Naturskolan i Lund är en kommunal resurs med uppdrag att stödja och stimulera skolutveckling inom områdena naturvetenskap, teknik, bebyggd miljö och lärande för hållbar utveckling.
Naturskolan arbetar för både personal och elever i alla skolformer, i syfte att bidra till ökad måluppfyllelse. Verksamheten ska därför ha en tydlig koppling till skrivningar i läroplaner samt kurs- och ämnesplaner. Vårt utökade uppdrag kring bebyggd miljö, som beslutades hösten 2022, har ökat vår gemensamma kunskap kring stadsplanering och rummets betydelse samt gett oss fler tillfälle att arbeta mer utanför gårdens gränser. Vi ser fram mot ännu fler, för oss, fortfarande, lite annorlunda uppdrag och erbjudanden till skolor och förskolor.
I Naturskolans uppdrag ingår också att samordna programmet Gröna skolgårdar samt arbetet med utmärkelser för lärande för hållbar utveckling (Grön Flagg, Skola för hållbar utveckling eller motsvarande).
Först lite om enskilda uppdrag och projekt under 2024:
Under en vecka i februari besökte vi olika skolor för att se och lära mer om hur vi kan samarbeta kring de utmaningar och uppdrag som finns i skolan. Vi var främst på olika högstadier men vi besökte även pedagoger som undervisar yngre elever. Det var en spännande och givande vecka som gav oss många insikter i hur arbetet kan se ut på de olika skolorna men även mersmak för att gå ut igen. Tack till alla rektorer och pedagoger som tog emot oss under denna vecka.
Under vårterminen 2024 har Naturskolan genomfört projektet MUR-RUM tillsammans med elever och lärare på Fäladsskolan, Östratornskolan och Lund International School, Brunnshögsprojektet och Malmö universitet, med stöd av Region Skåne och HSB Skåne. Platsen har varit Brunnshögstorget, materialet har varit lera och fokus har varit hållbarhet, torg och rumsligheter. Projektet avslutades med en härlig invigningsfest på torget.
Vi fick ett projektuppdrag i slutet av vårterminen, från Barn och skolförvaltningens förvaltningsledningsgrupp, kring lärande för hållbar utveckling. Tanken är att vi ska inventera hur skolor och förskolor arbetar med hållbarhetsfrågorna. Det är ett område som är väldigt aktuellt med tanke på de samhällsfrågor som lyfts allmänt i många media. Detta är även våra barn och unga väl medvetna om och frågan är då hur vi som vuxna kan stötta och vägleda dem vidare. Tanken är att efter kartläggningen ska vi bygga upp en kunskapsbank för pedagoger att nyttja i sitt dagliga arbete. Projektet kommer att fortgå under 2025 och avslutas augusti 2026.
Vi blev inbjudna att hålla workshop på Skolverkets LHU-konferens (Lärande för hållbar utveckling) i oktober. Vi tackade ja och kom upp till Sundbyberg och en miljö fylld av gummiasfalt och hårdgjorda ytor.
Först tänkte vi att detta inte var den perfekta platsen att fortbilda kring Jordens odlingsbara yta men vi tänkte om. Det blev en riktigt bra utgångspunkt kring frågorna hur vi exploaterar den lilla del av Jorden som faktiskt är odlingsbar, cirka 3 %.
Vi är ofta inbjudna till föräldramöten där vi ombeds prata om barns behov av fysisk aktivitet och utomhuspedagogik. Kopplat till detta tar vi alltid upp tankar kring rädsla för risker i lek och lärande. Detta ämne skapar många frågor och utifrån dessa bestämde vi att vi skulle ta fram en folder med försök till svar på de vanligaste frågorna och med kopplingar till aktuell forskning. Oftast är det rädslan för vad andra vuxna ska säga om oss som styr vad vi låter våra barn göra. Ska vi låta våra barn och unga utsättas för risker? Är inte det väldigt oansvarigt? Verkligen inte! Våra barn och unga behöver lära för livet och livet är fullt av risker. Genom att vi erbjuder våra barn balanserade risker, risker på lagom nivå för varje barn, ger vi barn och unga möjlighet att utvecklas och lära för livet. Mer fakta kring dessa frågor finns på vår hemsida.
Vi hade 12 kurserbjudande under 2024 samt ett diskussionstillfälle kring lärande för (inte om) hållbar utveckling. Av kurserna genomfördes 10 stycken, några kurser genomfördes med få deltagare. Höstens Gröna skolgårdsdag med temat ”Klimatanpassa skolgården” fick tyvärr ställas in på grund av för få anmälningar. Så även vår traditionella grundkurs i utomhuspedagogik. Det var väldigt tråkigt med tanke på hur aktuella dessa ämnen är i dagsläget. En mycket uppskattad kurs, Ta ut före Bornholmmodellen genomfördes åtta gånger, två gånger hade vi erbjudit den i kursprogrammet som dubblerades och fyra specialbeställningar från förskolor/förskoleområden. Totalt blev det cirka 200 pedagoger och rektorer som vi fortbildade.
De kurser som genomfördes var:
Anna Ekblad och Eva Persson från Naturskolan i Lund samt Robert Lättman-Masch från Nynäshamns Naturskola arbetar med revideringen.
Vi är väldigt stolta och glada för de kurser som beställs speciellt till en skola eller förskola. Dessa kurser skräddarsyr vi efter de önskemål och behov som kommer från skolledning och pedagoger.
Exempel på specialanpassade kurser under året:
Utomhusundervisning.
Jordens dag på Katedralskolan april 2024.
MEFIS 2024.
Handledningarna vi genomför är kopplade direkt till rektors eller arbetslags uttalade önskan om stöd och stöttning.
Vi har genomfört sju handledningar under året. Dessa har skett i lågstadium, mellanstadium, högstadium, gymnasiet, vuxenutbildning och anpassad skola.
Under året som gått fick vi in 26 ansökningar om bidrag som beviljades. Av dessa genomfördes 25 projekt. Det enda projekt som inte genomfördes angav ekonomiska och organisatoriska skäl för detta.
Genom åren har vi fått signaler om att skolor och förskolor tycker sig ha problem med fallfrukt. För att till viss del visa på hur man tillsammans med barnen kan ta tillvara sin frukt köpte vi in en fruktkross och en fruktpress. Dessa fick skolor och förskolor låna för att göra sin egen must. Det blev så uppskattat att vi nästa år behöver begränsa lånetiden för respektive skola/förskola.
Projekten som genomfördes var både små och stora, och handlade om allt från att handla frön och jord till att bygga pergola och vattenlek. Vi hade projekt som gynnar en större biologisk mångfald på gården, fler fåglar, växter och småkryp genom fågelholkar, fröer, plantor och småkrypshotell. En del av projektpengarna har gått till intresseväckande och undersökande material som luppar och mikroskop men även till verktyg och förvaringslådor Det är fantastiskt att se hur en ganska liten summa pengar plus engagemang och delaktighet kan ge så inspirerande resultat på skolor och förskolor.
Vi har konsulterat hos skolor och förskolor, ofta tillsammans med Lundafastigheter, för att hjälpa dem att utveckla deras gårdar utifrån deras behov och förutsättningar. Alltid lika spännande att få höra barn och pedagogers uppfattning och syn på sin gård och vad de tycker ska utvecklas. Vi är glada för att vid dessa tillfällen kunna uppmana dem till att söka pengar från Gröna skolgårdar så att de kan genomföra vissa av de förändringar de önskar. Vid dessa tillfällen kan vi även hjälp till med gårdsvandringar tillsammans med barn/elever.
Vi hade också en föreläsning för Regional Utveckling & samverkan, Länsstyrelsen i Västerbotten, hur vi arbetar med Gröna skolgårdar. De var intresserade av att införa något liknande i sin region.
Forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har intervjuat oss kring vårt arbete kring utomhuspedagogik och Gröna skolgårdar. Det sker en hel del ny forskning kring lärande och gröna miljöer som är spännande för vårt uppdrag. Uppenbart är vårt arbete också intressant för forskningen.
Precis som tidigare år har vi medverkat på flera föräldramöten. Nästan alltid handlar det om att de vill att vi ska komma och föreläsa om nyttan av utevistelse och kopplat till det pratar vi om rädsla för risker. Personalen ser en stor skillnad att få någon utifrån som pratar om dessa frågor jämfört med om de själva skulle framföra de ibland lite provocerande åsikterna om att barn behöver få ta risker. Vi diskuterar vid dessa tillfällen skillnaden mellan risk och fara och lyfter fram vikten av att barn och unga tidigt får träna på att hantera risker. Livet är fullt av risker och vuxna behöver hjälpa barn och unga att få verktyg att hantera dessa på ett tryggt, säkert och balanserat sätt. Få risker ger få belöningar. Det är genom att känna att vi kan och klarar av saker som vi växer och vågar utmana oss vidare, oavsett ålder. Vi har nuförtiden också med oss vår folder ”Balanserad risk och positivt risktagande i lek och lärande”.
Under året har vi, precis som vanligt, haft fågelmatartävling, fjärilstävling och solrostävling. Det var förskolan I ur och skur Vresboken som vann årets fågelmatartävling med 24 noterade arter. Förskolan ligger bra till i Torna Hällestad för att kunna locka många fåglar och personalen arbetar aktivt för att barnen ska upptäcka och lära sig om fåglar.
Förskolan Ängslyckan vann årets fjärilstävling. De två första rapporterna (citronfjäril, nässelfjäril) kom in de första dagarna i april men sedan dröjde det ända till i början på maj innan det kom in några få rapporter till i Artportalen. Det var riktigt aprilväder hela första månaden av tävlingen så det är kanske inte så konstigt att rapporterna uteblev. Kyla, regn och rusk är inget väder som fjärilarna gillar. Resten av tävlingstiden har det kommit in lite strörapporter då och då men tävlingen tog aldrig riktig fart i år. Sammanlagt är det 10 olika arter som spanats in på gårdarna, så få rapporterade arter har vi nog aldrig haft något år.
Solrostävlingen, som utlystes för tredje året, vanns av förskolan Källby ängar. De hade odlat fram en solros som var 214 cm hög. Flygelskolan och Tomegården hade solrosor som var över 180 cm höga.
Meningen med våra utmaningar till skolor och förskolor handlar inte främst om att vinna en tävling, att vara bäst, utan att ge barn och unga en chans att få tid att studera ett område närmare under en längre tid. Allt måste inte göras fort för att sedan snabbt ila vidare till andra aktiviteter. Det gynnar oftast inte inlärning och förståelse.
Precis som förra året är det färre av våra förskolor och skolor som har varit aktiva i Grön Flagg (Eco Schools) i år. Håll Sverige Rent, HSR, administrerar Grön Flagg i Sverige. HSR införde för några år sedan en avgift för Grön Flagg. Kopplat till denna erbjuder HSR nationella närverksträffar och fortbildningar kring Grön Flagg. I kommunens hållbarhetsarbete har kravet att ha en certifiering, så som Grön Flagg eller Skola för Hållbar Utbildning (SHUT), sedan några år försvunnit. Både avgift och borttaget krav tror vi har påverkat att vi har haft färre skolor och förskolor som har arbetat aktivt med utmärkelserna och efterfrågat hjälp och stöttning. Vi finns självklart fortfarande till hands för att stödja och uppmuntra till utveckling och rapportering av våra skolors och förskolors hållbarhetsarbeten.
Sedan många år tillbaka sitter vi med i flera kommunala och nationella referensgrupper och nätverk. Vi försöker också skapa mer eller mindre lösa nätverk inom vår kommun. Vi vill jobba inom devisen ”Ett Lund”, mer förvaltningsövergripande arbete.
Här är några exempel:
Vi har även i år haft flera nationella och internationella studiebesök. Tidigt i år hade vi gäster från Belgien, förberedande besök inför elevutbyte, som sedan skedde i april.
I maj hade vi besök av en grupp på 26 personer från Helsingforsområdet som ville veta mer kring arbetet med våra förskole- och skolgårdar. Gästerna som var planerare, arkitekter, regeringsrepresentanter, skol- och förskoleutvecklare var intresserade av att implementera något som liknar vårt program Gröna skolgårdar i sina kommuner. Intresset är stort om hur vi har lagt upp ansökningsförfarandet, hur och av vem fördelas pengarna, vilka regler vi har, om alla kan söka (kommunala och enskilda skolor/förskolor), hur projekten ska redovisas, om vi kan vara inspiratörer och så vidare. Alltid vid dessa möten inser vi hur långt vi har kommit i Lund. Både med förståelsen för vikten av goda utemiljöer för barn och unga men också hur viktigt det är med förvaltningsövergripande arbete och samförstånd. I samband med studiebesöket från Finland i våras fick vi en inbjudan till deras svenska utomhuskonferens för att föreläsa och hålla workshop kring Gröna skolgårdar. Härligt när vi får lov att sprida vårt långsiktiga arbete.
Vi hade erfarenhetsutbyte med Göteborgs förskoleförvaltning kring vårt hållbarhetsarbete i kommunen samt Länsstyrelsen i Västerbotten kring uppbyggnad av Gröna skolgårdar. Att ha dessa kontakter mellan olika kommuner ger mycket tillbaka och ger oss också mer förståelse för vilka svårigheter man kan ha med frågor som vi tycker är självklara att arbeta med.
Flera studenter, både svenska och utländska, som vill göra sina examensarbeten kring utomhuspedagogik och skolgårdar har kontaktat oss. Självklart hjälper vi gärna till samtidigt som vi också får utökad kunskap i ämnet.
Kopplat till våra kontakter med olika naturvetenskapliga resurscentra i Sverige bad Bioresurs oss hålla en digital föreläsning om jordpedagogik. Mycket uppskattat.
När det gäller barn och bebyggd miljö fortsätter vi vårt arbete i Barn, Unga och Bebyggd miljö-nätverket, BUB. Årets BUB-nätverksmöte handlade om varför vi behöver natur på våra förskole- och skolgårdar, ett tema som passade oss som handen i handsken. Mötet var i Alnarp vilket innebar att de flesta av oss kunde delta denna dag. En dag som gav tillfälle både till att förmedla vårt arbete men även att behålla och knyta nya kontakter.
Vandring under BUB-mötet.
Under 2024 anordnade International School Ground Alliance, ISGA, en konferens i Belgien där två av oss deltog. Konferensen “The Natural Way Forward” innehöll många föreläsningar och workshops kring natur på skol- och förskolegårdar. Vi höll ett seminarium tillsammans med forskare från Belgien och Italien, samt två workshops under konferensen.
Vikten av natur i barns och elevers absoluta närhet är också något som Folkhälsomyndighetens rapport ”Grönskans kvaliteter och barns hälsa” belyser på ett mycket tydligt och tillgängligt sätt.
Vårt engagemang inom Naturskoleföreningen har också fortsatt, både som aktiva inom valberedningen och i styrelsen.
Vi har också fortsatt vårt samarbete tillsammans med Salzburg Projekt kring ”greening the school grounds” som påbörjades 2022.
Förra årets SKA-arbete handlade om våra uppdrag och hur de relaterade till läroplaner och andra styrdokument. Detta har vi nu gjort. Vi ville också undersöka och fundera över det minskade antalet deltagare till våra kurser och andra erbjudanden. Vi ville förstå hur vi på bästa sätt kan stödja och fortbilda i tider då pedagogers och andra anställdas förutsättningar har förändrats. Vi hoppades att vi skulle få många insikter och kloka reflektioner under arbetets gång men känner att vi nog inte är så mycket klokare, men har insett att alla våra verksamheter är mer pressade när det gäller tid och personaltäthet är tidigare, vilket bland annat blev tydligt då vi auskulterade i skolor under våren. Dessa förutsättningar spiller självklart över på vilka möjligheter som pedagoger och andra inom förvaltningarna har att gå på en eftermiddagsfortbildning eller att ta hjälp av oss i en längre handledning. Planen för nästa år att besöka de olika enheternas arbetsplatsträffar, apt, för att erbjuda våra tjänster och lyssna in om vi kan hjälpa till på andra sätt.
Vi har under året bidragit till innehåll i flera nummer av Naturskoleföreningens medlemstidning ”Att lära in ute Bladet”. Många av våra bidrag i år handlade om att sammanfatta och rapportera om andra aktörers bidrag, exempelvis Folkhälsomyndighetens rapport ”Grönskans kvaliteter och barns hälsa” samt EU:s ram för hållbarhetskompetens ”Green Comp”.
En policy från Lunds universitet om skolgården som resurs för lärande, hälsa och hållbarhet, där vi bidragit, har nu publicerats i flera tidskrifter, både på svenska och engelska, se länkar:
Vi försöker hela tiden hitta relevant fortbildning för oss i teamet. Vissa fortbildningar ser vi till att genomföra tillsammans för att få gemensam grund att diskutera utifrån, annat kan vara egen fortbildning som någon anser sig behöva. Vi vill hela tiden bredda vår kunskap och få insyn i olika perspektiv som kan vara viktiga att lyfta i våra uppdrag. Här är ett axplock av vad vi tagit till oss under året. Vi har också under året deltagit i en läsecirkel tillsammans med medlemmar från Naturskoleföreningen, även från Finland, kring utomhuspedagogik och olika miljöers påverkan på inlärning. Givande utbyte med kollegor inom samma utbildningssektor.
Vårt nyhetsbrev, 11 stycken under 2024, kommer ut ungefär en gång i månaden under läsåret. Med stöd från förvaltningens kommunikatörer har nyhetsbreven även publicerats på det interna nätet ”Inloggad”. Detta hoppas vi ytterligare kan synliggöra oss som en stödfunktion vid skolutvecklingsarbetet för pedagoger och skolledningar.
Aktuell information om Naturskolans verksamhet finns på vår webbsida.
Lund 18 december 2024
Anna Ekblad, Naturskolechef
Vårt nyhetsbrev, 12 stycken under 2023, kommer ut ungefär en gång i månaden under läsåret. Med stöd från förvaltningens kommunikatörer har nyhetsbreven även publicerats på det interna nätet ”Inloggad”. Detta hoppas vi ytterligare kan synliggöra oss som en stödfunktion vid skolutvecklingsarbetet för pedagoger och skolledningar.
Aktuell information om Naturskolans verksamhet finns på vår webbsida.
Lund 20 december 2023
Anna Ekblad, Naturskolechef
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?