”Det handlar om fingertoppskänsla”

19 februari, 2018

För många Lundabor som behöver försörjningsstöd är det en kortvarig insats, men för andra kan försörjningsstödet sträcka sig över månader, kanske flera år.

Socialförvaltningen har drivit det nu avslutade projektet Kaosam för att fler individer med oklar arbetsförmåga på grund av ohälsa och sjukdom ska komma närmare arbetsmarknaden – och därmed öka möjligheterna till att stå på egna ben eller till att få stöd och ersättning i rätt tid.

 Vi hade väldigt många långa och komplicerade ärenden för försörjningsstöd, säger projektledare Elisabeth Ravn. Vi kom inte vidare. Enligt lagstiftningen ska försörjningsstöd vara kortvarigt men dessa individer hade liksom fastnat. Vi gjorde ett omtag.

Hundratals ärenden

Elisabeth och hennes kollegor gick igenom hundratals ärenden – personer där sjukdom eller ohälsa gjorde att de inte kunde vara aktiva på arbetsmarknaden. Gruppen såg inom kort att samarbetet mellan de olika myndigheter som personerna behövde ha kontakt med var haltande.

Därför sökte och fick socialförvaltningen medel från Finsam (Lunds samordningsförbund) för ett projekt, Kartläggning av arbetsförmåga och ohälsa i samverkan, Kaosam.

Man kartlade varför personerna fastnat i försörjningsstöd, och man ville leta efter orsaker på både strukturell och individnivå. Vårdcentralerna Norra Fäladen och Måsen, allmänpsykiatrin, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kom med i projektet.

Samordnad individuell plan som metod

Som metod för att få till ett bättre samarbete kring medborgaren, använde man den lagstadgade metodiken Samordnad individuell plan, SIP. Tanken med SIP är medborgaren med behov inte ska behöva jaga myndigheter för att få den hjälp hen behöver – nej, medborgaren ska stå i centrum. Stöttande organisationer ska samordna sig runt omkring individen.

85 ärenden som var lite extra komplexa och med ett behov av en samlad bild valdes ut. Man genomförde ”SIP-ar” för varje ärende där representanter från kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och vården fanns på plats efter behov. När nu alla satt i samma rum kunde man se var i kedjan det brustit. Bristande dokumentation, personalomsättning, begreppsförvirring och rena missförstånd var exempel på anledningar till att medborgaren ”fastnat”. Man identifierade också ”nollplacerade”  alltså sjuka personer utan sjukpenninggrundande inkomst vars enda inkomstkälla är försörjningsstöd – som kunde få sjuk- och aktivitetsersättning.

 Så nu har vi metodik för att jobba med målgruppen, säger Elisabeth. Exempelvis hanterar vi läkarintygen på ett annat sätt i dag. Det gäller att i första hand att identifiera om man behöver gå vidare till en SIP, och då får man grotta ner sig i ärendet.

Ärenden kunde avslutas

Totalt i hela Kaosam-projektet utredde projektmedlemmarna 731 ärenden. Av dessa kunde 279 avslutas, alltså behövde inte personerna försörjningsstöd längre. Av de ”avslutade” var cirka fyra av tio självförsörjande med lön eller CSN-lån. En av fem var självförsörjande med sjuk- och aktivitetsersättning, och ytterligare en fjärdedel var självförsörjande med sjuk- och aktivitetsersättning med kompletterande försörjningsstöd. Ungefär var tionde avslutades av andra skäl.

 Socialsekreterarna har jobbat stenhårt med detta, de ska ha cred, säger Elisabeth.

Fortsatt arbete pågår

Att arbeta med försörjningsstöd är att spänna över ett brett område. Man ska göra en planering för att medborgaren till slut ska kunna stå på egna ben.

 Den som betalar ut pengarna har ett ansvar att dra detta vidare. Man ska kunna försäkringsmedicin, samverka och kartlägga alla bitar. Det handlar om att ha fingertoppskänsla.

Nu genomförs och utvecklas det här samverkande arbetssättet i Lund. Bland annat utvecklas SIP-processen. Utbildningsinsatser, handläggarstöd och samverkan jobbar man också vidare med.

Tre lärdomar från Kaosam-projektet 

  • Börja arbeta tidigare i ärendena
  • Kartlägg och utred bättre
  • Samverka bättre internt och externt

Relaterad information

Kontakt

Vård- och omsorgsförvaltningen

Besöksadress: Bangatan 10 a, Lund
Postadress:
Box 41, 221 00 Lund
Telefon (Medborgarcenter): 046-359 50 00
E-post:
vardochomsorg@lund.se

Socialförvaltningen

Postadress: Socialförvaltningen, Box 1255, 221 05 Lund
Besöksadress:
Brotorget 1, Lund
Telefon (Medborgarcenter): 046-359 50 00
E-post:socialforvaltningen@lund.se

Kommunkontoret

Lisa Gunnefur

Postadress: Box 41, 221 00 Lund
Besöksadress: Bruksgatan 22, Lund
Telefon: 046-359 59 61
E-post: Lisa.gunnefur@lund.se