Konferens: Biologisk mångfald på skolgården

Det blev en lyckad konferens på temat hur vi kan öka den biologiska mångfalden på skolgårdar! Nedan följer ett kort refereat från dagen.

Den 10 augusti samlades ca 50 personer för att tillsammans inspireras, diskutera och lära sig mer om hur vi kan jobba för att öka den biologiska mångfalden på våra skolgårdar. Förmiddagen ägnades åt kortare föreläsningar som alla berörde ämnet ur olika perspektiv och leddes av Titti Olsson, journalist med många års erfarenhet av att jobba med skolgårdsfrågor, och som vi på Naturskolan haft förmånen att samarbeta med under minst 30 år!

Först ut var Maria von Post, forskare på Lunds universitet, som gav en grundläggande och övergripande introduktion till vad biologisk mångfald är, varför det är viktigt och hur man kan prioritera när man har små ytor att jobba med, som ofta är fallet i den bebyggda miljön. Karin Johnson, biolog och naturkonsult, gav sedan en entusiasmerande och spännande föreläsning om några av de arter vildbin som kan tänkas besöka växterna på våra skolgårdar. Deras beteende och levnadssätt gav upphov till många förundrade och roade miner. Linda Birkedal, miljöstrateg på Lunds kommun, satte skolgårdarnas betydelse för biologisk mångfald i ett kommunövergripande perspektiv och visade hur de många gånger är viktiga områden i kommunens planer för sammanhållande grönstråk, vilka ska utgöra korridorer i landskapet som vilda djur och växter ska kunna röra sig igenom. Hanna Alfredsson, landskapsarkitekt på Edge, presenterade hur skolgården redan i planeringsstadiet kan göras till en plats för biologisk mångfald. Hanna lyfte också fram en rad utmaningar med att få ihop olika, ibland konflikterande, behov som finns på en skolgård. Christer Björk Lindell, arbetsledare Markentreprenad, Serviceförvaltningen och Carolina Lindeblad, Naturskolan i Lund gav en gemensam berättelse runt hur olika förvaltningar jobbat fram ett långsiktigt och nära samarbete kring skötsel av skolgårdar. Ett arbete som bygger på dialog mellan alla aktörer som berörs av skolgården, såsom planerare, förvaltare, skötselpersonal, rektorer, pedagoger, barn/elever med flera. Förmiddagen avslutades med ett panelsamtal med samtliga talare samt Anna Ekblad, chef på Naturskolan. Titti Olsson ställde framtidssyftande frågor om vad som behövs för att kunna nå större genomslag för frågorna om biologisk mångfald och klimat, både lokalt och på ett större plan. Paneldeltagarna var överens om att det fortfarande behövs högre medvetenhet kring frågorna, och att människor behöver få en relation till djur och växter för att förstå sin egen del i ekosystemet och därmed vilja värna, skydda och skapa bättre förutsättningar för detsamma. Hur vi ska nå dit fanns det lite olika förslag på, bland annat fortsatt dialog över förvaltningsgränserna, samt att ha diskussion med människor i sin närhet om vad som är eftersträvansvärt i livet på riktigt, för att tillsammans våga bryta invanda sätt, prioritera det som är verkligt viktigt och låta det kosta. Men också att det finns behov av lagstiftning för detta om det ska hända något på ett samhälleligt plan och med nödvändig skyndsamhet.

Efter lunch delades alla deltagare in i två grupper som hämtades av varsin buss. Den ena bussen körde till Idalaskolan i Veberöd, där de möttes av Jonna Ekstrand, lärare åk 1-3 och Annica Cederberg, rektor på förskolan. De berättade om sin relativt nyanlagda skolgård och om den torräng som finns i bortre änden av gården. De fick frågan i planeringsstadiet ifall de ville behålla en del av gården i sitt ursprungliga skick, som en torräng. De sa ja! Och idag är det en plats som eleverna och pedagogerna tillsammans tagit på sig att sköta på bästa sätt för att gynna arter som behöver just en sådan biotop. Jonna berättade hur de arbetat pedagogiskt med torrängen och de arter som finns där. Skolan och förskolan har haft flera gemensamma tillfällen förra läsåret, och planerar att fortsätta med det det återkommande, varje höst och vår.

Karin Johnson väntade på deltagarna vid torrängen efter att de gått en runda på skolgården, och de fick då pröva att fånga in några av de småkryp som vistas på platsen. Det blev en hel del fjärilsspaning, vilda bin, snylthumlor, skalbaggar, skinnbaggar och andra spännande insekter! Vad gör egentligen en snylthumla som gör att den förtjänar sitt namn? Och vad för typ av miljö behöver ett sandbi för att vilja flytta in just på torrängen?

Den andra bussen åkte istället till Hubertusgården i norra Lund, där läraren Helena Hjorth, berättade om sitt projekt med att skapa en naturruta på skolgården som hon besöker med sin klass återkommande. Det gav många tankar och idéer kring hur man kan jobba undersökande med små ytor, nästintill bortglömda platser, på skolgården eller strax utanför, och ändå väcka massa nyfikenhet och vilja att ”upptäcka” hos eleverna. Helena berättade också hur samarbetet med förvaltaren av skolgården och skötselpersonalen på Markentreprenad varit nyckelpersoner i att få till den yta som numer kallas naturrutan.

Grupperna bytte sedan plats med varandra så att alla fick ta del av båda skolor. Innan dagen var slut samlades deltagarnas intryck av dagen in och ordet inspiration var nog det som var gemensamt för de flesta.

Vi på Naturskolan i Lund tackar så mycket för allas medverkan, både deltagare, föreläsare, pedagoger och rektorer ute på skolbesöken! Vi lärde oss massor av er alla och vi hoppas att samtalet och arbetet fortsätter!

Välkommen

Finansiering av konferensen skedde delvis med stöd av svenska artprojektet vid SLU Artdatabanken.