Lärande i en digital framtid: AI och VR stärker elevers kunskap om hållbarhet

Hur kan ny teknik hjälpa elever att förstå både programmering och hållbar utveckling? Det är en av frågorna i det internationella projektet ECO-STEAM, där skolor från sex europeiska länder samarbetar för att utveckla undervisningen med hjälp av digitala verktyg som AI och VR. STEAM står för “Science, Technology, Engineering, Arts och Maths”. Projektet finansieras genom Erasmus+.

Lärare från flera olika skolor i Malmö har deltagit i projektet, tillsammans med sina elever. Under arbetet har elever och lärare bland annat skapat egna virtuella världar där de kan utforska miljöfrågor, natur och hållbara lösningar.

VR används inte bara med VR-glasögon – tekniken kan också användas via dator, vilket gör den mer tillgänglig i undervisningen.

Genom projektet får eleverna prova på att programmera och skapa egna digitala miljöer, samtidigt som de arbetar med naturvetenskap och hållbarhetsfrågor.

Projektet har skapat nya kontakter mellan skolor, både inom Malmö och i andra EU-länder. För elever som deltagit finns även möjlighet att bli så kallade ”Diggisar” – elevmentorer som hjälper till att sprida kunskap om digitala verktyg vidare till andra elever. Projektet har också skapat ett nätverk mellan lärare mellan EU-länder och inom Malmö - där erfarenheter fortsätter att delas även efter projektet.

Att lära sig genom VR är mycket roligare

Den 24 februari deltog Europa Direkt Lund på en spridningskonferens där bland annat ECO-STEAM presenterade sina uppnådda resultat. Konferensen arrangerades av grundskoleförvaltningen i Malmö stad, och både lärare och elever som deltagit i projektet delade med sig av sina erfarenheter. Vi passade på att fråga några elever i årskurs fyra om deras upplevelser.

Flera elever lyfte att det roligaste med projektet var att arbeta med VR, datorer och programmering, samt att få samarbeta med andra. Många upplevde också att de hade lärt sig nya saker som de inte arbetat med tidigare.

– Jag har lärt mig att programmera och mer om naturen och växter. Och att solpaneler ska stå i söder, berättar en elev.

Projektet har även gett eleverna möjlighet att möta jämnåriga från andra länder. Genom olika aktiviteter har de fått öva på engelska och samarbeta kreativt.

Flera elever berättar till exempel att de skrivit dikter på engelska och skapat AI-bilder till dem.

Många uttryckte också att de gärna skulle vilja fortsätta arbeta med programmering i framtiden.

– Ni borde testa VR. Det är ett roligt sätt att lära sig nya saker, säger en elev.

Tekniken skapar både glädje och lärande

Lärarna som deltagit i projektet har haft olika roller. Vi pratade med två lärare från Djupadalsskolan som också deltog på eventet. Daniel Andersson började arbeta i projektet som stöd till projektets koordinator och tog senare en mer aktiv roll i att stötta lärarna i arbetet. Emma Brain har arbetat praktiskt med projektet i klassrummet tillsammans med Daniel.

Enligt Daniel handlar ECO-STEAM i grunden om två saker: att utforska hur AI kan användas i planering och genomförande av lektioner, och hur VR kan förstärka lärandet inom hållbarhet och STEAM-ämnen. I klassrummet har tekniken snabbt väckt elevernas intresse.

– När man tar fram VR-glasögon eller skapar bilder med AI sprids det en glädje i klassrummet, berättar Emma.

Arbetet har också haft språkutvecklande effekter. På engelsklektionerna har eleverna till exempel fått skriva sina AI-prompter på engelska.

– Det gör att de behöver tänka på att språket är korrekt för att få fram bra bilder, inflikar Emma.

Projektet har samtidigt gjort det möjligt att introducera teknik som annars kanske inte hade använts i undervisningen.

– VR-delen tror jag inte vi hade haft i klassrummen om vi inte varit med i projektet, säger Daniel.

När projektet avslutas är planen att fortsätta använda resultaten och sprida arbetssättet vidare.

– Nu har vi hårdvaran på plats, så mitt uppdrag blir att sprida arbetet till fler lärare på skolan. Vi hoppas också kunna fortsätta samarbeta med de skolor vi mött i projektet, till exempel genom jobbskuggning, lyfter Daniel.

Även eleverna spelar en viktig roll i spridningen.

– Vi utbildar elever som sedan kan lära andra elever och även visa lärare hur verktygen fungerar. På så sätt sprids kunskapen vidare på skolan, säger Emma.

Att eleverna får visa upp sitt arbete har också varit betydelsefullt.

– När eleverna får delta i ett evenemang och berätta om vad de har gjort, ser de att det de arbetar med är på riktigt. Det har spelat stor roll, säger Daniel.

Internationalisering som verktyg för skolutveckling

ECO-STEAM är en del av Malmö stads arbete med internationella samarbeten inom skolan. Annie Bergh som är en av initiativtagarna till projektet arbetar som utvecklingssekreterare och internationell koordinator på grundskoleförvaltningen. I sin roll ansvarar Annie för att integrera internationella samarbeten i skolornas utvecklingsarbete.

Vi bad Annie berätta om det strategiska internationaliseringsarbetet som förvaltningen driver.

– Målet är att internationalisering inte ska vara en sidoaktivitet, utan ett verktyg för att stärka undervisningens kvalitet och elevernas möjligheter, förklarar Annie.

Hennes arbete omfattar bland annat att samordna projekt inom Erasmus+, stötta skolor i ansökningsprocesser och att bygga långsiktiga samarbeten med skolor i andra europeiska länder. Vinsterna för eleverna är många.

– När elever möter jämnåriga från andra länder och arbetar med gemensamma frågor, till exempel hållbarhet eller digitalisering, får de nya perspektiv. De utvecklar även språkkunskaper, får ökat självförtroende och förståelse för andra kulturer.

Samarbetena ger också nya idéer till undervisningen. Lärare kan ta del av arbetssätt från andra länder, exempelvis inom STEM-ämnen, AI, VR och elevaktivt lärande.

För skolor som funderar på att starta internationella projekt har hon några råd:

• Börja med syftet, inte med resan. Fundera först på vad ni vill utveckla i undervisningen.
• Starta gärna med eTwinning, där elever kan samarbeta digitalt med skolor i andra länder.
• Förankra projektet i skolledning och styrdokument från början.
• Arbeta i ett engagerat team så att projektet inte vilar på en person.
• Planera hur resultaten ska spridas och leva vidare efter projektets slut.

– Internationaliseringsarbetet kan förändra både individer och organisationer, om det används strategiskt, poängterar Annie.