Länk till startsidan

Matematik utomhus

Kan man ha matematiklektion utomhus? Visst kan man det! Barn lär ju oftast lättare om de får träna praktiskt och använda hela sin kropp. Matematik är så mycket mer än bara siffror i en bok.

Lämplig årstid: året runt

Här kommer några tips på hur ni kan träna matematik på skolgården, i parken eller i skogen.

Utomhusmatte för åk F-3

Höjd, längd och omkrets är lätt att träna utomhus, speciellt om ni har lite träd till er hjälp.

Höjd på träd

Det går att mäta hur högt ett träd är utan att fälla det! Men vi rekommenderar lite övning i klassrummet innan ni går ut och mäter träden. Träna genom att mäta skrivtavlan och fönster så att eleverna ser att det verkligen stämmer.

Gör så här: Håll en penna med utsträckt arm och syfta längs pennans nederkant mot trädets fot. Flytta dig sedan så att pennans spets pekar mot trädets topp. Kontrollera att pennans nederkant pekar mot roten och spetsen mot toppen. Fäll pennan vågrätt åt sidan. Be en kamrat ställa sig vid trädet och flytta sig till den plats där pennspetsen pekar. Kamraten står nu där trädtoppen skulle hamna om trädet fälldes. Mät avståndet från kamraten till trädet så får du veta hur högt det är.

För att mäta längden på en sträcka från A till B kan man använda sig av uppskattningsförmågan, steglängd och/eller måttband/linjal. Be eleverna uppskatta längden, stega längden och till sist mäta längden mellan A och B. Att först uppskatta längden gör att det blir lite mer spännande när mätresultatet kommer.

Illustration av hur man kan mäta höjd på träd

Pinnleken

Pinnleken är en bra lek för att träna matematik.

Alla barn hämtar åtta pinnar var och ställer sig sen i en cirkel. Alla lägger sina pinnar i en hög i mitten. Ledaren frågar en första person: Hur många ben har en fluga? Barnet går in i ringen och tar upp så många pinnar från högen som flugan har ben. Alla som står i ringen kan hjälpas åt att räkna så att ingen känner sig utpekad om man inte kan antalet ben på det djur ledaren frågar om. Sen ställer sig eleven i ringen igen och ledaren frågar nästa. Hur många ben har en fjäril?

När alla barn fått en fråga och står med sina pinnar i handen delar ledaren in klassen i mindre grupper.

Grupperna får nu uppgifter som: Gör en cirkel av era pinnar och se hur många barn som får plats inuti cirkeln.

Titta på era pinnar och gissa längden om ni lägger ut pinnarna på rad. Lägg ut pinnarna och kontrollera vem som gissade bäst. Till sist kan ni gissa hur lång sträcka det blir om ni lägger ut alla gruppers pinnar på rad. Lägg ut alla pinnarna och mät längden.

Om du vill öka svårighetsgraden vid första momentet när alla står i cirkeln och får frågor kan du säga: Hur många ben har en fluga och ett bi tillsammans? Då blir det träning i addition.

Använda snören

Snören som är klippta i decimeter och meter är också bra att träna längdenheter med. Mät vad som är en decimeter eller en meter ute på skolgården. Hur många snören behövs för att mäta skolhuset? Hur många knoppar/blad finns det på en decimeter? osv

Lägg ett en-meterssnöre i en cirkel, hur många blommor, stenar med mera finns det inuti cirkeln? Lägg ett en-meterssnöre i en åtta på marken, kan du få ihop några tiokompisar?

Krama ett träd

Att lära sig begreppet omkrets är inte alltid så lätt men med ett träd att "krama om" så brukar det gå bra.

Hur många barn behövs det för att vi ska kunna "krama om" trädet?

Gissa och kontrollera sen hur många det behövdes. Hur många centimeter eller meter är trädets omkrets om vi mäter runt om trädet? Gissa och mät sen.

Några barn och en vuxen som mäter omkretsen på ett stort träd med ett måttband.

Rymden

I åk 2 läser man ofta om rymden, det kan man utnyttja även i matematiken. Avstånd och längd är bra att träna med hjälp av planeterna. Ni kan börja med att lära eleverna ramsan om planeternas läge i förhållande till solen (i denna ramsa är Pluto fortfarande med):

Mor Vattnar Jorden Medan Jag Sätter Ut Nya Plantor

Lägg ut ett rep som är 100 meter långt. Det ska vara markerat med färgad tejp på varje meter och med annan färgad tejp på var 10 meter.

Dela upp eleverna i nio grupper och ge varje grupp en skylt med planetens namn och avstånd från solen.

Som sol = start kan man ställa ledaren eller lägga en uppritad sol. Nu ska grupperna med hjälp av den färgade tejpen och eventuellt linjal/måttband mäta/räkna sig fram till rätt placering för planeten.

Lägg skylten på platsen och be någon annan grupp kontrollmäta.


Planeternas relativa avstånd från solen

Mercurius

1.0 meter

Venus

1.8 meter

Jorden

2.5 meter

Mars

3.9 meter

Jupiter

13.2 meter

Saturnus

24.2 meter

Uranus

48.6 meter

Neptunus

76.2 meter

Pluto

100 meter


Fyra barn har placerat ut planeternas läge längs ett snöre på marken.

Geometri i naturen

Be eleverna leta upp formerna i naturen. Första gången kan till exempel handla om cirklar. Var på skolgården kan vi hitta cirkelformer? Gå ut på cirkeljakt i små grupper och räkna hur många ni hittar. Nästa lektion kan triangeln få stå i centrum. Låt eleverna rita formen och då gärna avbilda någon form de hittade på skolgården.

Dela upp klassen i lika många grupper som matematiska former du vill arbeta med. Dela sen ut ett långt rep till alla grupper och be dem lägga ut sin form. Kvadraten behöver kanske hjälpmedel som måttband eller linjal för att de ska få det helt rätt.

Bygg de matematiska formerna av naturmaterial. Det kan bli både vackra konstverk och träning i hur formerna ser ut.

Sortera löv efter deras geometriska form. Ta en pappskiva och rita upp olika geometriska figurer. Vilka löv har likartade former? Lägg löven på pappskivorna och se var löven hör hemma.

Lägg till och dra ifrån

Leta upp släta fina stenar som du kan skriva på. Skriv siffror och matematiska tecken +, -, =, >, < på stenarna.

Nu är det bara att bygga tal med med hjälp av stenarna.
Om det behövs "förstärkning" till siffrorna på stenen så använd er av vad naturen ger på just den plats ni befinner er på. 5 = fem stycken ekollon eller 7 = sju stycken kastanjer ooch så vidare.

Kan man sina tiokompisar (1+9, 2+8, 3+7, 4+6, 5+5) så blir matematiken så mycket lättare. Tiokompisar kan övas genom att jobba i par. Dela ut stenar, kottar och dylikt till den ena i paret. Den andra ska nu leta upp så många som behövs av stenarna eller kottarna för att de ska bilda tiokompisar. Byt så att alla får leta rätt antal mer än en gång.

Arbeta i små grupper. Lägg ut ett rep runt till exempel fyra bokollon. Ge grupperna ett annat rep och låt dem leta upp en plats att lägga det på så att repen bildar tiokompisar. Det kan vara sex tusenskönor, sex stenar eller kanske sex kastanjer.

Arbeta med barnens kroppar. Gör tiokompisar genom att ställa något eller några barn vid sidan och be de andra fylla på så att det blir rätt.

Skolboll. Stå i en cirkel med ledaren i mitten. Ledaren kastar/rullar en boll, kastanj eller liknande till någon i ringen samtidigt som hen säger en siffra till exempel sju. Eleven som får bollen ska nu svara med den siffra som gör att tiokompisar bildas, alltså tre, och samtidigt kasta tillbaka bollen till ledaren. Ledaren fortsätter med nästa. Skolboll kan också användas för att träna multiplikationstabeller, bokstäver med mera. Använd din fantasi så kommer du på massor av användningsområden.

Talträning kan också göras ute. Måla upp en stor ruta med 100 små rutor inuti på skolgården. Använd tavelkrita för engångsbruk eller linjefärg om ni vill att det ska hålla länge. Denna ruta kan exempelvis användas för att träna jämna tal, udda tal, ental och tiotal. Eleverna får i uppdrag att ställa sig på rutor som visar tiotal eller gå på rutor med jämna tal och så vidare.

Mattesagor

Låt eleverna göra egna mattesagor ute i naturen. Grupperna skriver sina sagor och har sen lektion för sina kompisar. Här kommer ett par små exempel på hur en mattesaga kan se ut:

Dela in klassen i mindre grupper. Varje grupp får till exempel en blomma att skriva mattesaga/-or om. Då kan det kanske bli så här. Det står en stolt fingerborgsblomma i parkens rabatt. Den har 14 rosa klockor på sin stängel. Två klockor vissnar och trillar av men det kommer tre nya klockor högst upp. Hur många klockor har blomman då?
Om ni befinner er på någon 4H-gård med många olika sorters djur så dela upp klassen i mindre grupper och ge dem något djur att arbeta kring. En grupp skriver om hästarna, en om kaninerna och en om hönsen. Mattesagan från kaninhuset kan vara så här: Inne i kaninhuset finns det fyra stycken bruna, två stycken vita och sju stycken svarta kaniner. En av de svarta kaninerna var tvungen att flytta och en vit fick två ungar. Hur många ögon tittar nu på mig när jag kommer in i kaninhuset?

Glöm inte bort hur roligt eleverna tycker det är att få gå på torget och handla frukt.
Dela in eleverna i grupper och ge dem i uppdrag att handla för 10 kronor. Bäst är om grupperna handlar olika sorters frukt så att det finns mycket att jämföra med när ni är tillbaka på skolan igen. Hur många apelsiner får jag för en 10 krona? Hur många bananer får jag för 10 kronor? När alla grupper har handlat kan ni använda frukten i klassrummet för att exempelvis kontrollera vikten, antalen, priser, hur många äpplen går det på en liter mjölk?

Till sist gör ni en fruktsallad, ett gott mellanmål som alla elever gemensamt har inhandlat och gjort. MUMS!

Myrmatte för åk 3-5

När myrorna börjar jobba med sin stack igen efter vinterns uppehåll kan det vara roligt att ha lite myrmatte bland myrstackarna. Här får du tips på frågor som du kan använda vid stacken för att till exempel mäta höjd och omkrets.

OBS! Var försiktig med stacken så att den inte förstörs under matematikarbetet.

Höjd

Gissa höjden på myrstacken. Leta sen upp en pinne som är högre än stacken.
Arbeta två och två. Markera med ett finger eller rita ett streck med penna hur högt på pinnen stacken når.
Mät pinnens längd fram till markeringen med måttband eller linjal.

Omkrets

Gissa myrstackens omkrets. Lägg ett rep runt stacken. Markera var på repet det går ihop. Mät repet.

Temperatur

Mät temperaturen vid markytan nära stacken.
Mät temperaturen på utsidan av stacken på solsidan.
Mät temperaturen på utsidan av stacken på skuggsidan.
Mät temperaturen på solsidan 10 centimeter ner i marken nära stacken.
Mät temperaturen inuti stacken ca 10 centimeter ner.

OBS - var försiktig!
Varför tror du att myrorna bygger på höjden?

Myrstigar

Gå försiktigt runt stacken och se om du kan hitta några myrstigar. Välj en stig.

Hur långt från stacken kan du följa en myrstig?
Hur bred är stigen intill stacken?
Hur bred är stigen långt ifrån stacken?

Myrtrafik

Gör en liten port av pinnar och snöre och placera den över en myrstig.
Hur många myror tror du kommer att passera under porten på en minut?
Hur många myror passerar under porten på väg från stacken under en minut?
Hur många myror passerar under porten på väg till stacken under en minut?
Hur många blir det tillsammans?
Var det fler eller färre myror som passerade under porten jämfört med din gissning?
Vilken genomsnittsfart håller myrorna?

Mätningarna brukar leda till ännu fler matematiska frågeställningar. Uppmuntra eleverna till att själva försöka formulera hur de ska mäta och räkna för att ta reda på svaren.

Myrmatten är efter en idé från Henrik Gretoft Utbildnings- och ungdomsförvaltningen i Köpenhamns kommun.

Illustration av två barn som mäter höjden på en myrstack

Uppdaterad:

Hjälpte informationen på denna sida dig?