklusive exploateringsnetto under perioden uppgår till cirka 0,9 miljarder kronor. Underhållsinvesteringarna under perio­den planeras till cirka 0,6 miljarder kronor. Under aktuell EVP-period planerar nämnderna besluta om nämndspecifika investeringar summerat till cirka 0,3 miljarder kronor.

Investeringsramar per investeringstyp

Här kommer data att presenteras i tabell

{labels : ["2023", "2024", "2025", "2026", "2027",],datasets : [{"label": "Nya investeringar","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["202200"," 214500"," 178000"," 68000"," 81000"],"borderColor": "#0b3a38","backgroundColor": "#0b3a38"},{"label": "Ersättningsinvesteringar","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["388100"," 458500"," 488300"," 210000"," 8000"],"borderColor": "#f7c1bd","backgroundColor": "#f7c1bd"},{"label": "Underhållsinvesteringar","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["213000"," 208000"," 213000"," 219000"," 219000"],"borderColor": "#5b124d","backgroundColor": "#5b124d"},{"label": "Infrastrukturinvesteringar","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["243113"," 298586"," 339855"," 369500"," 345800"],"borderColor": "#fff1be","backgroundColor": "#fff1be"},{"label": "Nämndspecifika investeringar","lineTension" : 0,"fill": true,"data": ["100870"," 112840"," 94730"," 83320"," 79580"],"borderColor": "#eb683e","backgroundColor": "#eb683e"}]}

Under perioden färdigställs två stora byggprojekt inom gymnasie- och vuxenutbildning. Hedda Anderssongymnasiet beräknas stå klart hösten 2023 och projektet Campus Vipan beräknas färdigställas under 2025. Övriga investeringar inom utbildning innefattar bland annat ersättningsinveste­ringar av Fäladskolan och Vikingaskolan samt en ny skola i Dalby. Totalt planeras fem grundskolor och sju förskolor att färdigställas under perioden.

Inom vård och omsorg färdigställs kontinuerligt service- och gruppbostäder samt särskilda boenden. Den största andelen av de nya verksamhetslokalerna byggs och hyrs in av Lunds Kommuns Fastighets AB. Under perioden planeras två kommunala byggprojekt av gruppboende på Tornsvalan och Sommarlovsparken.

Inom kultur- och fritidsverksamheten planeras befintligt ridhus ersättas av en ridsportsanläggning. Investeringsram finns avsatta för idrottshallar som blir en del av kommunens aktivitetsstråk. Under perioden kommer också nytt naturum och upprustning av Skryllegården stå klart.

Betydande infrastrukturinvesteringar är satsningen på Lunds centrum som pågår under hela EVP-perioden. Andra större projekt är trafikplats Ideon och Stångby station. Parallellt pågår också flera stora exploateringsprojekt som Brunnshög, Källby och Västerbro.

Utveckling av skatteunderlaget

Lunds kommuns utveckling av skatteunderlaget utgår från Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) skatteunderlags­prognos per oktober 2022 med hänsyn till Lunds kommuns egna befolkningsprognos per mars 2022 samt information om nya generella statsbidrag enligt regeringens budget­proposition för 2023. Skatteunderlagsprognosen från SKR utgår från ett samhällsekonomiskt scenario för utvecklingen globalt och i Sverige fram till år 2025.

Jämfört med tidigare skatteprognoser under 2021 har SKR reviderat upp skatteunderlagstillväxten 2021-2022 med effekt på kommande EVP-period. För perioden 2023-2025 överstiger skatteunderlagstillväxten tidigare prognoser vilket förklaras av en stark återhämtning av den svenska ekonomin efter pandemin. Även 2022-års budgetproposition som antogs av riksdagen i december 2021 påverkar skatte­underlaget i form av en rad olika satsningar i statsbudgeten med syfte att höja efterfrågan i svensk ekonomi.

I bedömningen av skatteunderlaget ingår en permanent nivåökning av de generella statsbidragen från och med 2023 om totalt 6 miljarder kronor i enlighet med budgetproposi­tionen för 2023 där 70 procent tillfaller kommunerna. Lunds andel uppgår till cirka 50 miljoner kronor. Däremot upphör det tillfälliga högre generella statsbidrag om 10 miljarder kronor för 2021 och 5 miljarder kronor för 2022. Vilket innebär en lägre finansiering för Lunds kommun om drygt 42 miljoner kronor för 2023 jämfört med 2022.

Varje procentenhets förändring i skatteunderlaget motsvarar cirka 70 miljoner kronor för Lunds kommun.

Skatteunderlagsutveckling

2021

2022

2023

2024

2025

Enligt SKR 21:49 (december 2021)

4,6 %

3,5 %

3,7 %

3,4 %

3,7 %

Enligt SKR 22:06 (februari 2022)

5,0 %

4,2 %

3,9 %

3,3 %

3,3 %

Enligt SKR 22:15 (april 2022)

5,0 %

4,3 %

5,0 %

3,7 %

3,6 %

Enligt SKR 22:28 (augusti 2022)

5,3 %

4,9 %

4,7 %

4,4 %

4,5 %

Enligt SKR 22:37 (oktober 2022)

5,3 %

5,2 %

4,0 %

4,5 %

4,1 %

Källa: SKR cirkulär 22:37

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning prognos­tiseras för Lunds kommun till 7 945 miljoner kronor för 2023, vilket är 464 miljoner kronor högre än 2022 års budget. Skatteprognosen för 2023 överstiger också beslutad EVP 2022-2024 för år 2023 om 211 miljoner kronor. Den högre gällande prognosen jämfört med EVP 2022-2024 förklaras av en starkare konjunkturutveckling samt flertalet satsningar i statsbudgeten för 2022 som förväntades driva upp tillväxten i lönesumman. Detta beaktades inte i kommunens EVP 2022- 2024 då statsbudgeten inte var beslutad av riksdagen när kommunfullmäktige beslutade om EVP 2022-2024 i slutet av oktober 2021. Även högre generella statsbidrag i budget­propositionen för 2023 förklarar ökningen.

Den totalt sett högre skatteprognosen 2023 ska dock finansiera betydligt högre kostnader för pris- och löneökningar, räntor och nytt pensionsavtal. Skatteunderlagets utveckling kommande år kan således inte förväntas räcka till att finansiera en ökande kommunal verksamhetsvolym i samma utsträckning som under den senaste tioårsperioden. För 2023 finansieras Lunds kommun till 80 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning.

Extern finansiering 2023

Här kommer data att presenteras i tabell

{labels : ["Skatteintäkter", "Generella statsbidrag och utjämning", "Finansiella intäkter", "Verksamheternas övriga intäkter"],datasets : [{data: [70,10,2,19],backgroundColor: ["#fff1be","#f7c1bd","#eb683e","#5b124d"],label: "Extern finansiering 2023"}]}

Konsekvenser av de ekonomiska förutsättningarna

Demografiuppräkningar

Utifrån Lunds reviderade befolkningsprognos har demogra­fiuppräkningar beräknats för traditionellt resursfördelade verksamheter, vilka är 1–15-åringar inom barn- och skol­nämnden, 16–18-åringar inom utbildningsnämnden och 75 år och äldre inom vård- och omsorgsnämnden. Utöver detta beräknas även demografiuppräkningar separat för grund-och gymnasiesärskola, tilläggsbelopp för omfattande särskilt stöd inom barn- och skolnämnd och utbildningsnämnd samt förändringar av olika LSS-insatser inom vård- och omsorgs­nämnden. Från och med 2023 föreslås även demografiuppräk­ning för delar av verksamheter inom socialnämnden, kultur-och fritidsnämnden, utbildningsnämndens vuxenutbildning, kommunfullmäktige, tekniska nämnden, byggnadsnämnden, miljönämnden och överförmyndarnämnden med syfte att ge mer lika förutsättningar för nämnderna utifrån årlig förändrad demografi.

För 2023 uppgår den totala demografiuppräkningen jämfört med budget 2022 till 62 miljoner kronor. Det redovisas störst demografiuppräkning för äldreomsorgen inom vård- och omsorgsnämnden om cirka 55 miljoner kronor till följd av fler äldre invånare, 75 år och äldre jämfört med 2022 års budget. Inom barn- och skolnämnden minskar volymerna inom samtliga skolformer vilket förklaras av den för högt ställda befolkningsprognosen i samband med EVP 2022- 2024. Budgeterade volymer anpassas nu till den reviderade befolkningsprognosen per mars 2022. Inom utbildnings­nämnden redovisas högre volymer om 10 miljoner kronor inom gymnasieverksamheten. Förslag till nytillkomna demografiuppräkningar för verksamheter som inte inklude­rats tidigare beräknas till 15 miljoner kronor för 2023. För 2024-2025 redovisas demografiuppräkningar om totalt cirka 90 miljoner kronor årligen vilket motsvaras av cirka 22 % av det ekonomiska utrymmet som högre skatteintäkter medför.

Beräknade pris- och löneökningar

För 2023 beräknas pris- och löneökningar totalt uppgå till 3,5 procent eller 255 miljoner kronor vilket motsvarar 55 procent av det ekonomiska utrymmet som ökade skattein­täkter medför. Uppgifter för prisuppräkning hämtas från Konjunkturinstitutets ekonomiprognos per augusti 2022.

  • Personalkostnader: 3,00 procent
  • Köpta tjänster: 3,77 procent
  • Övriga intäkter/kostnader: 5,56 procent
  • Totalt: 3,50 procent

Prisökningar utöver ovanstående redovisas för pensions­åtaganden som återfinns i KPA:s prognos per augusti som hanteras centralt i kommunen. Högre pensionskostnader i form av nytt pensionsavtal från och med 2023 och betydligt högre prisbasbelopp till följd av inflationen medför högre sociala avgifter där SKR rekommenderar en ökning om 4,5 procentenheter, vilket beaktats i nämndernas budgetramar.
Riktmärke för prisuppräkning av interna priser inom Lunds kommun för 2023 medges om 2,83 procent.

Detta med hänsyn tagen till faktisk prisuppräkning med avdrag för sedan tidigare fastställda effektiviseringsnivåer. Om det finns behov av högre prisökningar än den fastställda upp­räkningsfaktorn kan sådan prishöjning ske först efter dialog mellan beställare och utförare.33

Pensionskostnader

I december 2021 kom Sveriges kommuner och regioner (SKR) och de fackliga organisationerna överens om en modernisering av det kommunala pensionssystemet. Det nya pensionsavtalet AKAP-KR kommer att gälla för i princip alla anställda och innebär högre pensionsavgifter från och med 2023 där avgiften höjs från 4,5 procent till 6 procent. Detta innebär totalt sett högre pensionskostnader för kommunerna att hantera. Till detta tillkommer att pensionsavgiften ska räknas upp med inflationen där prisbasbeloppet för 2023 är fastställt med en uppräkning om 8,7 procent utifrån rådande inflation per juni månad. Sammantaget för Lunds kommun innebär det högre pensionskostnader 2023 jämfört med 2022 om cirka 290 miljoner kronor vilket är en ökning om 65 procent.

Årliga effektiviseringar

Med hänsyn tagen till att de samlade kostnaderna ökar mer än ökningstakten av skatteunderlaget kvarstår årliga effektiviseringskrav som en planeringsförutsättning för kommande EVP-period. Lunds kommun har sedan 2018 budgeterat med årliga effektiviseringar som varierar mellan 0 procent och 2,5 procent för nämnderna. Inför 2023 uppgår den årliga effektiviseringen till i genomsnitt 0,7 procent eller 49 miljoner kronor.

Finansiella mål

De stora investeringsvolymerna gör att det är svårt att helt finansiera investeringarna med egna medel, och därmed ökar kommunens behov av extern upplåning. En ökad låneskuld innebär en risk för att dagens verksamhet får betalas av framtida generationer och att räntekostnader kommer att ta ett allt större utrymme av kommunens resurser, vilket blir extra kännbart när dagens låga räntenivåer nu stiger. Det behövs årliga överskott för att möjliggöra en hög grad av egen finansiering av investeringar och för att kunna hantera framtida räntekostnader.

Kommunfullmäktige har sedan tidigare beslutat om två finansiella mål för Lunds kommun (EVP 2016-2018).

Årets resultat ska uppgå till minst 2 procent

Årets resultat ska uppgå till minst 2 procent av skattein­täkter, generella statsbidrag och utjämning.

Resultat av långsiktiga finansiella analyser lyfter fram vikten av att en kommun har årliga överskott som även skapar förutsättningar för att hantera oförutsedda utgifter. Beroende på kommunens finansiella styrka (soliditet) och befolkningsutveckling (investeringsbehov) varierar behovet av ett årligt överskott. Analysen visade att Lunds kommun bör ha ett årligt överskott på minst 2 procent för att bidra till finansiering av investeringar och för att ha utrymme för att hantera oförutsedda utgifter.

För att detta finansiella mål ska uppnås krävs det budgeterade resultat om 158 miljoner kronor för 2023, 166 miljoner kronor för 2024 och 173 miljoner kronor för 2025.

Nettolåneskulden ska uppgå till högst 60 procent

Nettolåneskulden ska uppgå till högst 60 procent av skatte­intäkter, generella statsbidrag och utjämning.

Med antagande om att Lunds kommun budgeterar resultat i enlighet med finansiellt mål och att investeringsnivåerna framöver överensstämmer med investeringsplanen, det vill säga kring 1,25 miljarder kronor årligen för perioden 2022- 2025 för att sedan successivt minska, kommer nettolåneskulden inte att nå taket om 60 procent. Den kommer maximalt uppgå till 57 procent för att från och med år 2027 minska något genom möjlighet att amortera på skulden.

Nettolåneskuldens utveckling

Här kommer data att presenteras i tabell

{labels : ["2017", "2018", "2019", "2020", "2021", "2022", "2023", "2024", "2025", "2026", "2027"],datasets : [{"label": "Skuldtak (60 %)","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["3601"," 3754"," 3944"," 4182"," 4391"," 4645"," 4767"," 5014"," 5225"," 5436"," 5650"],"borderColor": "#5b124d","backgroundColor": "#5b124d"},{"label": "Nettolåneskuld","lineTension" : 0,"fill": false,"data": ["2238"," 2441"," 2705"," 2736"," 2818"," 3104"," 3548"," 4170"," 4866"," 5192"," 5294"],"borderColor": "#eb683e","backgroundColor": "#eb683e"}]}

Vid denna utveckling av låneskulden kommer kommunens räntekostnader på sikt att öka. Den generella räntenivån är på väg upp och under EVP-perioden förutsätts en successiv höjning av Riksbankens styrränta vilket innebär betydligt högre räntekostnader för Lunds kommun där det totala finansiella nettot blir en allt mindre del som kan finansiera övrig verksamhet.

Interna priser

Riktmärke för prisuppräkning av interna priser 2023 inom Lunds kommun fastställs efter det att budgeten för 2023 är beslutad av kommunfullmäktige. Prisuppräkningen tar hänsyn till faktisk prisuppräkning och fastställda effektivi­seringsnivåer för nämnderna. Om det finns behov av högre prisökningar än den fastställda uppräkningsfaktorn kan sådan prishöjning ske först efter dialog mellan beställare och utförare.

Resultatutjämningsreserv

Kommuner och landsting har från och med 2013 möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i resul­tatutjämningsreserven, RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle.
Kommunfullmäktige beslutade 2013 om riktlinjer för en resultatutjämningsreserv; högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjäm­ning. Reserven för 2022 uppgår till 1,2 miljarder kronor.

Disposition från resultatutjämningsreserven ska endast ske för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkon­junktur. Bedömningen av konjunkturens effekt på intäkterna görs genom att jämföra aktuellt års prognostiserade under­liggande skatteunderlagsutveckling med den genomsnittliga underliggande utvecklingen under den senaste tioårsperioden. Om det aktuella årets prognostiserade skatteunderlagsut­veckling understiger genomsnittet för de tio senaste åren får disposition göras med ett belopp som motsvarar mellanskillnaden.

Enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) cirkulär 22:37 per oktober 2022 presenteras en skatteunderlagsut­veckling 2023 som understiger den genomsnittliga skatte­underlagsutvecklingen de senaste tio åren om 1,2 procent. Detta innebär att vid budgeterat underskott kan Lunds kommun nyttja 95 miljoner kronor från resultatutjämnings­reserven som resultatförbättrande post för år 2023. Det finns inte några motsvarande möjligheter för planåren 2024-2025.

Uppdaterad:

Dela sidan:

Hjälpte informationen på denna sida dig?