Länk till startsidan

Regler för gåva, testamente och ekonomi

Som tack för goda insatser har personal av tradition mottagit mindre gåvor som till exempel tårtor, blombuketter, frukt och chokladaskar.

Sådana gåvor kan förekomma såväl under pågående insats som efter avslutad sådan. Att vägra motta en gåva kan upplevas som sårande för givaren men mot detta ska ställas den beroendeställning som brukaren kan befinna sig i och särskilt då under pågående insatser.

Om det uppstår en varaktig och ömsesidig vänrelation mellan brukare och personal kan sedvanliga vängåvor få förekomma ömsesidigt. Det är dock mycket viktigt att hålla isär arbete och fritid i dessa sammanhang och att det inte förekommer gåvor som gör att det uppstår en tacksamhetsskuld mellan brukare och personal.

Gåva

Personal får ta emot gåva från brukare eller dennes anhöriga vid enstaka tillfällen och under förutsättning att det handlar om en gåva utan egentligt ekonomiskt värde. Personal får aldrig ta emot kontanter eller ersättning för varor eller tjänster oavsett värde. Med gåva utan egentligt ekonomiskt värde avses tårta, blombukett, frukt, chokladask eller enklare present. Till gåva får även räknas present- eller blomstercheck under förutsättning att denna inte kan lösas in mot kontanter. En exakt gräns för bedömningen av en gåva med hänsyn till sitt värde ska betraktas som otillbörlig kan inte sättas, dock kan högst 200 kr tjäna som ett riktmärke.

Motsvarande bedömning gäller om en arbetsgrupp får en gåva som motsvarar ett belopp om högst 200 kronor per anställd. Även här gäller att det aldrig är tillåtet att ta emot kontanter.

Personal bör vara försiktig med att mottaga gåva från företag och ska alltid konsultera närmaste chef för att försäkra sig om att det är förenligt med förvaltningens policy att ta emot gåvan.

Penninggåva

Huvudregeln är att gåva i form av kontanter inte får mottagas. Om brukare eller dess anhörig trots detta insisterar på att visa sin nöjdhet genom att erbjuda en penninggåva ska personal alltid hänvisa till respektive arbetsledare. Arbetsledare ska då rekommendera brukare eller dess anhörig att i stället välja någon organisation för till exempel medicinsk/social forskning eller humanitär hjälp som mottagare för penninggåvan.

Om brukare eller dess anhörig ändå insisterar på att ge en penninggåva till personalgruppen och arbetsledare bedömer att ett nekande skulle vara sårande och stötande ska följande rutin tillämpas:

  • Arbetsledare informerar berörd verksamhetschef skriftligen om penninggåvans storlek och för vilket ändamål den är avsedd.
  • Givaren av gåvan erhåller ett kvitto och kopia behålles av arbetsledaren. Om penninggåvan ej tas i anspråk omedelbart ska beloppet skuldbokföras som förutbetald intäkt på ett balanskonto.
  • Om penninggåvan överstiger 4000 kronor informerar berörd verksamhetschef vård- och omsorgsnämnden skriftligen varefter nämnden fattar beslut i frågan.
  • Om nämnden fattar beslut om att penninggåvan får mottagas ska givaren per brev informeras om hur penninggåvan har använts.

Inblandning i brukarens ekonomi

  • Personal får inte låna pengar av, eller låna ut pengar till brukaren.
  • Personal får inte ta emot testamenterade medel eller gåvor från brukaren.
  • Personal får inte bevittna brukarens testamente eller i övrigt bevittna någon handling av dignitet för brukarens räkning.
  • Personal får inte sälja något till, eller köpa något av brukaren.
  • Personal får inte låta brukaren gå i borgen för egna lån.
  • Personal får inte sammanblanda brukarens pengar eller transaktioner med sina egna.
  • Personal får inte i övrigt ha några affärer eller annat ekonomiskt utbyte med brukaren.

Rättsliga påföljder

Den enskilde befattningshavaren får själv ta de juridiska konsekvenserna om denne tar emot en gåva, en förmån eller ett testamentariskt förordnande. Den som känner sig osäker ska alltid först samråda med sin närmaste chef.

Beroende på storleken och omständigheterna kring gåvan kan både den som gör sig skyldig till bestickning och den som tar emot muta dömas till fängelse eller böter.

Enligt 20 kap. 2§ brottsbalken gör en arbetstagare sig skyldig till mutbrott om han "Tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning".

Ansvaret för mutbrott omfattar alla arbetstagare oavsett befattning, anställningsform och omfattning och oberoende av om gärningen har begåtts innan anställningen har påbörjats eller efter det att den har upphört. Något orsakssammanhang mellan gåvan och det sätt på vilket arbetstagaren utövar sin befattning behöver inte finnas. Det är inte heller nödvändigt att gåvan ges under den tid då arbetstagaren fullgör sin yrkesutövning.

Även andra rättsliga påföljder kan bli aktuella. Att avsiktligt lura en brukare på pengar kan bli bedrägeri. Att sammanblanda egen ekonomi med brukarens inklusive förbrukning av brukarens medel kan bli förskingring.

Arbetsrättsliga påföljder

Arbetsgivaren kan besluta om disciplinpåföljd som till exempel en skriftlig varning. Vid upprepade eller grova förseelser kan arbetsgivaren besluta om uppsägning eller avsked.

Uppdaterad:

Hjälpte informationen på denna sida dig?