Laga mat ute
Utematlagning är en rolig, social och ämnesövergripande aktivitet som funkar att genomföra såväl med förskolegruppen som gymnasieklassen.
Utrustning att låna
Naturskolan har mycket utrustning för utlåning så ni kan laga mat utomhus utan att er enhet/skola behöver köpa in allt. Låt inte bristen på grytor eller stekhällar stoppa er från denna fantastiska utomhusaktivitet. Hela gruppen engageras och samarbetar för att få till något gott att stilla hungern med.
Laga mat på stormkök
Det finns idag många olika typer av stormkök att välja på. Vårt tips är att köpa stormkök av bra kvalitet, även om de kan vara betydligt dyrare. Vår erfarenhet är att bra stormkök kan hålla i många decennier medan de billigare varianterna ofta går sönder och måste ersättas. Att i mindre grupper få testa att sätta ihop ett stormkök och få vatten att koka är en bra utmaning för eleverna.
Det finns två olika bränslen att välja på när man använder stormkök, gas och sprit. Nedan går vi igenom för- och nackdelar med de olika bränslena.
Gasbrännarens fördelar
Det är enkelt att justera värmen med reglaget på brännaren så det går snabbt att värma vatten vid full effekt. Det sotar inte och det blir inget spill. Ingen vätska behöver hanteras.
Nackdelar
Det är svårt att veta hur mycket gas det är kvar i behållaren. Gas är ett fossilt bränsle, dessutom måste behållaren sorteras som miljöfarligt avfall. Gasbrännaren är dyrare än spritbehållaren.
Spritbrännarens fördelar
Till spritbrännaren används oftast T-röd som går att köpa på olika ställen som till exempel på bensinstationer och i detaljhandeln. Det är enkelt att ta med en flaska och ni ser lätt vad som finns kvar. Spritbehållaren är billigare än gasbrännaren.
Nackdelar
Det tar längre tid att värma upp stora mängder vätska, till exempel vatten. Grytor och stekpannor blir sotiga. Överbliven sprit måste brinna ut innan stormköket kan plockas ihop. Det kan också vara så att spriten tar slut under matlagningen och behöver fyllas på då krävs STOR FÖRSIKTIGHET eftersom ångorna är mycket brandfarliga. Brännaren måste ha svalnat. Ett bra tips är att alltid ha en extra brännare med som kan fyllas och sättas i stormköket så matlagningen kan fortsätta utan dröjsmål. Får ni T-sprit på fingrarna eller i maten smakar det väldigt illa.
Stormkök med spritbrännare.
Laga mat över öppen eld
Elda med ved
Har ni en eldstad på gården eller vill ni gå i väg från gården och använda någon av alla grillplatser som finns iordningställda runt om i Lunds kommun så passa på att laga mat över öppen eld. Testa gärna med ved i stället för kol eller briketter och låt då eleverna bära var sin vedklamp i sin ryggsäck. På så sätt fördelar ni det tunga bärjobbet på alla.
Ofta använder vi på Naturskolan en eldplåt som vi eldar på. Fördelen är att den är lätt att förflytta och man kan elda på platser där det inte redan finns en uppbyggd eldplats. Placera eldplåten på tre stenar eller liknande för att inte skada marken.
Hur mycket ved det går åt för att värma upp en gryta med soppa eller en stekhäll påverkas av temperaturen ute och hur mycket det blåser. Ta med lite extra ved när det blåser eller är kallt ute.
Tänk på att innan ni gör upp eld ska ni gå igenom vilka regler ni vill ska gälla under tiden elden brinner. Alla i gruppen ska vara medvetna om vad som gäller. Mer om hur ni kan göra upp eld och vad som är viktigt att tänka på då hittar ni i den pedagogiska aktiviteten:
Tips på packlista när ni ska göra upp eld
Ved och eventuellt tidningspapper som brinner lätt, kniv, tändstickor förpackade så de inte kan bli blöta, brandfilt, första hjälpen-kit, dunk med vatten och eldplåt. Ha gärna med handskar som tål hög värme (exempelvis svetshandskar) som kan användas för att flytta heta eldplåtar, stekhällar eller grytor.
Stekhäll (muurikka)
Det finns flera olika storlekar på stekhällar. De mindre är lättare att ta med sig men det kan behövas två stycken för att laga mat till en klass. En större muurikka väger desto mer men har större stekyta så man kan laga mat till en stor grupp.
Stekhällarna är gjorda i gjutjärn och håller länge om man tar hand om dem. En stekhäll ska förvaras torr och ren för att inte rosta. Ett bra tips är att hälla vatten i stekhällen direkt efter att ni är färdiga med maten, och koka ur matresterna. Använd en diskborste att diska hällen med.
Tänk på att stekhällen blir väldigt varm så håll hela tiden koll på maten ni lagar så den inte bränns. Utse gärna en person som ansvarar vid stekhällen, den personen kan rotera mellan eleverna.
Medelstor stekhäll.
Gryta på trefot
En trefot konstrueras genom att binda ihop tre slanor, därefter fästs en kedja i toppen som en gryta kan hängas i. Låt eleverna fundera tillsammans och sedan testa hur man får en så stabil trefot som möjligt.
Grönsaksknyten i glöd
Mat kan också tillagas i väl paketerade knyten som läggs i glöd. Grönsaker kan lindas in i smörpapper och sedan i riktigt vått tidningspapper, alternativt i folie, och sedan läggas i glöden. Efter cirka 30–45 minuter är de färdiga.
Grönsaker i folie som knyts till paket och läggs i glöden.
Laga mat i en kokgrop
Det är lättast att gräva gropen i sandig mark eller på en plats där jorden är torr. Gräv en grop som är 60–80 cm lång, 40–60 cm bred och lika djup. Gropen kan också grävas rund. Börja med att gräva bort grästorvorna, spara dem för täckning och återställning av marken. När gropen är lagom stor kläs botten och väggarna med stenar. Elda rikligt i gropen under cirka 40 minuter. Ta bort överflödig kol. Bred ut den kol och aska som blir kvar i gropen. Stenarna är nu glödheta.
Mat i folieknyten som ligger i en kokgrop innan den fyllts igen med sten och sand.
Recept att laga ute
Grytan kan varieras efter vilka rotsaker man har tillgång till. Den kan göras vegetarisk eller med fisk. Om det ska vara fisk i grytan så smakar det bra med dill istället för persilja.
Ingredienser
Potatis, 2 normalstora/person
Morötter, 1 normalstor/person
Palsternacka, några stycken
Rotselleri
Purjolök, 3–4 beroende på storlek
Buljong
Eventuellt några burkar krossade tomater
Persilja, 2–3 knippen
Eventuellt någon örtkrydda
Vatten
Gör så här
Häll vatten i grytan. Hacka först rotsakerna i små bitar och lägg dem i grytan när vattnet kokat upp. Låt koka tills rotsakerna blivit någorlunda mjuka. Hacka under tiden purjolök och finfördela buljongen och tillsätt det sedan till grytan. När potatisen blivit mjuk är det dags att tillsätta krossade tomater och persilja. Om ni vill ha fisk i grytan så lägg i den sist, den behöver inte så lång tid för att bli färdig. Krydda med salt och örtkryddor.
Ingredienser
(10 portioner)
2 liter vatten
Grönsaksbuljong
1 kg morötter
5 potatisar
2 lökar
1 dl crème/havre fraiche
Salt och peppar
Gurkmeja
1 dl pressad apelsinjuice eller utspätt juicekoncentrat
Gör så här
Koka upp buljongen i grytan. Skala och hacka grönsakerna. Häll i morötterna och koka dem mjuka och gör likadant med löken efter en stund. Vispa ner crème/havre fraiche och apelsinsaft. Salta och peppra. Tillsätt gurkmeja för att få en vacker solgul färg på soppan. Receptet är hämtat ur 'Barnens kompass' en bok från I Ur och Skur, Mulleberg.
Är det vår eller försommar kan den egna matsäcken förstärkas med smakprov på nässelsoppa.
Ingredienser
(4 portioner)
2 liter färska, späda nässlor
1 gul lök
Olja
2 msk vetemjöl
1 liter vatten (+ vatten att skölja nässlorna i)
2 grönsaksbuljongtärningar
Eventuellt salt och vitpeppar
Gör så här
Skölj nässlorna i flera omgångar i vatten. Lägg dem i kokande, saltat vatten. Koka cirka 5 minuter. Spara lite av spadet och slå bort resten. Fräs den gula finhackade löken i oljan. Krama ur nässlorna och hacka dem fint tillsammans med lite vetemjöl. Häll lök, nässlor och sparat spad i 1 liter vatten. Tillsätt buljongtärningarna och låt koka i 5 minuter.
Smaka av med salt och peppar. Servera och njut!
Ingredienser
Säsongens grönsaker som till exempel morot, vitkål, palsternacka och blomkål.
Andra grönsaker som passar bra är broccoli, svamp och paprika.
Förkokta bönor eller ärtor (exempelvis svarta bönor, stora vita bönor eller kikärtor).
Matolja
Vitlök, sojasås, salt och peppar
Glas- eller risnudlar, couscous eller färdigkokt ris.
Sötsur sås och mango chutney.
Gör så här
Skala och hacka grönsakerna i ungefär lika stora bitar. Koka samtidigt upp vatten för nudlar/couscous i en gryta.
Woka alla grönsaker på stekhällen, lägg på de hårdaste grönsakerna först, till exempel morot, broccoli och palsternacka, därefter de som går snabbare att tillaga (så som svamp, paprika, vitkål och vitlök). Krydda med sojasås, salt och peppar.
Häll i nudlarna/couscousen i det kokande vattnet och låt stå/koka så länge det står på förpackningen.
När grönsakerna är mjuka tillsätt då bönorna och nudlarna. Blanda väl och smaka av. Servera med sötsur sås, mango chutney och sojasås.
Ingredienser
(5–6 rejäla brödkakor)
6 dl vetemjöl
½ påse torrjäst
Knappt ½ dl socker
Lite salt
3 dl 50-gradigt vatten
Brödkrydda
Smör
Gör så här
De torra ingredienserna kan beroende på tid och syfte blandas innan eller på plats ute. Ta med varmt vatten i en termos för att komma igång snabbt om ni blandar ihop ingredienserna ute.
Häll ingredienserna i en påse. Knyt påsen löst, blanda och knåda degen så att den släpper påsen och är smidig och formbar. Stoppa degpåsen innanför tröjan och låt jäsa cirka 15–30 min. Ta ut den jästa degen och forma mindre platta kakor som gräddas utan olja på stekhällen. Vänd och grädda på andra sidan när kakan fått fin gyllenbrun färg. Bred smör på och njut.
Stompa är ett bröd som går hem hos de flesta.
Ingredienser
5 dl filmjölk
½ dl sirap
2 tsk fänkål
2 tsk anis
2 tsk bikarbonat
1 tsk salt
14 dl rågsikt
Gör så här
Blanda ingredienserna till en jämn deg och förvara den i plastpåse. Platta ut till tunna bröd (cirka ½ cm tjocka) och grädda på galler eller stekhäll över glöden. Kan också gräddas på stormkökets stekpanna. Bred smör på och njut.
Ingredienser
(8–10 stycken)
1 ägg eller 1 dl kikärtsspad
1 dl socker, kan minskas
3 dl vetemjöl
1 ½ tsk bakpulver
¾ dl mjölk (kan bytas ut till havremjölk)
Margarin
Gör så här
Vispa ägg/kikärtsspad och socker en liten stund. Häll i resten av ingredienserna. Rör om i smeten tills det inte finns några klumpar i den. Lägg en klick margarin i stormkökets stekpanna eller på stekhällen (den får inte vara för varm).
Klicka ut smeten och platta till med degspaden. Efter en liten stund vänds kakan, det kan behöva göras flera gånger. Ät och njut!
Kall frukt på förmiddagens fruktstund när man är ute kalla dagar ger kalla magar, då är det gott att värma frukten över elden på stekhäll eller på stormkök och äta med sked ur en kåsa i stället. Till exempel:
Stekta äpplen med kanel.
Smälta rabarber med kardemumma.
Blandade frukter som barnen hjälps åt att dela i mindre bitar. Tycker alla om kanel så strö gärna det över frukten.
Skölj och hacka en blandning av grönsaker i lika stora bitar.
Salta och tillsätt färska kryddor. Linda in grönsakerna eller fisken (en och en) i smörpapper och till sist i riktigt vått tidningspapper. Se till att paketen är väl tillslutna så det inte kommer in sand eller jord. Paketen läggs på de heta stenarna i botten av gropen och andra heta stenar placeras över. För att lättare kunna avlägsna jord och torvor kan man lägga ett finmaskigt hönsnät eller en gammal bakplåt över fiskpaketen. Allt täcks med jord och till sist med grästorvorna. Efter cirka 45 min så öppnar man gropen och gräver försiktigt fram de färdiga paketen.
Varför blir potatisen aldrig klar?
Om ni ska tillaga potatis kan det vara bra att känna till att i temperaturintervallet mellan 55–65°C är stärkelsen extra känslig, passeras detta intervall för långsamt kan en hård kärna bildas. När detta händer hjälper inte en längre koktid, den hårda kärnan är stabil, och potatisen blir aldrig klar. Undvik därför att hälla i andra grönsaker under koktiden i just detta intervall, eftersom det sänker temperaturen och påverkar stärkelsen negativt.
Utematlagning i läroplaner och lästips
Stöd i läroplaner
Stöd för att genomföra utematlagning finns i Lgr 22 för både förskoleklass, fritidshem och alla grundskolans årskurser. Ni hittar stöd i syftestexter och/eller i centralt innehåll i ämnena matematik, fysik, kemi, historia, hem och konsumentkunskap samt idrott och hälsa. I Lpfö 18 för förskolan står det bland annat: Barnen lär sig genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Vad kan vara mer socialt samspel än att laga mat och äta tillsammans? Barnens lärande kan bli mångsidigt och sammanhängande om arbetssätten varierar och miljön är utmanande och stimulerande.
Lästips kring eld och matlagning
Leka och lära naturvetenskap och teknik Ute Förskola och Åk F–3.
Att lära in svenska Ute Åk F–9 och svenska som andraspråk.
Att lära in Ute året runt Åk F–9.
Böckerna finns att köpa direkt från Outdoor Teaching förlag eller genom till exempel Läromedia.
Laga mat utomhus. St Hansgårdens egna receptbok.
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?