Lycka är en egen kockjacka

Han är stammisen, som själv började jobba i köket på Gymnasieskolan Vipan och trivs som bäst när han får ta på sig kockjackan.

Sedan många år är Christian Svensson stammis på Vipans lunchservering, som ligger nära hemmet och den dagliga verksamheten på Linero. Han har också själv gått på Vipan en gång i tiden, även om det var länge sedan.

- För några år sedan, konstaterar han med ett busigt leende.

- Det var nog 30 år sedan, skrattar Sandra, som varit Christians assistent de senaste tolv åren, men känt honom betydligt längre.

Genom åren har Christian lärt känna personalen i köket, så i höstas tog han mod till sig och frågade om han kunde få börja jobba i köket.

- Jag kollade vad han kan och nu är han hos oss måndagar och onsdagar. Han har aldrig varit lyckligare. Hans föräldrar är lyriska över att vi tagit emot honom, berättar Klas Thermaenius, enhetschef på Måltidsservice.

- Jag gillar att jobba här och träffa kollegorna. Alla kollegor är fantastiska, säger Christian, som har en cp-skada.

Roligare än att tvätta

Tidigare jobbade Christian och Sandra i många år på Arenan, där han bland annat skötte tvätt av träningskläder. Men att få jobba i ett kök är både roligare och mer varierat. Här får Christian hämta kaffemuggar, riva kartonger, hjälpa till i disken och med salladen. Och så blir det en hel del ”trams i köket” - eller bus med personalen – i alla fall om vi får tro Klas. Det har gått så bra att Christian numera fått smeknamnet ”Lill-Klas”.

Christian gillar mat, men har svårt att plocka ut någon riktig favorit.

- Jag har ingen favoriträtt. Det mesta är bra utom cowboysoppa.

Just cowboysoppan har Christian i färskt minne, även om det var många år sedan som kockarna på Järnåkraköket råkade ha i lite för mycket cayennepeppar så att soppan blev i starkaste laget.

En i gänget

När vi träffas första gången har vårterminen precis tagit slut. Köket är egentligen stängt, eftersom skolan är tom på elever, men Christian vill jobba ändå. Det är ju måndag. Men så är det egentligen jämt, även de dagar när han kommer till Vipan för att ”bara” äta lunch. Helst vill han ta på sig kockjackan och gå in i köket.

Just den svarta jackan, med namnet ”Christian” broderat i vitt på bröstet, smäller högt. Beviset på att han är en i gänget.

- Han var så glad när han fick den, konstaterar hans assistent Sandra.

Se möjligheter i stället för problem

Christian får lön för sitt arbete genom daglig verksamhet. Men arbetet i köket betyder så mycket mer än pengar. Det ger viktig träning både för finmotoriken och grovmotoriken, inte minst för Christians ena arm. Det ger även viktig social träning.

En utmaning har varit rullstolen, som inte får följa med in i köket av hygienskäl. I stället rullar Christian fram på ett slags kontorsstol – en enkel lösning som innebär att han kan lättare kan komma åt saker och utföra sina arbetsuppgifter.

- Christians närvaro ger glädje och insikt i att alla är bra men på olika saker. Handledningen är inte jättebetungande för att Sandra är med hela tiden, avslutar Klas.