Yrkesverksam socionom – och forskare

18 april, 2018

Mycket av det dagliga arbetet som sker i socialtjänsten grundar sig i väl beprövad erfarenhet. Socialt arbete har varit en vetenskaplig disciplin sedan 1970-talet, och än i dag är det relativt liten andel av verksamheten som är baserad på vad forskning kommit fram till. Men allt fler socionomer vidareutbildar sig på master- och forskarnivå, vilket knyter ihop forskarvärld och praktik. En som gjort detta är Maria Svensson på socialförvaltningen i Lund.

Maria Svensson tog sin masterexamen i socialt arbete i våras. Parallellt med utbildningen har hon arbetat på socialförvaltningen i Lund, och där är hon bland annat varit socionom i skola och stödgruppsledare för stödgrupper för barn som anhöriga till personer med psykisk ohälsa.

En del av utbildningen

År 2016 läste Maria Svensson en kurs i utvärdering som en del av utbildningen, och när hon sedan skulle göra en masteruppsats kom hon på att hon ville göra en utvärdering av arbetet i BiBASS, det konsultationsteam dit tjänstemän vänder sig med ärenden om barn som är i behov av särskilt stöd.

- Jag tyckte att detta med samverkan var intressant och behövde något att göra en utvärdering om. BiBASS-teamet tyckte att det var en bra idé. De hade själva tänkt i banorna och ville veta vad tjänstemännen som kom till BiBASS tyckte om verksamheten.

Maria Svensson designade sin undersökning och utförde den. Det hela resulterade i dels masteruppsatsen, dels en utvärderingsrapport till BiBASS – alltså två dokument om samma sak!

- Resultat som kommer fram i en uppsats ska kopplas till teorier och ifrågasätta. En utvärdering blir mer detaljerad och ger konkreta förslag som: ”Kan ni inte rita på tavlan?”.

I dag arbetar Maria som är en av tre samordnare i BiBASS, och då kommer rapporten väl till pass.

Samverkan som leder till något

- Ett resultat som jag fick fram var att alla de tjänstemän som vi intervjuade tyckte att BiBASS var jättebra, och framför allt att samordningen var bra, säger Maria Svensson. Det är bra lokalt att veta att det vi gör är viktigt.

- Mycket samverkan handlar bara om att man snackar ihop sig, men det måste leda till något konkret för de som behöver samverkan – annars ger det ingenting. Här har BiBASS hittat någonting, säger Harald Gegner som är kommundoktorand i socialt arbete vid Malmö universitet.

- Till allra största delen är det chefer som sitter i konsultationsteamet och det ger större mandat till samordningen, säger Maria Svensson. Det chefer har bestämt genomförs och verkställs i större utsträckning. De tjänstemän som är intervjuade har försökt arbeta med SIP (samordnad individuell plan) innan de kommer till konsultationsteamet, men det fungerar inte riktigt. Får man en samordnare i BiBASS har de teamets mandat att jobba utifrån.

Master-student och verksam socialsekreterare

- Jag kanske vill forska någon gång, och för att kunna göra det måste man ha en magister- eller masterexamen, säger Maria Svensson. Det var det som gjorde att jag började läsa vidare 2013. Då jobbade jag som socionom i skolan, så den första kursen jag läste var Socialt arbete i skola, och det var helt kopplat till det jag arbetade med. Av de kurser jag läst är det den som varit mest tillämpbar. Den gav mig jättemycket i kuratorsrollen.

- Det är en utmaning i mastern i socialt arbete att det inte är så många kurser som är direkt kopplade till jobbet som socialsekreterare, säger Harald Gegner. Men det finns andra vägar att gå, till exempel att göra en masteruppsats i ett sammanhang som gynnar socialförvaltningen.

Det vetenskapliga perspektivet

Harald Gegner har funderat en del över de två olika synsätt man har som forskare och som tjänsteman:

- När man gör något som ska vara vetenskapligt innebär det bland annat att man intar ett kritiskt perspektiv. Den vetenskapliga kunskapen är en annan typ av kunskap, som ska bidra till utveckling och nytänkande – även om den emellanåt uppfattas som ett ifrågasättande. Använder man vetenskaplig metod i arbetet på kommunen får man fram kunskaper som man annars inte hade fått fram, med allt vad detta innebär. Samtidigt är ju en utvärdering ett sätt för en verksamhet att utvecklas.

- Vi jobbar med utvärderingar som är ett lärande, där medarbetarna är delaktiga och lär sig något, säger Harald Gegner.

- Jag upplever att det finns ett intresse från forskningshållet att knyta samman teori och praktik, säger Maria Svensson.

Fakta: Detta är BiBASS 

BiBASS betyder Barn i Behov Av Särskilt Stöd, och syftet är att skapa samverkan över organisationsgränserna. Målgruppen för BiBASS konsultationsteam är barn och ungdomar, 0-20 år, med funktionsnedsättningar samt social och psykiatrisk problematik. I BiBASS konsultationsteam består av sju representanter från sju olika verksamheter. 

Konsultationsteamet sammanträder 2-3 gånger per termin och vid dessa tillfällen kan tjänstemän som arbetar i de olika verksamheterna och har kontakt med barn och unga som bedöms ha behov av särskilt stöd, komma till teamet för att få råd och konsultation i hur de kan gå vidare med enskilda ärenden.

I ärenden där många olika verksamheter är inblandade kan BiBASS konsultationsteam utse en samordnare. Samordnaren tillhandahålls av kommunens socialförvaltning och har ett uppdrag att koordinera alla insatser kring den unge. Samordnarna arbetar i första hand för föräldrarna och därför måste de samtycka till samordningen.

Relaterad information

Kontakt

Vård- och omsorgsförvaltningen

Besöksadress: Bangatan 10 a, Lund
Postadress:
Box 41, 221 00 Lund
Telefon (Medborgarcenter): 046-359 50 00
E-post:
vardochomsorg@lund.se

Socialförvaltningen

Postadress: Socialförvaltningen, Box 1255, 221 05 Lund
Besöksadress:
Brotorget 1, Lund
Telefon (Medborgarcenter): 046-359 50 00
E-post:socialforvaltningen@lund.se

Kommunkontoret

Lisa Gunnefur

Postadress: Box 41, 221 00 Lund
Besöksadress: Bruksgatan 22, Lund
Telefon: 046-359 59 61
E-post: Lisa.gunnefur@lund.se