Länk till startsidan

Nyvångskolan åk 7-9

Gröna skolgårdsrapport 2024 – Fruktträd och bärbuskar

Projektbeskrivning

Odlingsgruppen är ett av flera elevdemokratiska råd på Nyvångskolan 7-9. Råden har schemalagda träffar 4 gånger per termin, 30 minuter per tillfälle. I odlingsgruppen finns också två vuxenstöd. Tidigare år har odlingsgruppen haft träffar efter skoltid eller på håltimme. Men någon sådan tid finns inte denna höst, höstterminen 2024. Detta läsår har vi hittills odlingsträffar enbart på rådstiden.

På vilket sätt har projektet vidareutvecklat er utemiljö enligt målen ovan?

Från hösten är odlingsgruppen på högstadiet helt ny och vi startade upp första mötet med 3 elever från åk 8 och 2 elever från åk 7. De elever som hade skrivit ansökan till Gröna skolgårdar var nu engagerade i andra råd. Den nya gruppen fick ta ställning till om de ville jobba med det beviljade projektet. I ansökan var angivet exempel på fruktträd och bärbuskar. Den nya gruppen fick vara med, diskutera och sammanställa en lista över vad som de tyckte skulle vara roligt att handla och plantera. Det resulterade i att det köptes in ett sötkörsbärsträd, ett aprikosträd, ett fikonträd samt två olika vindruvsplantor.

I planeringsstadiet har vi bara varit en liten grupp, men vid tillfället då det var dags att plantera bjöd vi in andra och det resulterade i att det var dubbelt så många som kom och vi kunde rensa och plantera tillsammans.

Det är svårt att hinna med allt vid ett tillfälle på 30 minuter så vi har även tagit chansen att ta med hela klasser eller intresserade elever ut till odlingarna och rensa och plantera vid andra tillfällen.

Vid ett tillfälle när ett vuxenstöd från odlingsgruppen skulle vikariera på en idrottslektion godkände idrottsläraren att klassen var med och odlade. Klassen rensade framför allt ogräs på platsen där odlingsgruppen skulle plantera. För att få en positiv upplevelse fick de bland annat provsmaka te av örter som finns på skolgården.

En grupp tonåringar rensar ogräs i en plantering, framför en låg tegelbyggnad.

Elever rensar ogräs.

När den förstärkta odlingsgruppen (9 elever) sågs på sin rådstid en måndag delade de upp sig i tre smågrupper för att hinna plantera ett aprikosträd, ett fikonträd samt två olika vindruvsplantor på den redan förberedda platsen. Det var värdefullt att vi fått pengar till nya spadar, så alla små grupper kunde arbeta samtidigt. De fick viss handledning kring hur de kunde tänka kring placering, planteringsdjup med mera. Stöd för vindruvsplantorna planerar vi att några elever får hjälpa till med att bygga till våren, kanske inom ramen för teknikämnet. Material i form av stolpspjut, läkt och byggreglar är införskaffat för detta ändamål.

Tre bilder av olika trädplantor som planterats på en skolgård.

Odlingsgruppen planterade aprikos Hargland, vindruvorna Svenson red och Solaris samt fikonträdet Fiorone Bianca. Efteråt täcktes jorden med höstlov.

Sötkörsbärsträdet var redan stort när det anlände men behövde finna plats att kunna växa på och bli ännu större. Nyfikna mellanstadieelever fångades upp sedan de spanat in planteringen. De fick hjälpa till med att fundera på lämplig placering av körsbärsträdet, med tanke på skuggning, jordmån, elevers rörelsemönster med mera. Placeringen bekräftades av skolans rektor (som kommunicerar med Lundafastigheter) innan vi började att gräva. Ytterligare några andra mellanstadieelever på rast hjälpte till med att förbereda platsen där trädet senare planterades av odlingsgruppen.

Tre elever utspridda på en gräsmatta framför en skolbyggnad.

Här hjälper mellanstadieelever till med att illustrera placering av körsbärsträd samt att förbereda en plats för trädet.

Tanken med bärbuskar och träd var att de alla skulle ge frukt under terminstid. När förslaget om körsbärsträd kom upp så sa vuxenstöden att det ger frukt på sommaren. “Men det ger fina blommor på våren”, sa då en elev och gruppen bestämde att de ville ha ett körsbärsträd om pengarna räckte till det. Och elever kan ju besöka skolgården på sommaren och skörda av körsbären. Planteringen kändes högtidlig, som att plantera ett vårdträd. Det gav också tidsperspektiv. Skolan är nu över 50 år gammal. Tänk om trädet står kvar om 50 år, då elever som planterade det kanske har barn och barnbarn.

Placeringen blev så att det är synligt på långt avstånd när eleverna kommer till skolan söderifrån och när de rör sig mellan huvudbyggnad, bild och hem- och konsumentkunskap och matsal. De övriga växterna är lite mer i skymundan för högstadiets elever.

Fyra elever gräver ett hål för ett träd på en gräsmatta.

Planteringen av körsbärsträdet fick ske på en temadag, då det inte hanns med på ordinarie rådstid. Körsbärsträdet (prunus avium) är av sorten Lapins.

Reflektera och analysera

Tidigare Gröna skolgårdsprojekt ledde till ett samarbete med en av biologilärarna. Årskurs 7 nu har förodlat bland annat tomat, chili, gurka och pumpa på biologilektioner i tre år. Detta har bidragit till ett ökat odlingsintresse hos elever. Odlingen har kunnat kopplats till all den “gröna biologin”.

Personal och föräldrar har kunnat köpa plantor på öppet hus i maj. Personalen har också visat intresse för växterna som stått i fönstren i skolan. Både elever och personal har på höstterminen ställt frågor kring skörden, kring för dem okända grönsaker, till exempel chili och vintersquash.

Årets projekt har engagerat elever över klassgränser. Speciellt de praktiska momenten engagerar. Elever som möter oss vuxenstöd frågar när de ser oss, mellan träffarna, vad vi ska göra nästa gång. Elever frågar om de får ta med en kompis. Det är enkelt att bara hoppa in en gång. Eleverna känner uppskattning och ser direkt resultat av sina insatser, till exempel när de har rensat ogräs.

Vad har pengarna använts till?

Pengarna har använts till plantor, byggmaterial och redskap. Ursprungligen söktes medel även för jord, men vid en inventering upptäcktes att vi hade två säckar med jord sedan tidigare. Vi bedömde även att den befintliga jorden på marken och i våra odlingsbäddar kunde användas som den var. Vi har möjlighet att hämta gödsel från en närliggande fårhage.

Vid inköp är skolan bunden till avtal med vissa leverantörer. Men för inköp av plantor kände inte rektor till något sådant avtal så vi valde att köpa från plantskolan i närliggande Flyinge. Vi insåg dock att det skulle bli svårt för oss att hinna med att köpa in växter och att träden eventuellt inte skulle få plats i någon av våra bilar. När vi kontaktade plantskolan för att fråga om de kunde leverera till Nyvångskolan så var det inget problem. Dock blev leveranskostnaden en betydande del av den totala kostnaden. Det kompenserades dock av att skolan räknades som företagskund och då gällde en annan prislista med lägre priser för växterna än de vi först hade räknat med. Vaktmästeriet hjälpte projektet med inköp av spadar samt byggmaterial som kommer att användas som stöd till vinrankorna.

Utgifter Gröna skolgårdsprojekt 2024 Nyvångskolan.



Verkliga utgifter

Sökta medel

Växter

  • aprikos Hargland
  • vindruvorna Svenson red och Solaris
  • fikonträdet Fiorone Bianca.
  • körsbärsträd Lapins

inkl. frakt 1175 kr plus moms

4098 kr


Byggmaterial

  • stolpspjut
  • läkt
  • reglar

Verktyg

  • spadar, 2 st
  • små planteringsspadar (på köpet)

1513 kr


Totalt

5611 kr


Anslag Gröna skolgårdar (75%)

4208,25 kr

4875 kr

Skolan betalar (25%)

1402,75 kr

 

Tankar om framtiden

Etablera marktäckare

Det kommer ta ett tag för växterna att etablera sig och fylla ut sina växtplatser. Det är en fördel om vi kan fylla jorden runt träd och buskar med andra perenna växter för att minska utrymmet för ogräs att etablera sig, öka kolinlagring, skugga jorden från solens uttorkande strålar, öka mykorrhiza som lagrar vatten och binder jorden.

Ett alternativ är att vi planterar exempelvis pumpa och slingerkrasse som är bra marktäckare och som ger värdefull skörd till en skola. Nu i höst har vi fyllt på med höstlöv som ett första steg att skydda rötter mot kyla den första vintern samt gynna mikrolivet i jorden.

Ersätta gräsmatta runt körsbärsträdet med ytterligare perenna växter?

Eftersom vi ser körsbärsträdet varje dag så triggar det fantasin. Om ytterligare plantor kunde planteras söder om trädet så skulle det skyddas bättre mot exempelvis bollar som elever leker med. Gräs behöver hållas utanför trädets rotzon, speciellt i början när trädet etablerar sig. Gräs vill gärna ta all näring och vätska. Gräs skickar ut exsudater (växtämnen som missgynnar andra växter). Gräs är inte heller så gynnsamt för andra växter då gräset inte samarbetar med mykorrhiza. Här skulle vi kunna etablera skogsträdgårdsväxter som troligen är okända för de flesta eleverna och lärarna på skolan; blåbärstry, silverbuske, örter som attraherar pollinatörer med mera. Det kan ge färg åt skolgården och kan användas i hemkunskapen, som finns i den angränsande byggnaden. Hur skapar vi delaktighet hos eleverna när det gäller beslut kring växter som de eventuellt inte känner till?

Lärdomar

En lärdom inför kommande projekt är att även budgetera för leveranskostnader då det inte alltid är möjligt att själv åka iväg och göra inköpen.

Viktigt för att kunna fortsätta

Det är lätt att bli entusiastisk. Eleverna visar engagemang och nyfikenhet, det finns stor potential att använda skolgårdens nytillskott i undervisningen. Ett projekt som detta bygger gemenskap mellan årskurser och stolthet hos de som deltagit, samt bidrar till att elever utvecklar handlingskompetens och agens.

Entusiasmen kan dock lätt dala när det varken finns tid eller budget för den mertid som ett sånt här projekt innebär. Det är lätt att vara tidsoptimistisk när det gäller tid som går åt i ansökningsfasen, planering, inköp och rapportering. Vi som varit vuxenstöd i projektet har fått beviljat att använda en del konferenstid för att färdigställa rapportering. Framöver kan det vara värdefullt att förankra tidsåtgången med skolledningen redan i ansökningsfasen. Ett år ansökte vi om extra tid till lärare för att kunna erbjuda odling för elever på håltimme/ efter skolan.

/ Jeanette Bendrén och Sara Nelson

Vuxenstöd i Nyvångskolans odlingsgrupp åk 7-9, Dalby

November 2024

Uppdaterad:

Dela sidan:

Hjälpte informationen på denna sida dig?