Träd året runt
Vi har här valt att presentera en liten del av vad man kan arbeta med under temat "Träd" med tyngdpunkten på uteaktiviteter.
Gå till ett stort och pampigt, solitärt växande träd, helst med grenar ända ned i barnhöjd. Presentera trädet som en kär gammal vän till dig. Låt alla elever hälsa på trädet genom att klappa på stammen med en hand, precis som när vi tar i hand.
- Hur kändes barken?
- Är trädet kraftigt eller klent byggt?
- Vad har trädet på sig idag?
- Vilken frisyr har trädet?
- Vilken hårfärg har trädet? Eller är det skalligt? Har det knopp, blommor eller frukt i håret?
En vän som man precis träffat och som man lärt känna lite närmare ställer man frågor till för att få reda på mer om hen. Låt eleverna göra en intervju. Eventuellt kan de delas upp i mindre grupper och själva gå och leta upp vars ett träd som de ska intervjua. Tänk ut frågor att ställa trädet gemensamt innan, eller låt grupperna själva hitta på frågor. En fråga som vi brukar fråga trädet är vad som kommer att hända det i framtiden. Aktiviteten inspirerar till ett undersökande arbetssätt. I vissa frågor får också fantasin fritt spelrum.
Det sista vi gör innan dagen är slut är att krama trädet som en kär gammal vän.
Besök trädet vid flera tillfällen
Besök era träd vid olika tider på året för att se hur det byter skepnad vid olika årstider. Leta knoppar, blad, blommor och frukter. Att utföra samma aktiviteter vid olika tider på året gör det möjligt att utforska hur träd förändras under årstiderna.
Relationen till ett träd
Ofta har vi vuxna ett barndomens träd. Ställer vi frågan "Har du ett träd som bara är ditt" till eleverna ska vi upptäcka att de flesta har det. Låt dem berätta och skriva om eller rita detta träd.
Lyssna på trädet
Sitt under ert träd och bara lyssna. Har trädet något ljud? Låt en elev skrapa på stammen medan en annan lyssnar. Hur låter det? På våren när saven stiger kan man lyssna på trädet med ett stetoskop. Kan man höra några andra ljud som inte kommer direkt från trädet? (de ljud som trädet "hör").
Ett annorlunda sätt att förklara hur ett träd är uppbyggt är att låta eleverna vara olika delar av trädet och tillsammans bilda ett helt träd. Fördela de olika träddelarna till eleverna allteftersom du berättar om delarnas funktion:
- Kärnveden får bestå av två långa personer, som ställer sig rygg mot rygg. När ledaren säger till sträcker de sig med armarna upp i luften. Kärnveden är den inre stabila delen av veden där årsringarna med celler, som bildar ledningsbanor, har pluggats igen av hartser och garvämnen.
- Pålrot bildas av fyra personer som sätter sig ner med ryggen mot kärnveden. Pålroten kan bli lång och gå 10 meter ner i marken. Den gör så att trädet kan ta upp vatten från markens djup och ser till att trädet är väl förankrat och inte blåser ner när stormar härjar. Alla träd har inte pålrot, men det har detta träd.
- Sidorötter blir fyra personer som lägger sig på rygg på marken med fötterna mot pålrötternas fötter. Bred ut armarna och håret, som får bilda rothår. Rötterna grenar ut sig under marken som grenarna i trädets krona. Trädet har tusentals meter rothår som suger upp vatten från marken. Be pålrötter och sidorötter att träna på att ljudligt sörpla vatten. Visa hur de ska sörpla.
- Splintveden är den levande delen av veden och får bestå av fyra personer som ställer sig i ring runt kärnveden med ansiktet inåt och håller varandra i händerna. Splintveden transporterar vidare vattnet från rötterna uppåt till alla smågrenar och blad. Veden kan transportera flera hundra liter vatten varje dag, med i vissa fall en hastighet av 160 km/h. När ledaren säger till splintveden att ta upp vatten, så säger splintveden "Wii" och höjer armarna.
- Tillväxtdelen med sildel får bestå av ytterligare fyra personer som ställer sig som splintveden i ring och ska sträcka upp sina händer och vifta som löven. Den inre delen av detta lager bildar ny ved inåt varje år som bildar årsringar. Utåt bildas sildelen som transporterar ner maten (socker) från bladen. När de får till uppgift att göra mat ska de vifta på bladen och ta upp energi från solen och när de ska ta ner maten böjer de på knäna och säger "Woo".
- Barken bildas av resten av deltagarna som ställer sig ytterst med ryggen inåt och armarna lyfta och händerna knutna. Ni är trädets skydd. Mot vad kan barken skydda träden? (Bränder, insekter, svamp, kyla).
Nu ska hela trädet arbeta:
- Kärnveden sträcker på sig med händerna upp i luften.
- Rötterna sörplar.
- Splintveden tar upp vatten genom att säga "Wii" och höja armarna.
- Sildelen viftar med löven och tar ner maten genom att säga "Woo" och böja knäna.
- Barken lyfter armarna och knyter händerna till försvar.
- Låt en barkborre komma surrande med två grenar som antenner. Den flyger runt och försöker angripa trädet. Men trädet arbetar bra och har ett starkt försvar, så be alla att ta varandra i hand och tacka varandra för ett bra arbete. Hjälp rötterna upp!
Aktivitet ur 'Sharing the joy of Nature' av Joseph Cornell. Översättning och bearbetning gjord av Miljöverkstaden i Helsingborg.
Man kan likna bladen vid ett kök. I detta kök arbetar kocken Klorofyll. Hens spis är solen. Hens råvaror är luft (koldioxid) och vatten. Maträtten som hen lagar är socker. Som rest bildas syre. Kocken Klorofyll är förutsättningen för allt liv på jorden. Vi andas det syre som blir över i hens kök. Det Kocken Klorofyll sysslar med kallar vi med ett finare ord för fotosyntes. På hösten stänger köket.
Läs en längre beskrivning av denna aktivitet i Fotosyntesen och klimatförändring.
I väntan på den "stora grönskan" kan ni studera kvistar och knoppar.
Här kan man starta med en sorteringsövning. Dela in klassen i smågrupper och dela ut cirka åtta olika trädkvistar till varje grupp. Kvistarna ska sorteras i två högar där de som ligger i samma hög har någon egenskap gemensam. Därefter ska dessa två högar sorteras i vardera två högar, och så vidare. När detta är färdigt kan eleverna gå runt till varandras högar och försöka komma på hur de andra sorterat alternativt kan eleverna skriva ned på ett papper de olika högarnas egenskaper. Sedan byter man papper och försöker komma fram till hur de andra grupperna tänkt. Genom dessa aktiviteter kan man förstå hur enkla bestämningsnycklar är uppbyggda.
Anders Rapp döper i sin bok Väntande, spännande natur knopparna till olika för och efternamn som anknyter till deras utseende till exempel Långe Boke, Violetta Al, Hårige Rönn. Låt eleverna rita av knopparna eller göra figurer med toalettpappersrullar som Anders Rapp föreslår i sin bok. Varför inte pröva med att låta eleverna sätta egna namn på kvistarna efter deras utseende.
På framför allt al och björk går det att hålla en brinnande tändsticka under knoppen för att få den att slå ut i förtid. Pröva också att skära igenom en knopp. Här lämpar sig kastanj bäst med sina stora knoppar. Kan man identifiera vad som döljer sig inuti? Är det blad, blommor eller både och? Pröva också att ta in kvistar när träd har fällts under senvintern för att försöka få dem att slå ut. Om du delat ut kvistar till var och en kan de få uppgiften att räkna ut hur gammal kvist de fått. Man kan se ärr efter knoppfjäll som skyddar knopparna. När knoppfjällen ramlar av blir det ett ärr kvar på kvisten. Dessa ärr kallas ringmärken. Antalet ärr plus ändknoppen är lika med kvistens ålder. Hur tillväxer trädet? Fäst ett snöre runt en kvist långt ut på en gren. Var kommer snöret att befinna sig nästa år?
Här är några frågeställningar
- Vad finns i en knopp? Undersök med rakblad
- Vad är knoppfjällen till för? Knoppens vinterkappa
- Kan man se var gamla knoppar suttit? Ärrbildning
- Varför har en del knoppar hår? Hår skyddar mot kyla
- Varför är vissa klibbiga? Harts skyddar mot kyla
- Hur många knoppar per decimeter har er kvist?
- Sitter knopparna på olika sätt?
- Påverkas din kvist av värme?
- Vad är det som gör att knopparna "brister"? Sätt kvist i respektive utan vatten. Sätt en kvist inomhus och jämför med den ute. Vilka knoppar slår ut först respektive sist?
- Blir alla knoppar nya blad?
Det finns en uppsjö av aktiviteter att göra kring trädens blad och kring löven när de väl fallit till marken om hösten.
"Hämta-aktiviteter" med blad
Hämta ett blad som är brunt, grönt, tandat, ätet på, består av flera blad, litet, stort, strävt, och så vidare. En variant på detta är att du håller ett blad i din hand. Eleverna ska hämta ett likadant. Plocka två blad som är olika. Plocka två blad som är lika.
Sortera blad
Dela in eleverna i grupper. Varje person i gruppen plockar var sitt blad av ett trädslag. De ska sedan ordna bladen på olika sätt. Exempelvis: i en färgskala, i storleksordning, efter hur de är nedbrutna. Be sedan grupperna sortera bladen som de själva tycker är lämpligt. Låt därefter grupperna cirkulera. Grupperna ska nu komma på hur de andra sorterat. Diskutera gemensamt: Vilka egenskaper sorterade ni efter? Tänkte ni likadant i gruppen? Om ni vill så titta i en flora och lär er mer om hur man kan arta blad.
Lövfällningen
Tappar alla träd sina blad samtidigt? Detta kan eleverna undersöka genom att göra markeringar på exempelvis tio blad på ett träd med garnbitar som knyts runt stjälkarna. Träden läses av en gång i veckan. Resultaten kan föras in i ett diagram art för art och månad för månad.
Upptäck höstfärgernas mångfald
När löven antagit en mångfald av färger kan barnen/eleverna ge sig ut i smågrupper och samla löv med så många olika färger som möjligt. Låt dem sedan göra en färgtonscirkel. Hur många färger finns det?
Studera höstlöv
Låt eleverna fundera och resonera två och två:
Vilken trädart har löv som ändrar färg först? Vilka löv faller först? Vilka sitter kvar längst? Finns det något löv som faller när det fortfarande är grönt?
Upptäck sammanhang
Hitta de olika delarna i lövets kretslopp.
I den lilla knoppen ligger anlaget till nästa års löv.
- Hitta knoppen. Knoppen slår ut och det gröna lövet börjar "laga mat" (fotosyntesen).
- Hitta det gröna bladet. På hösten blir lövet gult och ramlar av. Det blir sedan brunt, multnar och återgår till jorden.
- Hitta några brungula blad som just fallit av. De blir ny näring som ger trädet kraft att åter slå ut sina knoppar och få nya gröna blad.
- Hitta det bruna bladet som håller på att multna. Klistra upp eller lägg bladen på papper så det bildar ett kretslopp.
Har alla våra trädslag blommor?
"Nja, kastanj har, rönn, körsbär och apel har. Sen är det de som har hängen. Det är väl också kanske någon typ av blommor? Eken har nog inte några blommor. I alla fall inga som syns. Men det är klart: Det blir ju ekollon, så de blommar väl på något sätt. Granen får kottar, men hur blommorna ser ut vet jag inte."
Så här låter det ibland när vi ställer frågor om träds blommor. Som vuxen inser vi snart att alla träd måste ha blommor för att bära frukt och kunna föröka sig, men många träds blommor är oansenliga. Hos en del träd slår blommorna ut före bladen, hos andra är det tvärtom.
Handen på hjärtat, tänk till ett tag.
- Hur ser våra vanligaste träds blommor ut?
- Björk, hassel och al har hanhängen men hur ser honblommorna ut?
- Alens och hasselns hängen öppnar sig tidigt på våren. Vem hjälper då till att pollinera honblommorna? De måste finnas vid samma tid?
- Björken är spännande, den tycks ha hängen året om. Är hängena av samma typ eller är de olika?
- Lönnen blommar lite senare med sött doftande blommor men kommer blommorna eller bladen först? Är det så att det är olika från träd till träd? En del blommar kanske på bar kvist och en del blommar först när bladen slagit ut?
- Har en del träd han- och andra honblommor? Eller finns hanar och honor på samma träd eller kanske till och med i samma blomma?
- Hur kan man komma underfund med vilket som är han- eller honblomma?
- Kan man lista ut vilka som pollineras av vinden och vilka som får hjälp av insekterna?
Den här texten blir vi inte mycket klokare av men den visar hur mycket spännande det finns att ta reda på om träds blommor. Massor av frågor som vi med lite tålamod kan svara på tillsammans med eleverna.
Blomdiagram
Sätt upp ett diagram på väggen där man månad för månad kan fylla i när blad respektive blommor slår ut. Fundera över vilka blommor som vindpollineras och vilka som djurpollineras. Kan det vara någon fördel att blomma tidigt respektive sent?
Tema: Trädens blommor
Temat kan ge en ny dimension till arbetet med och runt ett träd. Svårighetsgraden kan anpassas efter elevernas ålder och förkunskap. Här följer ett exempel:
Börja arbetet tidigt på våren. Samlas under ett stort träd. Förundras över att ett träd kan bli så stort och led in diskussionen på våren och träds blommor. Uppmuntra eleverna att ställa frågor och fråga själv. Ge frågor som får eleverna att bli nyfikna och vilja undersöka.
Välj ett träd per par eller grupp. Vill man ha med så många olika trädslag som möjligt så kan man välja träd till eleverna. Ett sätt är att fotografera träd inom ett bestämt område. Eleverna får sedan ett foto och får i uppgift att leta reda på sitt träd. Viktigt är att vi väljer träd som är så gamla att de bär blommor.
I skolan kan man sedan lista alla olika frågor som eleverna har kommit fram till runt trädens blommor. Har de inga frågor så får vi lotsa dem fram genom att själva ställa frågor. Undvik faktaböcker tills eleverna själva har kommit fram till sina svar. Dokumentera varje vecka hela terminen ut. Sök svar på så många frågor som möjligt. Några av frågorna kanske blir:
- Blir det några blommor?
- Hur ser de ut?
- Kommer de tidigt eller sent?
- Kommer bladen eller blommorna först?
- Doftar blommorna?
- Har mitt träd han- eller honblommor eller både och?
- Kan man räkna ut om det är vinden eller insekterna som pollinera trädet?
- Vad händer med blommorna när de blommat färdigt?
- Kan man se vad det ska bli för frukt, bär eller ollon innan vårterminen är slut?
Om man inte vill arbeta med trädens blommor under en längre tid så kan man välja en utedag i slutet av april–maj. Välj en plats med många olika trädslag. Flera av våra parker fungerar bra för aktiviteterna.
Inled med samma diskussioner som ovan. Försök att få fram frågor och sök svaren. Låt eleverna gå omkring i området. Har träden några blommor nu? Kanske har de blomknoppar eller har de redan blommat? Ligger det några hanblommor på marken? Har några träd redan börjat sätta frukt? Hur har blommorna pollinerats? Flera frågor har säkert uppstått.
Lite hjälp till pedagogen
- Det finns träd som är tvåkönade, där alla blommor innehåller både han- och honorgan.
- Enkönade där blommorna är han- eller honblommor.
- Sambyggare som har både han- och honblommor på samma träd.
- Träd med hängen, till exempel hassel och björk som blommar tidigt och pollineras av vinden. Hanhängen faller till marken när de gjort sitt.
- De träd som vindpollineras behöver ingen doft. Doften är till för att locka insekter.
- En del träd blommar på bar kvist andra när bladen slagit ut eller samtidigt.
- Almens frön är färdiga ungefär när linden börjar blomma.
- Lönnens näsor kan vi se innan vårterminen slutar.
- Ek och bok tar längre tid på sig innan ollonen blir klara.
- Under höstterminen kan man fortsätta arbetet med trädens frukter.
- I trädböcker kan man uppdatera sig och på så vis få lättare att vägleda eleverna.
Sälgens hanblommor. Han- och honblommor sitter på olika individer.
Samla frukter från olika träd. Lägg märke till att ni får leta frukter från försommaren till sen höst för att få med våra vanligaste träds frukter. Almen är först ut med frukter, mannan, som mognar redan innan skolan slutat på våren. Varför sprider växter sina frukter och frön? Hur sprider de olika träden sina frukter och frön? Pröva att så fröna.
Mät upp en kvadratmeterstor yta. Räkna hur många små träd det finns i denna yta. Fundera över hur plantorna kommit hit. Är de planterade av människan, har de vuxit upp från självsådda frön eller har de vuxit ut från stubbar eller rötter? Kan alla småplantor bli till stora träd? Hur många småplantor finns i en yta om 10 kvadratmeter, 100 kvadratmeter, och så vidare.
Den 3 december 1999 är ett historiskt datum. Det var då skogen i Skrylleområdet försvann. Här kommer några idéer på hur ni kan arbeta med nersågade/fallna träd.
Det är spännande att räkna årsringar på en avsågad trädstam.
En trissa från ett träd kan användas för att visa elevens, skolans eller platsens egen historia.
Den yttersta årsringen närmast barken är året då trädet föll/sågades ner. Om eleven är till exempel 10 år så räknar man 10 årsringar inåt.
Sätter en nål eller ett häftstift i trissan, drar en tråd ut till ett papper och fäster tråden. På pappret skriver eleven "här föddes jag". På samma sätt kan sedan olika händelser i barnets liv märkas ut. Här började jag skolan, här köpte vi vår hund och så vidare.
Har man många årsringar så kan det handla om skolans, stadens eller byns historia. Allt efter tillgång kan eleverna få en, en halv eller en fjärdedels trissa från en trädstam med tydliga årsringar.
Titta närmare på kullfallna granar
- Genom att studera en rotvälta kan man se hur rotsystemet är uppbyggt.
- Titta på en knäckt trädstam. Ser den frisk ut eller har den röta?
- Om man tittar genom lupp på barren så kan man se små prickar i rader. Det är barrens klyvöppningar.
- Ser barr och grenar annorlunda ut i toppen än längre ner på granen?
- Hur sitter kottarna fast på grenarna?
- Det är inte lätt, men man kan plocka fram frön från kottarna.
- Lättare är det om man tar in en kotte och låter den torka över elementet.
- Vem äter granfrön?
- Blir det en granplanta om man planterar fröna från kotten?
- Gör olika försök: plantera direkt, låt kotten vila över vintern, utomhus, inne och kanske i kylskåp.
- Skaka grangrenar över ett skynke och se om där finns småkryp, det vill säga "fågelmat".
Årsringar på avsågade trädstammar.
Leta efter svampar som äter på trädet. Sortera dem efter var ni hittar dem, till exempel på pinnar, på stubbar, på löv. Om barken på ett träd skadas har svampsporer möjlighet att gro i detta öppna sår. Svampar som angriper levande träd kallas parasiter. De kan ta död på trädet. En del svampar tycker om cellulosan i trädet. Av dessa finns så kallade brunrötare och vitrötare. Brunrötare bryter ner cellulosa men inte lignin. Däremot påverkas ligninet så att veden färgas brun. Vitrötare har förmåga att, förutom att bryta ner cellulosa, även bryta ner lignin vilket gör att veden bleknar.
De svampar som kan leva på död ved kallas saprofyter. De fortsätter att bryta ned trädet. Andra svampar är bara till nytta för trädet. De kallas mykorrhizasvampar och samarbetar med trädet. Svampen har rikt förgrenade svamptrådar (mycel) i marken som tränger in i trädets rötter. På så sätt kan svampen bidra med vatten och näringsämnen till trädet. I utbyte levererar trädet kolföreningar till svampen. Mykorrhizasvamparna kan vara svåra att skilja från de nedbrytarsvampar som lever på löv.
Fler aktiviteter kring svampar hittar du i:
Att egna upplevelser stimulerar kreativt skrivande stöds av forskning. Barns ordförråd berikas och befästs om de får uppleva de begrepp de ska lära sig med sina sinnen.
Skriv en kollektiv träddikt
Be eleverna gå till var sitt träd. Låt dem skriva ned vad de tänker vid trädet. Gå runt med ett papper som eleverna får skriva ned sina tankar på, en i taget. Den förste får skriva överst på pappret. Sedan viker man över pappret så att näste man inte kan se vad som är skrivet. Till sist blir det klassens träddikt som läses upp för alla.
Trädpoesi
Studera ett träd med alla sinnen för att inspirera till kreativa dikter.
- Varje elev väljer ett träd och använder sina sinnen för att uppleva trädet som helhet.
- Ta ett blad från trädet och tänk på bladets olika egenskaper som form, konsistens, lukt och ljudet det kan göra.
- Rita formen på bladet på pappret och skriv inuti bladet ord för var och en av bladets egenskaper för att göra en enkel calligramdikt.
- Gå tillbaka till trädet och inta en annan position, till exempel ligg på marken och titta på grenarna, knäböj och ha näsan mot barken, eller sitt med ryggen mot stammen.
- Skapa en dikt inspirerad av ditt träd, till exempel:
- Med grenar som ...
- Med blad som ....
- Med rötter som ...
- Med bark som ...
- Skriv dina rader på ett papper och häng det i trädet eller gör en kollektiv, spontan utställning och läs varandras dikter.
Skapa ett träd
Bygg ett träd med hjälp av ståltråd, tidningspapper, tejp och gipsbindor. Måla eventuellt trädet när det är klart.
Musikinstrument
Tag en pinne i vardera handen. Använd pinnarna som instrument genom att slå dem mot varandra.
Tälja
Tälj leksaker i trä. Av bark kan man tälja barkbåtar. Ordna en tävling i ett vattendrag för att se vilken båt som kommer längst på en viss tid eller som först passerar mål.
Kojor
Bygg kojor av grenar som fallit ner på marken.
Naturväv
Gör en väv av en klyka från ditt träd. Spänn lite linnevarp från ena sidan till den andra. Väv in naturföremål eller kanske växtdelar från endast ett träd.
Känselövning
Alla sitter i en ring. Du har själv plockat en pinne som du håller bakom din rygg. Låt pinnen gå runt bakom ryggarna så att alla får känna på den. Nu gäller det för alla att hämta en likadan.
Frottage
Lägg ett papper mot ett träds bark. Måla med en färgkritas långsida. Är trädets bark slät eller skrovlig? Lägg ett blad under ett papper och rita ovanpå med en snedställd blyertspenna. Nu framträder bladets konturer och nervatur. Vad har trädet sina nerver till?
Det finns många lekar där eleverna får träna bland annat artkunskap.
Vad är ett träd?
Ett träd är en vedväxt som är minst fem meter hög och som har en huvudstam som inte grenar sig alldeles vid markytan. Trädet består av stam, rötter och krona. Rötterna fungerar som ett stöd för trädet, så att det inte välter när det blåser. Ytterst på stammen sitter barken. Den fungerar som trädets hud och är ett skydd mot insekts- och svampangrepp.
Innanför barken finns veden. I vedens yttersta del sker trädets tjocklekstillväxt genom att en årsring bildas varje år. En årsring består av en ljus ring (sommarved) och en mörk ring (vinterved). Man kan räkna årsringar för att se hur gammalt trädet är. Det är också i denna yttersta veddel som näringsämnen och vatten transporteras. I vissa kärl transporteras vatten och mineraler upp till bladen. I andra transporteras socker, som bildats vid fotosyntesen i bladen, till trädets olika delar. Sockret är löst i vatten.
Rötterna håller fast trädet i marken och suger upp vatten och mineraler till trädet. I bladen sker fotosyntesen. Det gröna färgämnet i bladen (klorofyllet) omvandlar koldioxid och vatten till socker och syre med hjälp av ljus från solen. Knopparna innehåller allt som behövs för att det ska bli nya skott, blad och blommor. De skyddas av knoppfjäll innan de slår ut. Alla träd har blommor. De olika trädens blommor slår ut vid olika tider under säsongen. En del pollineras av vinden och en del av insekter. När blomman befruktats utvecklas frukter på träden. En del frukter sprids med vinden. Bär och ollon sprids med djur. Alens frön sprids via vattendrag.
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?