Förskolan Pandan

Gröna skolgårdsprojekt 2024 – Grillplats, odling, vattenlek

Under hösten 2023 ansökte vi om pengar från Gröna skolgårdar för att ännu en gång kunna berika vår utemiljö. Och oj så många idéer vi hade! Nedan kommer vi redovisa de miljöer och förändringar som vi utvecklat.

Grillplatsen var en befintlig plats på Pandan som används varje vecka för att laga mellis tillsammans med barnen. Det mycket omtyckta “grillmellis”, som barnen säger. Vi sökte medel i syfte att skapa plats för ALLA barn kring elden och att tydliggöra gränsen för var eldning sker. HÄR MÅSTE MAN VARA FÖRSIKTIG NÄR DET ÄR ELD-FLAGG! Detta utifrån “målbeskrivning som innebär att skol- och förskolegården ska vara en säker och hälsosam plats” (enligt Policyn för Skolgårdar i Lund).

Processen drevs av pedagogerna och utfördes tillsammans med barn men också med hjälp av vårdnadshavare. Materialet skänktes från en pedagogs förälder som äger mark med skog vilket också gjorde det möjligt för barnen att följa processen från att det faktiska trädet fälldes till att vi hade bänkar att sitta på (fällningen visades på film för barnen).

Processen

När pedagoger och barn gräver ut platsen stöter vi på oväntade problem. Marken är full av rötter. “Vad är detta för trådar?”, undrar ett barn. Vi hittar mask och gråsuggor och givetvis sker ett undersökande och också ett lärande utifrån våra olika fynd!
Något vi observerade under processen var att det lösa materialet så som tegel och brädor användes av barnen i leken på gården. Barnen byggde torn, insektshotell, hinderbanor, kojor med mera. vilket gav oss bekräftelse på hur viktigt det är med löst och okodat material på gården. Detta tar vi med oss!

Genom att laga mat tillsammans ute var syftet att ge barnen positiva friluftsupplevelser. Barnen har övat med tändstålet och täljkniven när vi förbereder tillsammans. Upplevelser som i det långa loppet kan bidra till en positiv relation med “ute”. Vi upplever att effekterna varit tydliga och många under året! Grillmellis och upplevelsen kring det har varit populärt bland både barn och vårdnadshavare. Nu när platsen uppdaterats upplever också pedagogerna en ökad trygghet och säkerhet att utföra aktiviteten tillsammans med barnen. Även om jag bedömer detta som den fortsatt största utmaningen i dagsläget. Alltså att alla pedagoger inte känner sig trygga med att utföra aktiviteten och att även VH kan vara oroliga när det gäller eldning. Det krävs mycket tydliga och genomarbetade rutiner men också lite mod att våga prova. Den fortbildning med Naturskolan kring matlagning ute som en pedagog deltog vid var mycket hjälpsam i detta ändamål och kan varmt rekommenderas!

Kring elden och om elden skedde mycket lärande under årets gång! “Elden behöver syre, bränsle och värme”, säger ett barn efter leken “eld-kull”. Men vi lär oss också om allemansrätten. Var och när får man elda? Vad måste man tänka på?

Planen var från början att lägga sten/singel som material vid grillplatsen men på grund av olika faktorer la vi ekflis. Vi eldar i ett eldfat på höjd från marken men har valt att ändå behålla själva eldplatsen så att barnen kan se och uppleva elden. “Varför är det rött där?”, frågar ett barn och pekar på glöden. Ännu ett tillägg under året var fårskinnsfällar som köptes in för att kunna duka fram platsen och göra den mysig och trevlig att vara kring. Här upplevde vi det som framgångsrikt att ha platser kring elden men också platser lite längre ifrån för de yngsta barnen.

Odling

Våren fullständigt marinerades i olika upplevelser kring odling – från jord till bord! En förälder skänkte begagnade pallkragar och vips så hade vi mer yta att odla på. Barnens röster ekar högt för allt så är ätbart. "Hallon, blåbär, äpplen, mango kanske?" Men vad kan växa i Sverige och var kommer äpplen ifrån? Undervisningen erbjöd ett utforskande kring detta på olika sätt!

Men enligt principerna i Permakulturdesign är det inte bara det som vi människor som ska beaktas utan även det djuren behöver och det vet barnen. "Blommor måste vi ha också till bin och fjärilar!"

En utmaning för vår del när det kommer till odling var att vi också var beroende av föräldrarnas hjälp och engagemang att vattna eftersom vi inte har någon annan som sköter trädgården. Men vilken tur att det var en lagom hett sommar och att äppelträdet än så länge ser friskt ut och till och med har vuxit en del.

Utifrån årets olika processer i arbetet med hållbar utveckling visade utvärderingen en hög måluppfyllelse. I enkäten uttrycker vårdnadshavare bland annat att “Mitt barn är intresserad av odling och insekter tack vare Pandan!”. Vår bild är också att det sker ett lärande och en förståelse för att man som enskild kan göra mycket, både barn och vuxna. Det är möjligt att gå från idé till att en förändring genomförs och att ett resultat nås och om vi gör det tillsammans blir det enklare vilket i sin tur stärker förskolans VI-känsla på det stora hela.

Vackert omkring sig!

Under hösten köpte föräldrar blommor till våra krukor och pedagogerna planterade tillsammans med barnen. När vi tillsammans bryr oss om vår miljö och gör det fint omkring oss märker vi att barnen utvecklar en känsla för att ta hand om vår miljö. “Vad heter den blomman?”. Vi planterar tillsammans och pratar kring vad växter behöver för att leva.

“Jag kan vattna!”, säger ett barn och springer efter en vattenkanna.

Mud kitchen – Utveckling av vårt nuvarande utekök

I våran sandlåda byggdes ett lekkök under en fixardag. Pedagoger, föräldrar och barn var alla delaktiga i processen på olika sätt. Diskhon köptes in second hand av en vårdnadshavare redan förra året och andra föräldrar byggde stommen utifrån pedagogernas idéer - samarbete och delaktighet! En effekt som vi märker är att barnen också vet och är stolta över föräldrarnas delaktighet. “Kolla vad min mamma byggt till Pandan”. Detta upplever vi också gör att barnen blir mer motiverade att vårda gården och materialet.

Pedagogerna dukar fram olika naturmaterial, färgat vatten eller liknande eför att berika och inspirera leken. Och oj vad här leks" Barnen utforskar och blandar till den bästa geggamojan sen serveras det tårtor på kalaset.

Kompost – att göra jord

En plats avsatt för trädgårdsavfall och en cirkulär process för att få jord skapades.

Vattenlek – Utveckling av vårt nuvarande station för vatten

Under våra tidigare projekt med gröna skolgårdar har vi ansökt om att skapa ett “rum” för vattenlek, ett område som har varit och är väldigt uppskattat av både barn och pedagoger.

Rummet för vattenbanan bestod till större del av gräs vilket innebar att marken lätt trampades sönder och blev geggig, detta är något vi ville ändra. Under höstterminen har barn och pedagoger jobbat med att gräva ut mark och lägga fler stenplattor. Vi upptäcker rötter, gråsuggor och maskar under processen. Jorden vi tar upp lägger vi i en rabatt som behövde lite extra omtanke, kul och hållbart att kunna återanvända så mycket som möjligt.

I processen har vi valt att utöka “rummet” för vattenlek, detta för att vi upplever att det är så populärt. Ofta får vi frågan om vi kan sätta igång vattnet, nu har vi köpt en dunk för att göra det mer tillgängligt för barnen. Vi fyller på och sedan kan barnen självständigt gå och hämta till exempelvis lek i Mud kitchen. En utmaning som vi stötte på … vattenavrinning, lutning.

Vad har pengarna använts till?

Överskådlig redovisning av budget

Totalt spenderat belopp: 19 809,55kr
Varav Pandan betalar: 4953 (25%)
Belopp Gröna skolgårdar: 14856 (75%)