Länk till startsidan

Våld i nära relationer

Har du en partner eller närstående som utsätter dig för hot, kränkningar eller någon annan typ av våld? Du är inte ensam och det finns hjälp och stöd att få. Våld i nära relationer kan drabba alla, oavsett sexuell läggning och könsidentitet.

Hjälp och stöd

Är du eller någon i din närhet utsatt för våld i nära relation kan du kontakta socialtjänstens mottagningsenhet för att få stöd och hjälp. Det går att ringa anonymt för att få råd och vägledning. Även du som utsätter någon kan få stöd och hjälp.

Är du orolig för ett barn kan du göra en orosanmälan.

Anmäl misstanke om att ett barn far illa

Kontakta mottagningsenheten

Du som inte redan har en kontakt på arbetsmarknads- och socialförvaltningen, eller är osäker på vart du ska vända dig, kan börja med att kontakta mottagningsenheten.

Telefon 046-359 70 10, vardagar 11–12 och 13–15
E-post mottagningsenheten@lund.se

Besöksadress Kristallen, Brotorget 1, Lund

Öppettider:

Måndagar–torsdagar klockan 8–17, fredagar klockan 8–16.
Klämdagar och dag före röd dag klockan 8–15.

Kriscentrum Mellersta Skåne

Vuxna som önskar stöd kan också vända sig till Kriscentrum. Kriscentrum är en samtalsmottagning för vuxna och barn som är utsatta för, upplevt eller utövat våld i en nära relation samt hedersrelaterat våld och förtryck. Där erbjuds du en individuell samtalskontakt men det finns även gruppverksamhet. Samtalen är kostnadsfria och det förs inga journaler för vuxna. Alla är välkomna, oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning.

Mer information om Kriscentrum Mellersta Skåne

Kvinnojouren Lund

Kvinnojouren Lund är en ideell förening som arbetar med våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. De erbjuder bland annat samtalsstöd och gruppverksamhet.

Telefon: 020 – 21 29 60, telefontid 10-12 och 12.30-14

E-post: info@kvinnojourenlund.se.

Adress: Skomakaregatan 1, 223 50 Lund

Kvinnojouren Lund

Tjej- och transjouren i Lund

Tjej- och transjouren i Lund är en ideell förening som erbjuder stöd till unga tjejer och transperson via chatt, telefon eller mejl. De erbjuder även en mötesplats för unga hbtq+ personer i Lund via Q-hänget.

Telefon: 020-510 150.

E-post: info@tjejochtransjourenilund.se

Tjej- och transjouren i Lund

Brottsofferjouren Mellersta Skåne

Brottsofferjouren Mellersta Skåne är en ideell organisation som erbjuder brottsutsatta, vittnen och anhöriga stöd. De erbjuder samtalsstöd, information om rättsprocessen samt stöd och information på plats på tingsrätten och hovrätten.

Telefon: 046-32 32 98,

Vittnesstöd på Lunds tingsrätt: 046-32 32 98

Vittnesstöd på Malmö tingsrätt och Hovrätten över Skåne och Blekinge: 040-41 02 22

E-post: info@mskane.boj.se

Brottsofferjouren Mellersta Skåne

Kvinnofridslinjen

Riktar sig till både våldsutsatta kvinnor och yrkesverksamma som möter våldsutsatta

kvinnor.

Telefon: 020 – 50 50 50

Kvinnofridslinjen

Stödlinjen för män

Riktar sig till både våldsutsatta män och yrkesverksamma som möter våldsutsatta män.

Telefon: 020 – 80 80 80

Stödlinjen för män

Nationella stödlinjen för transpersoner

Riktar sig till både våldsutsatta transpersoner och yrkesverksamma som möter våldsutsatta

transpersoner.

Telefon: 020 – 55 00 00

Stödlinjen för transpersoner

Nationell stödlinje för våldsutövande

Riktar sig till både våldsutövare och yrkesverksamma som möter våldsutövande

personer.

Telefon: 020 – 55 56 66

Välj att sluta

Vad är våld i nära relation?

Våld i nära relation innebär att en person utsätter en närstående vuxen eller barn för våld och förtryck oavsett sexuell läggning och könsidentitet. Det handlar även om barn som bevittnar våld samt hedersrelaterat våld och förtryck. Våld i nära relationer är ett utbrett samhällsproblem och kan drabba alla. Däremot visar forksning att kvinnor i jämförelse med män oftare utsätts för grovt, upprepat och kontrollerande våld från en partner. I jämförelse med män är det också vanligare att kvinnor utsätts för sexuellt våld i nära relationer. Vissa grupper är särskilt utsatta, exempelvis personer med funktionsnedsättningar, HBTQI-personer och personer med skadligt bruk och beroende.

Mer information om hedersrelaterat våld och förtryck

  • Att skada, skrämma, kränka på alla sätt som inte är direkt fysiska, att styra eller dominera andra människor.
  • Kontroll av ekonomi och information är också en form av psykiskt våld, där den utsatta får mycket begränsade möjligheter att bestämma själv.
  • Att inte få träffa vänner eller andra viktiga personer.
  • Direkt hot om våld och våldsamma konsekvenser.
  • Indirekt hot mot annan närstående, husdjur eller egendom.
  • Förödmjukande beteende, kontroll, svartsjuka, isolering, fientlig och nedlåtande hållning.
  • Hot om att begå självmord.

Våld som riktar sig direkt mot den andre, exempelvis slag, knuffar, örfilar, luggningar, sparkar, stryptag, att gripa tag i eller slå någon med ett föremål.

  • Bli tvingad att delta i eller bevittna sexuella handlingar mot sin vilja.
  • ”Tjatsex”, exempelvis att man går med på sex för att säga nej skulle innebära farliga konsekvenser.
  • Försoningssex, där din partner kan se det som en positiv sexuell upplevelse efter ett gräl, men du upplever det som ett övergrepp.

Inredning i hemmet slås sönder, föremål kastas och slås sönder, kläder och andra personliga tillhörigheter bränns eller klipps sönder.

Ekonomiskt våld är när någon:

  • kontrollerar hur en person använder pengar
  • ser till att få tillgång till en persons bankkonto
  • skuldsätter en person genom att förfalska hens namnteckning
  • tvingar en person att skuldsätta sig genom lån och krediter
  • tvingar en person att medverka i ekonomisk brottslighet
  • gömmer undan gemensamma pengar.

Stark ilska och aggressivitet som inte är uttalad kan exempelvis visa sig genom hotfullt kroppsspråk. Skapar stor otrygghet och rädsla hos den andre.

Ett aktivt försvårande av vardagen för personer med funktionsvariation och äldre, som medvetet felaktig medicinering, bristande hjälp med hygien med mera.

Uppdaterad:

Dela sidan:

Hjälpte informationen på denna sida dig?