“Vi måste prata om ungdomarnas livskriser på HVB – inte bara kriminalitet och diagnoser”

Lunds kommun arbetar aktivt för att stärka kvaliteten i socialtjänstens bemötande av ungdomar som placeras på Hem för vård eller boende (HVB). Genom att samordna arbetet kring HVB-placeringar och ta tillvara aktuell forskning vill kommunen säkerställa att varje ungdom får rätt stöd utifrån sina individuella behov.

Debatten om HVB-hem för unga har länge dominerats av rubriker om gängkriminalitet och misslyckade placeringar. Men det är en mycket liten grupp ungdomar på HVB som har den typen av problematik – det vanligaste problemet bland de unga som placeras är psykisk ohälsa som ofta hänger samman med en stökig hemsituation och problematisk uppväxt.
– Det ensidiga fokuset på kriminalitet ger en skev bild. De unga jag mött har framför allt utmaningar i att omorientera sig i sin nya livssituation – de har frågor om mening, ensamhet, skuld och framtidstro. Ungdomarna brottas också med att försöka se sitt eget handlingsutrymme i en tillvaro där de upplever sig intvingade i en passiv och maktlös position, säger Johan Assarsson, socialsekreterare i Lunds kommun och forskare bakom avhandlingen “Existentiella utmaningar hos unga på HVB”.

Att placeras blir en livskris

Johan Assarsson har arbetat som socialsekreterare med unga i nio år och har de senaste åren kombinerat det med forskarstudier vid Socialhögskolan i Lund. Han har i sin forskning gjort observationer och intervjuer med totalt 16 ungdomar i åldrarna 14–20 år, placerade på fem olika HVB i södra Sverige. Forskningen visar att det är viktigt att möta ungdomarna som individer med komplexa erfarenheter.
– Vi ser att ungdomarna på HVB har mycket olika bakgrund, men att de alla delar en existentiell utmaning i att förstå sig själva och sin plats i livet. Att placeras på HVB är en kris där livet skakas om, säger Johan Assarsson, som också samordnar arbetet med HVB-placeringar inom Lunds kommun.

Behov av samtal som går djupare

I dag ligger mycket fokus i HVB-vården på behandlingsresultat och yttre beteendeförändringar. Men enligt Johan Assarsson riskerar det att skymma behovet av genuina samtal om det som verkligen är svårt – och att personalen får för lite stöd att utveckla sitt språk och sin känslighet för dessa frågor.
– Strukturer och rutiner är viktiga, men de får inte stå i vägen för den mänskliga kontakten. Vi behöver samtal som inte bara handlar om att ändra på ytan, utan om att hjälpa unga att hantera sin livskris, säger han.
Han ser det som nödvändigt att arbeta parallellt – och att se till att varje ungdom blir bemött som en unik person.

Samordning för rätt placering och ökad delaktighet

Socialtjänsten i Lund samordnar arbetet med HVB-placeringar för att varje ungdom ska få bästa möjliga placering och ett bemötande präglat av respekt och tydlighet. Arbetsgruppen har regelbundna möten för att diskutera ärenden, följa upp kvaliteten på HVB och utveckla arbetssätt som stärker ungdomarnas delaktighet.
– Vårt mål är att ungdomarna ska få en placering som verkligen passar deras behov och att de bemöts på ett sätt som ökar deras delaktighet och tydlighet i vardagen. Vi vet att relationen till socialtjänsten kan vara utmanande, men genom ökad medvetenhet och samordning kan vi göra skillnad, säger Johan Assarsson.
Nu arbetar Johan med att ta fram ett samtalsmaterial för att hjälpa både unga och personal att prata om existentiella utmaningar. Han siktar på att få materialet klart under våren 2026.

Fakta om forskningen

Johan Assarssons studie syftar till att tolka hur ungdomar som är placerade på hem för vård eller boende (HVB) beskriver och förstår sina liv med fokus på existentiella frågor. Hur ungdomar bearbetar frågor om meningen med livet, ensamhet och frihet påverkar deras identitetsutveckling och psykiska hälsa. Hur HVB-placerade ungdomar uttrycker existentiella frågor och på vilket sätt det hanteras av personal är relativt okänt ur ett forskningsperspektiv.
Johan Assarsson är en av fyra medarbetare inom socialtjänsten i Lunds kommun som kombinerat sitt arbete med forskning. Lunds kommun har ser detta som ett sätt att stärka utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst.

Här kan du läsa mer om vilket stöd som ges till unga som inte kan bo kvar hemma.