Från Daytonavtal till framtida EU-medlemskap: Ambassadör Šošić om nödvändiga förändringar

I samband med vårt evenemang den 12 november om Bosnien-Hercegovinas väg mot ett framtida EU-medlemskap passade Europa Direkt Lund på att intervjua ambassadör Bojan Šošić, som deltog som en av talarna på seminariet.

Vad skulle du säga är den största fördelen med ett framtida EU-medlemskap för Bosnien-Hercegovina? Och vad är den största utmaningen just nu?

– Införandet av verkliga standarder, det är vad jag tänker på när EU nämns. Det är avgörande att vi inför dessa standarder oavsett vårt nuvarande förhållande till EU. När vi till exempel pratar om juridik och lagstiftning, så är en av de stora utmaningarna hur Bosnien-Hercegovina fungerar som stat.

Ambassadören berättar att det även finns andra fundamentala problem, framför allt relaterat till implementeringen av Europakonventionen och de fundamentala friheterna. Bosnien-Hercegovinas grundlag är baserad på etnisk tillhörighet. Enbart dem som identifierar sig som en av de tre etniska folkgrupperna: bosnienserber, bosnienkroater eller bosniaker, tillåts politiskt deltagande. Det innebär att minoritetsgrupper blir diskriminerade.

– Om du säger att du är bosnisk, men inte tillhör en av dessa tre folkgrupper, exkluderas du från att delta politiskt och ställa upp i politiska val. Daytonavtalet, som slöts för att stoppa kriget, slår fast att Europakonventionen ska gälla och att den står över all annan lag – även grundlagen. Men den efterföljs ju inte, eftersom grundlagen är diskriminerande. Grundlagen är inte förenligt med europeisk lagstiftning, och de senaste 30 åren har Bosnien haft en dysfunktionell demokrati med diskriminering av vissa folkgrupper, förklarar ambassadör Šošić.

Šošić betonar att det råder allvarliga paradoxer i dagens Bosnien-Hercegovina, och att det behövs mer förståelse för det unika läget staten befinner sig i, både från EU och inom landet, men också mer press på att ta tag i det.

Finns det några lärdomar för Bosnien-Hercegovina att dra av Kroatien, som är det senaste landet att bli medlem i EU?

– När det kommer till det praktiska, absolut. Det är i princip samma språk så mycket av det tekniska ”lingot” kan enkelt användas. Men Kroatien och Bosnien har helt olika bakgrunder, och olika startpunkter när det kommer till ett EU-medlemskap, framför allt med hänsyn till Bosniens grundlag, och hur Daytonavtalet är utformat, menar ambassadören.

Efter två år som ambassadör i Sverige – är det något här som inspirerat dig i ditt arbete för Bosnien-Hercegovina?

– En sak jag reflekterat kring under min tid i Sverige, som hänger ihop med hur folket är här, handlar om objektivitet. Vi behöver vara mer objektiva mot oss själva, med hänsyn till våra egna möjligheter och förutsättningar, och omvärlden behöver vara objektiva mot Bosnien.

Ambassadör Šošić berättar också att han är lite överraskad, som utbildad psykolog i grunden, över att många har mycket begränsad kunskap om Bosnien-Hercegovina, särskilt dem som är unga och kanske inte ens var födda under krigen. Då blir det bara en paragraf i en historiebok, vilket är en stor utmaning eftersom de inte får med sig den brokiga historien eller hela bilden.

– Jag har mött personer från forna Jugoslavien som tycker att det är väldigt svårt att förstå dagens bosniska politiska systemet, för att det är så unikt och konstruerat genom fredsavtalet. Man kan inte heller förvänta sig att personer som inte har behövt hantera det bosniska arvet ska ha all kunskap och förståelse. Det är här objektivitet kommer in, vilket är en större utmaning än vad jag har trott.

Om Bosnien-Hercegovina skulle bli EU-medlem imorgon, vilka skulle vara dina första prioriteringar?

– Jag skulle fortsätta stötta arbetet med anpassningen till EU:s värderingar, standarder och mekanismer. För mig handlar det inte om status för landet i sig, utan man behöver arbeta med att få befolkningen att vänja sig vid något nytt. Men med den nuvarande grundlagen kan Bosnien-Hercegovina inte gå med i EU, i min mening, för det skulle vara ett hån mot EU:s värderingar. Bosnien-Hercegovina behöver systematisk förändring, och när det väl sker, kvarstår arbetet med att uppnå och förverkliga de europeiska värderingarna.