Fröspridning är en viktig del av växternas livscykel. Men varför och hur sprider växter och träd sina frön? Syftet med fröspridning delar alla växter, men hur det görs är en betydligt mer mångfacetterad historia. Att undersöka frön från olika växter ger många aha-upplevelser och väcker många nya frågor!
Lämplig årstid: höst
Ett frö är fortplantningskroppen som finns hos alla fröväxter. Ett frö gror och blir till en ny växt, som får blommor och bildar nya frön.
Olika växter har olika strategier för att sprida sina frön. Det finns gräs som sprätter i väg sina frön medan exempelvis kastanjen bara släpper sina frön till marken. Lönnens frö har en vingliknande struktur som hjälper fröet att "flyga bort" när den faller av och maskrosens har ”parasoll”-försedda frö som flyger iväg med vinden. Vissa växter tar hjälp av djuren för att sprida sina frön. Det kan vara genom att frön fastnar i djurens päls som till exempel kardborrens frö medan andra frön sprids när fåglar och andra djur äter frukt och bär och sedan bajsar ut fröna på en annan plats.
Växter som trivs vid vatten får ofta hjälp av vattnet att sprida sina frön. Alen släpper sina små kottar och de dras med av vattnet till nya platser. Kokosnöten är ett annat exempel på ett frö som kan spridas med hjälp av vattnet.
Den frågan är spännande att försöka ta reda på. Ge er ut och leta efter så många olika sorters frön ni kan hitta, försök att plocka hela fröställningar. Vid återsamlingen studerar ni era frön (ta hjälp av lupp) och prata kring frågor som dykt upp under insamlandet samt vad ni upptäcker när ni studerar fröerna.
Exempel på frågor att diskutera kring:
Alla grupperna lägger ut sina frön framför sig, gärna på en vit duk så de syns bra.
Studera de olika fröna (gärna med lupp) och sortera dem efter olika egenskaper, exempelvis storlek, struktur, form eller färg. Sortera dem efter hur ni tror att det sprider sig. Vilka ledtrådar använde ni för att bestämma hur varje frö sprider sig?
Dela klassen i mindre grupper och låt dem först fundera och diskutera varför det är viktigt att alla växter och träd sprider sina frön så långt de kan. Kan de tänka ut några sätt som växter använder för att sprida sina frön?
Dela ut en lapp till varje grupp med följande beskrivningar av olika fröspridningssätt:
Sprättare har stjälkar som håller fröet fast vid växten och när växten rör sig sprätts fröet iväg. Exempel: Gräs
Släppare har ingen faktisk spridningsmetod; de släpper sina frön till marken helt enkelt. Exempel: Kastanj
Flygare har vingliknande strukturer som hjälper frukten att "flyga bort" när den faller av. Exempel: Lönnträd
Svävare har lätta fluffiga strängar som hjälper fröet att sväva bort i vinden. Exempel: Maskrosor
Fångare fastnar på dig eller på ett djur när ni passerar. Exempel: Bokfrön
Ätliga är ätbar frukt som äts av djur, passerar deras tarmsystem och deponeras någon annanstans med "gratis" gödningsmedel. Exempel: Äpplen
Grupperna får nu ge sig ut i området och leta efter frön som motsvarar respektive spridningssätt. När de kommer tillbaka får varje grupp en vit duk och uppgiften att klassificera varje frö efter hur de tror att det sprider sig.
Diskutera och undersök sedan i helgrupp:
Kan ni göra ert eget fröspridningssystem? Ta hjälp av ert lärande om naturen kring hur olika frön sprids och vilka frön som sprids längst?
Samla in jorden som fastnat på era skor efter ett utepass. Lägg den i krukor med blomsterjord, vattna och se efter hur många frön som transporterats på detta sätt.
Gör en kontrollkruka med bara blomsterjord så ni får veta om det som eventuellt växer upp kommer från era skor eller har följt med er blomsterjord. En liknande undersökning kan man göra genom att samla in jord från däck och stänkskärmar på bilar och cyklar. Förutom att vi sprider frön som fastnat under våra skor kan man tillverka fröbollar och kasta ut.
Samla in frön i början av hösten från närliggande område med blommor. Blanda jord, lera och vatten i en skål tills det har en degliknande konsistens. Tillsätt fröna och fortsätt att blanda tills de är väl fördelade. Leran skyddar fröna från intensiv värme, vatten eller hungriga fåglar. Ta en handfull av blandningen och rulla den till en boll. Placera den färdiga bollen i en äggkartong eller liknande och låt dem torka i 1–2 dagar. De färdiga fröbollarna sås bäst i början av våren eller början av hösten för att falla sönder med hjälp av regn eller torka. För att så, kasta dem på olika platser.
Många känner till Magnus och Brasses lek Fyra saker – en ska bort. Det går jättebra att använda de insamlade fröna även till denna lek, eleverna brukar hitta på många kluriga varianter.
Dela ut en vit duk till varje grupp och be dem dela in duken i fyra delar med hjälp av grässtrån eller pinnar. Visa gärna ett exempel först så alla vet hur det går till och låt sedan eleverna göra sina egna varianter som kompisarna får gissa på.
Memory, Lotto och liknande spel går det att göra varianter av utomhus som ger kunskap samtidigt som vi rör på oss. Dela ut ett blad från ett träd eller buske per par eller grupp och be dem försöka leta upp ett frö som tillhör trädet/busken. Lyckas vi hitta vilka som hör ihop? Kan vi namnen på några av träden/buskarna?
När man skriver om frö i dikt och sång behöver det inte alltid vara just ett frö man menar. Leta upp texter/dikter där författaren skriver om frö och försök lista ut vad de egentligen menar. Skriv sedan egna dikter som på ett eller annat sätt handlar om frö.
Här är tips på två att börja med:
Blott ett ynka litet frö av Stig Wikman
Du är fröet av Karin Boye
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?