Elda i alla ämnen

De allra flesta, stora som små, fascineras av och är nyfikna på eld.

Lämplig årstid: året runt

Att arbeta med eld i undervisningen kan både göras som ett enskilt moment under ett tillfälle/lektion eller som ett längre ämnesövergripande temaarbete. Här följer några exempel på ingångar som du kan använda i din undervisning:

• Vi kan tala om eld och eldens egenskaper.
• Vi kan dokumentera eld och eldens användningsområden genom att rita, teckna eller fota.
• Vi kan skriva dikter eller berättelser om eld.
• Vi kan läsa om hur elden använts hitoriskt.
• Vi kan undersöka hur eld skildrats i litteratur, till exempel i Dan Anderssons 'Kolvaktarens visor'.
• Vi kan testa olika tekniker för att göra upp eld och olika sätt att bygga upp en eld.
• Vi kan laga mat eller baka bröd över öppen eld.
• Vi kan undersöka vad som händer vid förbränning.
• Vi kan tillverka kolkritor och lerpärlor. Har vi utrustning till en enkel smedja kan vi smida.

Eld ger många associationer

Eld är en process i vilken kemiska ämnen reagerar med syre och bildar andra ämnen, varvid värme avges. Eld är en typ av förbränning.

När vi läser eller hör ordet eld är det nog inte den vetenskapliga definitionen vi först kommer att tänka på. Hur går våra och elevernas tankar om vi får tänka fritt runt ordet ELD? Den mysiga lägerelden, grillning en vinterdag eller tänker vi på brasan på valborgsmässoafton?

Är elden din vän eller fiende? När byter elden namn till brand eller eldsvåda? Elden förknippas med många ord som till exempel den svider, bränner, flammar, lågar, värmer, förtrollar och så vidare. När vi ska uttrycka känslor använder vi gärna ord som har med eld att göra. Det bränner som eld, det svider som eld i magen, jag har en brinnande huvudvärk men också ett brinnande intresse. När vi talar om kärlek så kan det handla om eldiga, brinnande, heta eller varma känslor. Agitatorn kan hålla ett eldigt tal. Vi kan behålla ett intresse för olika saker genom att hålla lågan brinnande. Vi kan gå igenom eldprov och elddop.

Symboler runt elden har i alla tider använts av författare i dikter och sångtexter. Tankekartan runt elden kan bli stor och ämnet passar bra för ämnesövergripande aktiviteter.

Historik

En av de saker som skiljer människan från övriga djur är att hon kan göra upp eld och använda sig av den (andra saker är att hon har förmågan att tala och skriva, och att hon kan tillverka och använda redskap.)

Tar vi lite papper och torr ved och sätter en tändsticka till så har vi en eld. Så enkelt har det inte alltid varit. Man tror att den första elden som människan använde var den som uppstod spontant genom åsknedslag. Man förstod nyttan av att kunna använda eld och lärde sig bevara och använda den. Elden hade stor betydelse och den var inte lätt att styra. Därför var det bäst att inte kalla den vid sitt rätta namn utan man använde sig av så kallade noanamn. Ett vanligt noanamn var ”den röde hanen”. Att göra upp eld var en konst. Det gällde att hålla sina elddon torra innanför kläderna. Att snabbt kunna göra upp eld kunde vara skillnaden mellan liv och död. Den gav värme, mat och kunde hålla rovdjur borta.

Det är inte mycket mer än hundra år sedan som elddonen fortfarande användes. I en "eldpåse" fanns flinta, eldstål och oftast fnöske. Fnösket fick man från en svamp som heter fnösketicka. I mitten av 1800-talet uppfanns svavelstickorna som tändes när man strök dem mot en sträv yta. Gasen som bildades när stickan tändes var giftig. Sedan 1900-talets början använder vi säkerhetständstickor som tänds genom strykning på speciellt plån. Uppfinningen gjordes av svensken G.E. Pasch och blev en stor svensk exportartikel.

Var och när får vi göra upp eld?

Det säkraste är att använda färdigställda eldplatser på våra skol- och förskolegårdar eller i våra naturområden. Om man ska göra upp eld på andra ställen så gäller det att välja plats med omsorg. Mark och vegetation får inte skadas. Man ska inte elda på klipphällar, på torvmark, i mossa eller i mullrik skogsmark.

Vi brukar rekommendera att elda på en eldplåt, som man kan lägga ovanpå stenar eller direkt på till exempel en grusyta. Det går bra att använda gamla uttjänta ugnsplåtar eller dylikt.

Lämna aldrig en eld som glöder, se till att den är ordentligt släckt innan du lämnar platsen. Du är skyldig att ta reda på om eldningsförbud på grund av torka gäller. Det gör man enklast via någon av sidorna nedan.

Krisinformation.se

MSB:s app Brandrisk ute

Att göra upp eld och hålla den brinnande

Denna aktivitet anpassas efter elevernas ålder. Vi har först gått igenom allemansrätten, var och när man får elda. Vi tittar också på elevernas kläder och talar om hur olika material brinner. Vi visar var det finns vatten att släcka elden med, och håller också upp brandfilten och illustrerar hur den ska användas. Vi går ingenom vad man gör och vart man ringer om elden trots allt skulle spridas.

Eleverna delas sen in i grupper, får en angiven plats att elda på, varsin eldplåt, ved och en eldpåse (se förslag på innehåll i aktiviteten Gör en egen eldpåse nedan). Uppgiften är att tända en eld och hålla den brinnande. Tillsammans i gruppen resonerar de om hur de bäst ska göra.

En del lyckas snabbt få till en eld, andra lyckas inte alls. Tillsammans diskuterar vi hur de som lyckades gick till väga och resonerar kring vad som gjorde det svårt för andra. De ger varandra råd och till slut har varje grupp sin eld. Vi upplever att eleverna känner en stolthet och glädje över den egna elden.

Ha gärna med handskar som tål hög värme (exempelvis svetshandskar) som kan användas för att flytta heta eldplåtar, stekhällar eller grytor.

Vill man fortsätta med eldaktiviteter kan varje grupp, när de fått upp sin eld, mata på en större gemensam eld.

Produktiva frågor och hypoteser

Inför, under eller efter att eleverna fått testa göra upp eld kan man ställa produktiva frågor som får dem att fundera enskilt och sedan tillsammans. Här passar det också bra att föra in ett resonemang kring "brandtriangeln". Brandtriangeln utgörs av de tre saker som behövs för att det ska brinna: brännbart material, syre och tillräckligt hög temperatur.

Exempel på frågor:

• Vad behövs för att det ska brinna?
• Kan allt brinna?
• Kan lågor ha olika färger?
• Hur låter det när det brinner? Låter allt som brinner på samma sätt?
• Hur gör man för att en eld ska brinna länge?

Läs mer om konsten att ställa produktiva frågor.

Låt eleverna ställa egna hypoteser som bygger vidare på frågorna de precis diskuterat. Testa hypotserna tillsammans. Exempel på hypoteser:

• Vått bränsle brinner inte.
• Det kan inte brinna om bara två delar av brandtriangeln finns.
• Bruna löv brinner bättre än gröna löv.
  

Olika typer av eld

Det finns flera olika sätt att bygga en eld på. Hur länge man ska elda, vilken typ av ved som finns tillgänglig och miljömässiga faktorer avgör vilken typ som passar bäst för tillfället. Två vanliga exempel är pagodelden och pyramideleden.

Pagodelden byggs genom att lägga två någorlunda likstora vedträn parallellt med 5-10 cm mellanrum. Mellan dessa läggs tidningspapper, näver och liknande lättbrunnet bränsle. Därefter läggs två något mindre vedträn på tvärs ovanpå de två första vedträna, med ca 5-10 cm mellanrum, så det bildas en hashtag (#). Mellan de större vedträna lägger man späntved, alltså tunna vedstickor. Det går att göra flera våningar på liknande sätt, beroende på hur länge man vill att elden ska brinna. Pagodelden är enkel att bygga och få att brinna, och det går lätt att placera en muurikka över den eller till och med en gryta direkt på översta våningen vedträn. Nackdelen är att elden brinner relativt fort.

Pyramidelden byggs genom att ställa vedträn mot varandra i pyramidform. Denna eldtyp är lämplig när bränslet består av olika stora vedträn eller mest består av pinnar. I mitten av pyramiden läggs lättantändligt material, som tidningspapper, näver, tunna vedstickor. Använder man långa pinnar behöver man mata in dessa i elden allteftersom de brinner. Pyramidelden är även den enkel att bygga och brinner lite långsammare, men är lite svårare att använda vid matlagning då den ofta är för hög för att placera en muurikka över.

Varför inte låta eleverna testa att göra olika typer av eldar och tillsammans undersöka hur de brinner, till exempel genom att ta tid och jämföra vilken eld som brinner längst, mest effektivt, och så vidare.

Detta kan göras som ett fristående moment eller som en fortsättning på aktiviteten Att göra upp eld.

Laga mat över elden

Att tillaga något tillsamamans över eld skapar ofta mycket engagemang hos eleverna. Att få äta det man tillagat är speciellt och ofta alldeles särskilt gott. I aktivteten Laga mat ute får du både recept på mat som passar bra att laga över öppen eld, samt tips på saker att tänka på när du lagar mat ute med elever.

Laga mat ute

Förbränning

När vi sitter runt elden och kanske smälter mat som vi tillagat tillsammans över elden kan vi knyta an till vad som sker i vår eld. Den lagrade solenergin i veden som med hjälp av syre ger oss den sköna värmen. Koldioxid och vatten stiger upp med röken. Det är samma sak som just nu sker i våra kroppar. Förbränningen pågår för fullt. Maten vi åt var också lagrad solenergi och vi andas ut vatten och koldioxid.

Se aktiviteten Fotosyntesen och klimatförändring för mer utvecklad undersökning kring förbränning och hur du kan koppla på frågor om klimatförändringar till ett eldtema.

Skapa själv

Det finns många saker vi kan tillverka när vi jobbar med eldtema. Här följer några utvalda aktiviteter.

Gör en egen eldpåse

Att göra sin egen eldpåse (eller en per grupp) för att använda när man ska göra upp eld känns lite extra spännande. Påsen kan innehålla:

Alternativ 1

• Några ljusstumpar.
• Tändstickor och plån i en tät liten plastburk.
• Lite näver och små torra trästickor.

Alternativ 2

• Eldstål (gärna både en äldre och en nyare variant)
• En liten flintasten
  
• En liten bit fnöske
• En stump sisalsnöre
• Lite näver och små torra trästickor
• Eventuellt en oöppnad tampong

Tillverka paraffinrullar

Rulla ihop tidningspapper hårt. Bind ett snöre runt rullen och doppa den i smält paraffin eller smälta ljusstumpar. Kan göras i plåtburk ute över öppen eld. Låt papprullen torka och skär eventuellt den i mindre bitar.

Gör egna kolkritor

Du behöver:

• Raka fingertjocka pinnar av lind eller hassel. Lätt att få tag i under våren när många av träden runt skolorna beskärs. Pinnarna kan sen förvaras och användas vid lämpligt tillfälle.
• Konservburk i metall som inte har en plastad insida.
• Ugnsfolie till lock.
• Torr sand. (kan säkert tas från sandlådan på skolgården)
• Såg, sekatör eller kniv för att få pinnarna i rätt längd.
• Ved och bra plats att elda på.

Kapa pinnarna i samma längd som burken. Häll sand i burken, nästan ända upp till kanten. Stick ner pinnarna i sanden. Pinnarna ska stå stadigt och med lite mellanrum. Täck burken med folie så att det blir som ett tjockt lock. Elda runt och på burken i ca 30–45 min. Låt burken svalna lite innan den försiktigt töms. Ritkolen är färdig för användning!

Tillverka lerpärlor

Du behöver:

• Röd- eller blålera
• Tändstickor
• Tesked
• Metallburk med lock (typ kakburk)

Det tar några dagar att förbereda pärlorna innan det är dags att bränna. Så här gör du:

Forma pärlorna i handen. De kan ha olika former. Gör ett hål genom pärlan med tändsticka. Vill man ha mönster på sina pärlor går det bra att trycka med tändstickan eller annat föremål.
Pärlorna får torka långsamt i rumstemperatur. Efter 1–2 dygn kan man polera pärlorna med teskeden. Låt dem sedan torka ytterligare ett par dygn. När pärlorna är torra är det dags att bränna. Lägg pärlorna i plåtburken, lägger du i lite torrt gräs i burken blir pärlorna svarta.

Sätt in burken i eldstaden och börja elda lite försiktigt på ena sidan av burken. Öka sedan efterhand eldens styrka och mängd så att efter cirka 45–60 minuter är hela burken omgärdad av elden. Eldar man för kraftigt direkt spricker pärlorna lätt och det låter som om man poppar popcorn. Mellan 2–4 timmar i elden är en bra utgångspunkt för hur lång tid som behövs för att pärlorna ska bli klara. Allt beror på burkens storlek och hur mycket som finns i.

Sedan är det dags att se det färdiga resultatet. Din lyckopärla är klar!

Läs mer

För mer utförlig genomgång av hur man kan lägga upp ett arbete kring Eld rekommenderar vi boken Att lära in ute året runt som är skriven av Nynäshamns Naturskola.

Lättman-Masch, Robert & Wejdmark, Mats (2011). Att lära in ute året runt: [årskurs F-9]. 2. uppl. Vimmerby: Outdoor Teaching