Sveriges framtid i EU - hur ser den ut?

I samband med att Europa Direkt Lund besökte SKR:s internationella dag i Stockholm den 9 april fick vi möjlighet att intervjua Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz. Eftersom Sverige i år firar 30 år som medlem i EU så passade vi på att fråga henne om medlemskapets betydelse och om prioriterade områden inom EU-samarbetet.

I år firar Sverige 30 år i EU. Vad skulle du säga att det har betytt för Sverige att vi nu har varit medlem i 30 år?
– Jag skulle säga att det har gjort Sverige starkare, rikare och friare. Att vi, genom EU, har fått en starkare röst i världen och kunnat påverka världen på olika sätt. Genom att vi också har kommit samman i många av de viktiga gränsöverskridande frågorna som egentligen bara kan lösas gemensamt mellan länder har vi kunnat påverka klimatfrågan, säkerhetsfrågan och mycket annat, säger Rosencrantz.
Hon berättar vidare att Sverige har ökat sin konkurrenskraft och tillväxt genom EU:s inre marknad och att svenska företag har fått bättre möjligheter till export och import.
– Det finns ca en halv miljard människor inom EU och dess inre marknad, vilket är betydelsefullt för Sverige och innebär stora vinster.

Vilka skulle du säga är de viktigaste frågorna för EU att prioritera i dagsläget?

Rosencrantz svarar att det är viktigt att länderna i Europa tar ett gemensamt ansvar, speciellt när det gäller de gränsöverskridande frågorna. Hon nämner kriget i Ukraina och menar att länderna måste öka möjligheterna till samarbete inom försvarsindustrin och öka försvarsförmågan i Europa.
– Vi har krig på vår egen kontinent. Det är klart att Europa måste ta ett ansvar för detta, betonar Rosencrantz.
Klimatfrågan, som också är ett gränsöverskridande problem, räknas in som en av EU:s prioriterade frågor.
– Utsläpp har inga nationsgränser, och då kan inte heller politiken begränsas. Vi säger ofta att svensk klimatpolitik vilar på europeisk grund, därför måste vi jobba gemensamt även inom klimatfrågan, menar Rosencrantz.

Den svenska regeringens politiska prioriteringar brukar sammanfattas med fyra ord som börjar på K, förklarar hon. Kriget och klimatet har hon redan nämnt, men även konkurrenskraft och kriminalitet är prioriterade frågor. Om konkurrenskraften säger Rosencrantz att det som EU bygger på i mångt och mycket är det ekonomiska samarbetet med den inre marknaden.
– Här måste vi på olika sätt se till att våra företag får ännu bättre möjligheter att växa. Vi måste riva hinder på den inre marknaden, minska regelkrånglet, få fram mer fossilfri el som vi vet att våra industrier behöver för att växa och för att klara klimatomställningen, förklarar hon.
Som det sista K:t nämner Rosencrantz kriminaliteten.
– Här hemma i Sverige har vi bedrivit en offensiv politik mot de kriminella nätverken. Men vi vet att 70% av de kriminella nätverken arbetar i fler än tre länder. Så det gäller att jobba gemensamt över nationsgränserna även här. Dessa punkter skulle jag säga är några av de utmaningarna som vi har att hantera.

Hur ser du på Sveriges framtida roll inom EU?

– Vi måste vara en engagerad medlem. Ibland pekar man på EU som någonting som är där borta, men vi är ju EU. Vi är 27 länder som tar gemensamma beslut. Sverige måste vara med och påverka, ha en tydlig position och vara inne i processerna tidigt.
Tillsammans med alla som påverkas, de svenska regionerna, kommunerna, regeringen och näringslivet, ska man anta utmaningarna som ligger framför EU.
– Jag ser en särskilt viktig utmaning för Sverige; att hålla i frågor som handlar om fördjupat säkerhetsarbete och göra mer för att ta ansvar för säkerheten på vår kontinent. Vi måste också se på arbetet inom klimat och konkurrenskraft som två sidor av samma mynt, säger Rosencrantz.
Att stå upp för öppenhet, frihandel och internationellt samarbete är tre ytterligare punkter hon ser att Sverige bör prioritera inom EU framåt. Att välkomna nya medlemsstater är ännu en del där Rosencrantz menar att Sverige kommer att inta en drivande roll. Ukraina, som har varit ett kandidatland sedan 2022, är ett av länderna hon nämner som ett potentiellt medlemsland inom en snar framtid.
– Vi är väldigt tydliga med att ställa krav på kandidatländerna, att de genomför de reformer som krävs kring rättsstatens principer, kring mediers oberoende och kring mänskliga rättigheter. Om vi är enade kring sådana frågor kan vi bli en starkare och bättre union. Genom att EU driver på för de här fundamentala reformerna kan vi bidra till att människor i Europa får det bättre, avslutar Rosencrantz.