Speak Up

Vi har intervjuat Monika Månsson som arbetar på Malmö stad med det EU-finansierade projektet Speak Up. Projektet innefattar tolv samarbetspartners och pågår till november 2026. Hon berättar mer om vad projektet innebär, vilka utmaningar de har mött och vad som har varit mest givande.

Kan du börja med att presentera dig och beskriva din roll i projektet?

– Jag heter Monika Månsson och är projektledare på miljöstrategiska avdelningen på miljöförvaltningen i Malmö stad. I grunden är jag journalist och kommunikatör, och mitt arbete i projektet fokuserar på lärande, utåtriktade evenemang och medborgarengagemang.

På miljöstrategiska avdelningen jobbar de med många externfinansierade projekt, och Speak Up är ett av dem. Speak Up är ett projekt som medfinansieras av Interreg North Sea, och miljöförvaltningen i Malmö stad, som är en av tolv partners.

Alla parterna har sin egen lokala projektorganisation som samarbetar i ett stort partnerskap som leds av Renske Stumpel i staden Groningen. På Speak Up i Malmö är de ett litet team på fem personer som jobbar i projektet med olika uppgifter.

– Jag är projektledare, och så har jag två kollegor som jobbar med olika delaktighetsprocesser i samverkan med andra aktörer och med medborgarna. Vi har även en kommunikatör som är knuten till projektet och en ekonom.

Kan du berätta vad Speak Up handlar om?

– I grunden är den stora överbryggande frågan egentligen att skapa ökad tillit i samhället, dels mellan medborgarna, dels mellan medborgarna och samhällets institutioner. Tanken är att bidra till att tilliten ökar eller återställs.

Parterna inom Speak Up har olika sätt att driva projektet på. Vissa har ett socialt fokus på delaktighetsprocesserna och frågorna som Speak Up arbetar med i stort. På Speak Up i Malmö är det klimatomställning som är utgångspunten.

– Klimatomställning är en jättekomplex fråga som berör alla. Det är också en rättighetsfråga – att man som medborgare ska kunna vara delaktig i klimatomställningen.

Monika berättar att projektet är ovanligt väl sammanhållet med tanke på att det är många samarbetspartners utspridda inom Nordsjöregionen. Monika menar att det finns en risk att det blir spretigt när man ingår projekt där partnerna gör lite olika saker. Hon berättar att det är ett bra samarbete mellan städerna och även mellan de tolv partnerna, men det kommer alltid finnas vissa städer eller partners man har mer gemensamt med än andra.

Vart kommer behovet av projektet från, och vad är projektets mål?

Monika förklarar att det finns ett enhetligt mål inom partnerskapet; att hitta modeller för ökad delaktighet som skulle kunna fungera i hela Nordsjöregionen. Efter tre år av partnerskap är målet att samla ny kunskap och kompetens för att stärka medborgarnas delaktighet. Dessutom har varje projektpartner egna mål kopplade till vad de vill få ut av samarbetet för sin kommuns utveckling.

– För vår del så är detta en del av en pågående process, det gäller att utforska olika sätt att öka delaktigheten på. Malmö är en stad med jättemånga medborgare. Hur man hanterar en rättvis klimatomställning som också kräver ett delaktighetsfokus är en svår fråga. Vart börjar man? Vilka metoder finns? Vad är möjligt att göra?

Hon tydliggör att projektet syftar till att utforska och testa nya metoder för att stärka samarbetet med medborgarna i klimatomställningen. Under en treårsperiod prövas och dokumenteras olika arbetssätt som tidigare inte varit möjliga på grund av begränsade resurser. Målet är att samla erfarenheter och insikter som kan ligga till grund för lokala riktlinjer i Malmö, vilket ska bidra till ett långsiktigt och effektivt samarbete i den fortsatta klimatomställningen.

Vilka metoder har ni testat och vad har varit framgångsrikt?

– I höstas anordnade vi tillsammans med en organisation som heter Klimatriksdagen det första lokala klimatrådslaget i Malmö. Det är det största vi har gjort hittills och vi hade nog inte kunnat göra det utan det här projektet.

Syftet med klimatrådslaget är att fler Malmöbor ska få chansen att påverka det lokala klimatarbetet. Under två heldagar tog de 40 deltagarna fram förslag på hur Malmö stad bör agera i klimatfrågan. Förslagen lämnades sedan över till Malmös politiker.

Hon berättar att det just nu är trendigt att testa olika klimatrådslag för att ta sig an klimatfrågan, som ett försök att närma sig de politiska besluten och medborgarna. När medborgarförslagen är klara uppstår frågan om nästa steg – och det är precis där i processen de befinner sig just nu. Genom dialog har medborgarna identifierat sex huvudteman och sammanställt 26 rekommendationer för hur Malmö stad kan stärka sitt klimatarbete ytterligare.

Genom dialogprocesser utforskar Speak Up hur klimatfrågan kan kopplas till folks vardagsliv. Monika berättar att de till en början fokuserade på höginkomstområdet Västra Hamnen, istället för att börja rikta dialogen mot socioekonomiskt utsatta områden - vilket ofta är normen. Anledningen, förklarar hon, är för att utsläppen generellt sett är högre bland höginkomsttagare.

– Det är också en utmaning att be någon investera 25 timmar av sin tid utan ersättning, och många har inte den ekonomiska möjligheten att delta. Samtidigt är det fascinerande och fantastiskt roligt att så många ändå väljer att engagera sig.

Vad skulle du säga har varit mest givande hittills?

– Det har varit fantastiskt att få möjlighet att testa idéer vi länge pratat om. Vi lär oss mycket av våra partners, med två år att experimentera kan vi utforska olika arbetssätt. Även insikten om vad som inte fungerar är ett värdefullt resultat.

Vad sker härnäst?

– Vi kommer fortsätta hålla i mindre dialogträffar och anordna regelbundna träffar i de deltagande processerna, berättar Monika.

– Men det som står näst på tur är dels att det politiska ärendet ska upp i nämnden. Sen kommer vi bjuda in hela klimatrådslaget till en träff i april igen, alla 40 deltagare. Dels för att återkoppla om vad som hänt sedan sist, men också för att tacka dem för arbetet som de lagt ner.

Tack, Monika!