”Teckenspråket är så vackert: rörelserna, uttrycken, dynamiken och känslorna”

Den 23 september är den internationella teckenspråksdagen. Teckenspråk är ett fullvärdigt språk med betydelse för både identitet och kultur. I Lund arbetar Sarah Thornberg med att lära hörande elever med teckenspråkiga föräldrar att kommunicera på sitt förstaspråk.

Sarah Thornberg är teckenspråkslärare i Lunds skolor och har elever från årskurs två till gymnasiet. Sarah har två roller: dels undervisar hon i teckenspråkskurser på gymnasieskolan Vipan, dels undervisar hon i teckenspråk som modersmål.

‑ Tyvärr har inte alla länder accepterat teckenspråket som ett språk. Sverige var först i världen med att erkänna teckenspråket som ett eget språk 1981. Trots detta har vi mycket kvar att jobba på, vi behöver mer samhällsinformation på teckenspråk, säger Sarah.

Majoriteten av gymnasieeleverna går på Barn- och fritidsprogrammet, men även elever från Vård- och omsorgsprogrammet förekommer.

‑ Det är roligt, de är så engagerade. De kommer ha användning av teckenspråket i sina framtida yrken, säger Sarah.

‑ Det bästa med mitt jobb är mötet med nyfikna och engagerade elever. Men också att få lära ut ett fantastiskt språk. Teckenspråket är så vackert, rörelserna, uttrycken, dynamiken och känslorna. Det är ett fysiskt språk där ansiktsuttrycken är lika viktiga, säger Sarah.

Att växa upp i två språkvärldar

Eleverna som Sarah undervisar i modersmål är hörande barn till teckenspråkiga föräldrar. De har teckenspråk som sitt första språk, sitt modersmål. Hörande barn till teckenspråkiga växer ofta upp i två världar – den dövas och den hörandes, eftersom samhället är hörande. De lär sig både teckenspråk och talat språk. Även om de inte alltid själva ser sig som en del av den teckenspråkiga gemenskapen påverkas de av hur samhället ser på teckenspråkiga.

Sarah berättar hur elevernas språksituation ser ut:

‑ Många av våra elever är inte jättestarka i teckenspråket eftersom de går i förskola och skola för hörande barn, säger Sarah. Det finns en förskola för teckenspråkiga barn i Lund, Uroxen, men för de barn som inte går där kan kontakten med teckenspråket bli mer begränsad, trots att det är deras förstaspråk.

Teckenspråket är ett stort språk i Lund

Enligt språklagen ska offentliga aktörer särskilt ansvara för och skydda det svenska teckenspråket. Det har samma ställning som de nationella minoritetsspråken, även om det inte formellt klassas som ett minoritetsspråk.

‑ Lund har en specialskola för döva och hörselskadade, Östervångskolan, med ett stort upptagningsområde som omfattar Skåne, Blekinge och Småland. Många invånare i Lund har ofta en koppling till teckenspråket, delvis på grund av inflyttningar, folk flyttar hit för skolan, berättar Sarah.

Teckenspråkstolkar blir språkrör i allt från förlossningar till myndighetsmöten

Åsa-Cecilia Cromwell är en av de teckenspråkstolkar som verksamheter inom kommunen har möjlighet att anlita via tolkförmedlingen. Hon har arbetat som tolk i mer än 20 år och är en av ungefär 500 teckenspråkstolkar i Sverige. Teckenspråkstolkar kan bidra i alla de situationer då en döv person behöver delta i ett sammanhang där alla inte kan teckenspråk.

– Det som är spännande med att vara teckenspråkstolk är mötet med människor. Vi möter dem i alla livets olika situationer, i möten med olika myndigheter, vid en förlossning och när de utbildar sig – för att nämna några exempel, berättar Åsa-Cecilia Cromwell, teckenspråkstolk.

Många olika teckenspråk i världen

Många tror att teckenspråket är detsamma i alla länder, men så är det inte. Åsa-Cecilia berättar att när de ska tolka för en person som kommer från ett annat land än Sverige så anlitas utbildade dövtolkar som har en fördjupad kunskap i teckenspråk. Dövtolkarna kan även behövas i andra sammanhang där det krävs en djupare kunskap i teckenspråket – exempelvis när barn deltar i ett möte med myndigheter och inte får bli missförstådd.

– Det svåra med yrket är att vi ser en minoritetsgrupp hamna i utsatta situationer på grund av att myndigheten inte har tillräcklig kompetens kring minoritetsgruppens kultur eller hinder i vardagen som döv. Det är många situationer i samhället som borde anpassas mer för döva utifrån FN:s konventioner för mänskliga rättigheter, menar Åsa-Cecilia Cromwell.

Fakta om internationella teckenspråksdagen

Den 23 september erkändes av FN:s generalförsamling som internationella teckenspråksdagen för att hedra grundandet av World Federation of the Deaf (WFD) år 1951. Sverige var först i världen med att erkänna teckenspråket som ett eget språk den 14 maj 1981. Därför firas Teckenspråkets dag den 14 maj i Sverige varje år.

Det finns nästan 200 olika teckenspråk runt om i världen, men inget internationellt teckenspråk. Däremot finns ett internationellt handalfabet och tecken med influenser från flera nationella teckenspråk som används när döva från olika länder möts.