När Carl Bildt höll sitt keynote-tal på EU Days Lund om Europas utsatta position mellan Putins militära hot och Trumps handelstullar, tog Europa Direkt Lund tillfället i akt att intervjua honom. Här följer en sammanfattning från intervjun.

My Forssander från Europa Direkt intervjuar Carl Bildt under EU Days 2025. Bild tagen av Stella Lövgren.
Under ditt tal pratade du mycket om utmaningar för EU framöver, om du får sammanfatta, vad skulle du säga är de tre största utmaningarna för EU framöver?
– Det är säkerhet, konkurrenskraft och sammanhållning.
Tycker du att EU, i och med Ursula van der Leyens SOTEU-tal har stakat ut vägen för EU inför det kommande året? Har hon föreslagit tillräckligt med åtgärder för att möta utmaningarna, eller behövs ännu större krafttag?
– Det handlar om en process under åtskilliga år framöver, hennes tal handlade om vad som inträffar just nu. Nu handlar det väldigt mycket om finansieringen till Ukraina, hon hade vissa nya idéer om de frusna ryska tillgångarna. Vi får se om det går att förverkliga dem, jag hoppas det. Hon ligger lite efter tycker jag, när det gäller konkurrenskraftfrågorna, det borde gå snabbare. Men Bryssel har ett bandbreddsproblem i den meningen att det är så mycket som händer just nu, att man inte riktigt klarar av att hantera allting samtidigt.
De två stora ämnena i EU just nu verkar vara säkerhet/försvar och konkurrenskraft/ekonomi. Finns det något sätt man kan kombinera säkerhetsfrågorna med ekonomifrågor? Hur hänger de ihop?
– Det är klart att de hänger ihop på ett rätt fundamentalt sätt. När vi nu säger till exempel att EU ska öka försvarsutgifterna från cirka 2 % till 3,5 % av BNP, är det väldigt mycket pengar. Det har vi i Sverige inga svårigheter med, för att vi har en synnerligen stabil statsfinansiell situation. Men tittar vi på till exempel Italien, Spanien eller Frankrike så är det inte så där ''snutet ur näsan'' att ta fram de pengarna, för de har stora underskott och stora skulder.
EU:s utvidgning, borde den frågan stå högt upp på EU:s prioriteringslista eller borde den halka ned lite?
– Nej, den måste halka upp höll jag på att säga. Den frågan har ju varit borta från EU:s prioriteringslista under ett decennium, men nu är det ju Ukraina och då kommer också de andra, bland annat västra Balkan, tillbaka på bordet igen. Så att det kommer att bli en central uppgift de närmaste åren.
En sista fråga, Sverige firar i år 30 år som medlemsstat i EU. Var ser du EU om ytterligare 30 år, om du får drömma helt fritt?
– Jag tror att det finns områden där EU behöver göra en bra bit mer. Jag tror att vi kan göra mer gemensamt när det kommer till högteknologi, vilket görs åtskilligt idag. Det mesta görs av nationer, det ska man inte glömma. Det som EU gör är kompletterande utifrån vad nationerna gör, och det finns mer som behöver göras.
– Jag tror att man måste bli väldigt ambitiös när det gäller globala ekonomiska frågeställningar, det har förändrats fundamentalt när amerikanerna går i en annan riktning. Om inte EU kliver fram så kommer Kina att göra det. Vi måste också bli tydligare med att bygga ut den europeiska infrastrukturen gemensamt.
Uppdaterad: