Uteklassrum våtmarken Södra Sandby

Våtmarken i Södra Sandby anlades under åren 2021–2022 för att ta hand om dagvatten från intilliggande bostadsområden och avrinningsvatten från jordbruksmark.

Våtmarken har tidigare varit en mosse som utdikats för att bli åkermark. Under 1800-talet svalt många människor och mer odlingsmark behövdes för att mätta befolkningen, då dikades många våtmarker ut, däribland Sandby mosse.

Våtmarksområdet är ett fint tillskott i Södra Sandbys närmiljö och erbjuder möjligheter för skolor och förskolor att arbeta med småkryp i vatten, fåglar eller ett landskapstema. Landskapet är öppet och vidlyftigt med möjlighet att se långt. Dammarna erbjuder även fin skridskois under vintern.

Dagens våtmark är nio fotbollsplaner stor, uppdelat i två större dammar och en fördamm samt en ringlande (meandrande) bäck. Den nya våtmarken kommer att minska samhällets sårbarhet för torka och översvämningar. Dammarna i området binder koldioxid och motverkar därmed klimatförändringen. Växtligheten fångar dessutom upp näringsämnen i vattnet som hindras från att åka ut i havet och bidra till övergödning.

Dammarnas olika funktioner

I den första dammen renas vattnet från metaller, sedan ska de två största dammarna i området fånga in kväve och fosfor. Dessa dammar har även den största vattenhållande förmågan. Ungefär som en svamp ska dammarna suga upp vattnet långsamt för att sedan långsamt släppa ifrån sig vattnet ut i utloppet till Kävlingeån, detta för att förhindra översvämning på olämpliga ställen. För att vattnet ska renas måste det dessutom rinna långsamt så att föroreningar och näringsämnen hinner sedimenteras, det vill säga lägga sig på botten. I ett snabbare vattenflöde följer mer av jord och annat med och åker ut i havet.

Våtmarken ökar även den biologiska mångfalden eftersom nya livsmiljöer för fåglar, fiskar, groddjur och däggdjur samt vattenlevande småkryp uppstår. Träd och buskar har planterats och stigar och samlingsplatser för rekreation har anlagts.

Promenad längs slingan som löper i området

När ni promenerar in på stigen som går längs en bäck till den andra dammen i våtmarken kan ni be eleverna att fundera på varför man har anlagt en våtmark här.

Efter någon minuts promenad på stigen som löper längs diket kommer ni till ett vadställe på höger hand med hoppstenar precis innan den andra dammen kommer. Här kan ni välja att gå över och fortsätta på stigen som löper runt de två stora dammarna i området. De stora stenarna skyddar mot erosion och kan översvämmas vid mycket vatten. Be eleverna tänka på vilket håll som vattnet rinner åt och var det sedan tar vägen. Om ni vill arbeta med vattnets flöde i landskapet kan ni göra aktiviteten Vattnets flöde.

Vattnets flöde

Besök en bäck eller en å och be eleverna fundera över vattnets flödesriktning och vart vattnet det tar vägen och var det kommer ifrån. För att få en förståelse för hur vattnet rör sig genom landskapet kan elever få lov att experimentera med vatten utomhus. Vattnet rör sig snabbar genom landskapet än ett rakt dike än en meandrande bäck med böjar och krokar.

Sök upp en plats där finns en slänt som är lämplig att gräva i. Tänk på att fråga om lov innan ni börjar gräva i marken.

Dela in klassen i smågrupper om cirka fem elever i varje. Varje grupp får i uppgift att få vatten att rinna så snabbt respektive så långsamt som möjligt på det sluttande planet som ni befinner er vid. Lägg ut ett enmetersnöre till varje grupp som de ska gräva längs. Varje grupp får tre planteringsspadar, en hink och ett enmetersnöre samt ett tidtagarur. Eleverna har cirka 10 minuter på sig.

Låt varje grupp gå till en annan grupp och titta på deras lösningar. Låt eleverna få fundera och resonera kring hur man skulle kunna få vattnet att ta ännu längre tid på sig. Kanske kommer de på lösningar som att plantera växtlighet och stora träd intill vattendraget?

Spana efter fåglar

Nu har ni dammen på vänster hand, och efter ytterligare någon minuts promenad kommer ni till en ny delning av stigen. Tar ni av till vänster så kommer ni att stå mittemellan de två stora dammarna i området. Här passar det bra att titta efter fåglar. Lägg märke till att en pelare med en platå för storkar att bygga sitt bo på har placerats ut på höger hand om stigen. Här passar det bra att göra aktiviteten Vingslagsutmaningen. Under vandringen mot nästa stopp kan ni passa på att låta eleverna göra ett fågelbingo.

Vingslagsutmaningen.

Fågelbingo.

Vid vindskyddet kan historiens vingslag kännas

Fortsätt på stigen tills ett t-kors kommer, ta höger för att komma till den bortersta dammen. Här finns en platå gömd bakom träd och buskar med några bänkar och väggar. På väggen finns det en informationsskylt som berättar att man funnit rester från Järnåldern på platsen. Målade bilder visar hur livet kan ha sett ut på platsen runt 300 år före Kristus. Be eleverna att jämföra landskapet idag med bilderna på skylten. Förslag på frågor att diskutera:

Hur såg det ut på den här platsen runt 300 år före Kristus? Hur var det att leva här? Hur fick man värme och energi?

Det har gjorts arkeologiska utgrävningar där flintarester av verktyg och kolad ek har hittats på platsen. Kan här ha varit en bostad? Ofta byggde man bostäder nära vatten, så kanske bodde det en familj här tidigare.

Samlingsplats med grillplats och strand för håvning

Promenera vidare till nästa samlingsplats genom att gå tillbaka till den mittersta dammen. Här finns en grill med fast galler och sittplatser med bänkar och bord. Här kan ni i smågrupper arbeta med att testa att göra upp eld på olika vis. Till exempel är det en rolig utmaning att försöka få gnistor och sedan glöd med hjälp av eldstål, flintasten och fnöske. Jämför den metoden med nyare former av eldstål som har medföljande metallblad att göra gnistor med. Här är det också intressant att undersöka vilka slags bränslen som antänder snabbast och brinner längst. Följ länken nedan för en utförligare beskrivning av hur du kan arbeta pedagogiskt med att göra upp eld.

Att göra upp eld och hålla den brinnande.

Platsen är också en bra bas om man vill låta eleverna undersöka småkryp i vatten genom att håva. Det finns skyltar med information om och illustrerade bilder på djur som lever i dammarna.

Vattenhåvning.

Undersök växligheten

I området har bärbuskar och träd, som salix och al, planterats i ö-formationer för att skapa skydd åt djur och människor som vistas i området. Följ några växter på platsen genom att mäta omkretsen en meter upp på stammen, fota även av dem och märk med en bit färgat ullgarn för att kunna komma tillbaka och se hur växterna utvecklats och växt. Det kan vara värdefullt för elever att se växternas succession genom åren för att få förståelse för hur växter kan förändra landskapet.

Historiska kartor och avrinningsområdet

Om ni vill se hur området har förändrats genom historien kan vi rekommendera er att besöka webbplatsen Vattenatlas. Det är en öppen karttjänst om vår fysiska miljö som drivs av flera vattenråd i Skåne. Där finns det möjlighet att titta på historiska kartor och flygfoton, flödesriktningar, översvämningskartering, Kävlingeåns avrinningsområde som våtmarken ligger i, och mycket mer.

Vattenatlas.