Naturen som skafferi och apotek

Visste du att om du samlar in droppar från daggkåpans blad och baddar ansiktet och ögonen med dem så blir huden slät och ögonen klara?

Lämplig årstid: vår och höst

Att man kan plocka bär och svamp ur naturens skafferi vet nog många av våra elever. Finns det något mer som vi kan använda oss av? Hur ska vi gå till väga för att väcka elevernas intresse för växternas användning? Temat kan varieras från att bekanta sig med groblad till att upptäcka den enorma mångfald av växter som genom tiderna haft stor betydelse både som mat och medicin.

Man kan välja att ge eleverna en upplevelse om växternas betydelse under en heldag i naturen. Dagen kan ingå som en del i ett större sammanhang till exempel när man arbetar med kroppen eller med livsstil och hälsa. Den kan även användas för att introducera ett längre tema om växter och dess användning.

Kloka Gumman (Gubben)

Hon har en korg på armen och en käpp i handen, hon böjer sig ner med jämna mellanrum och plockar något som hon lägger i korgen. Ibland gräver hon med käppen.

Vem kan hon vara? Vad gör hon? Ska vi närma oss och våga fråga? Vi går närmare. Gumman verkar inte särskilt glad över att bli störd. Hon är väldigt upptagen med att samla i sin korg. När vi hälsat frågar vi vad det är hon gör? Hon ser frågande ut och säger "det ser ni väl?". Ja, vi ser att hon plockar växter, men varför? Det framgår att det var bland den dummaste fråga hon någonsin fått. "Det vet väl varenda vettig människa att det måste samlas läkeväxter till vinterns behov." Hon håller till exempel upp ett tussilagoblad och säger "Hur skulle jag kunna kurera hostan hos byborna och kvarkan hos kräken om jag inte samlade in de här?" Hon vill inte prata med oss mer utan försvinner muttrande därifrån. Här är det bara att låta fantasin göra den gumma eller gubbe som ni trivs bäst med.

Undersök och ta reda på mer

När vi samlat oss och ställt och fått frågor om växters användning och om läkekonsten förr i världen så får eleverna uppgifter. Uppgifterna anpassas efter elevernas ålder.

Man kan behöva:

• En duk eller presenning
• Floror och annan litteratur, till exempel om ätliga växter och läkeväxter
• Stormkök
• Vatten
• Honung

Eleverna arbetar i grupper eller två och två. Uppgiften är att plocka 2–4 växter som de kan tänka sig att man använder eller har använt som mat eller medicin. Växterna sorteras och läggs på en stor duk.

Vad vet eleverna redan om de insamlade växterna? Är det någon växt som vi vet hur den kan eller har använts? Vi tar vara på gruppens samlade kunskap och går sedan vidare.

En grupp i taget väljer en växt så att alla grupperna får olika växter. Artbestäm med hjälp av floror.

Välj en bok om växters användning. Vad används eller användes er växt till? De allra flesta växter som vi plockar har använts på något sätt men råkar någon få en växt som det inte finns något skrivet om så kan man välja en ny.

Eleverna får slutligen redovisa om sin växt.

Tillaga och tillverka

För att förstärka upplevelserna kan man tillaga något av en eller flera växter. Kanske bjuder någon på te av smultronblad, någon annan på björklövssaft. Någon grupp kan tillverka en salva eller en läkande dekokt.

Är det vår eller försommar kan den egna matsäcken förstärkas med smakprov på nässelsoppa.

Recept nässelsoppa

Till fyra portioner

• 2 liter färska, späda nässlor
• 1 gul lök
• olja
• 2 msk vetemjöl
• 1 liter vatten (+ vatten att skölja nässlorna i)
• 2 grönsaksbuljongtärningar
• Ev. salt och vitpeppar

Skölj nässlorna i flera omgångar i vatten.
Lägg dem i kokande, saltat vatten. Koka ca 5 min.
Spara lite av spadet och slå bort resten.
Fräs den gula finhackade löken i oljan.
Krama ur nässlorna och hacka dem fint tillsammans med lite vetemjöl.
Häll lök, nässlor och sparat spad i 1 liter vatten. Tillsätt buljongtärningarna och låt koka i 5 min.
Smaka av med salt och peppar.
Servera och njut!

Arbetet kan fortsätta i skolan där man kan söka mer fakta i litteratur och på internet. Kanske blir det en kokbok om naturens skafferi eller en handledning för husapoteket.