Kommunens beredskapslager redo för det oväntade

Korv, fiskbullar, pasta och chokladpulver – i Lunds kommuns beredskapslager står rader av burkar med livsmedel staplade längs väggarna. Tanken är att de snabbt ska kunna skickas ut till kommunens kök i händelse av kris.

Tanken är att mat för de första tre dagarna förvaras ute i köken. På hyllorna i lagret, som finns någonstans i kommunen, finns sedan förnödenheter för ytterligare en period, förutsatt att det finns ström förstås. För att säkra detta har flera reservkraftverk köpts in.

De senaste två årens krig i Ukraina har för många svenskar inneburit en ögonöppnare och ett ökat fokus på frågor om beredskapslager, skyddsrum eller vad man själv kan behöva ha hemma i bostaden i händelse av kris eller samhällsstörning. För en kommun som Lund är det en stor uppgift att hantera.

Samhällsviktig verksamhet ska fungera även i kristider

– Kraven på kommunen har egentligen inte förändrats. Alla kommuner har alltid haft kraven att samhällsviktig verksamhet ska fungera även under kris eller krig. Hela det civila försvaret har dock fått strålkastaren på sig sen ett par år tillbaka och alla politiker på alla nivåer har vaknat till liv nu och satsar på att bygga upp det som en gång var. Lunds kommun har kommit långt med att planera för försörjningsberedskapen, säger serviceförvaltningens beredskapssamordnare Fredrik Stenberg.

Flera delar av kommunen deltar i arbetet – alltifrån elspecialister till drifttekniker och transporter. Måltidsservice skapar krismenyer till skolköken och planerar för omsättning av livsmedlet i beredskapslagret. Kommunkontoret har huvudansvaret för försörjningsberedskapen och serviceförvaltningen har fått uppdraget att bygga upp förmågan.

– Det är verkligen ett lagarbete, konstaterar Fredrik Stenberg.

Hålla koll på bäst-före

Av förklarliga skäl finns det inga färskvaror som mjölk, grönsaker eller frukt i lagret utan framför allt konserver med lång hållbarhet. Men det gäller ändå att hålla koll på bäst-före-datumen och fylla på med nytt när det behövs.

- Det finns en organisation för det. Det livsmedel som lagras, omsätts i skolköken innan det blir för gammalt. För att hålla koll på alla artikelnummer och datum använder vi ett beprövat datorsystem, säger Fredrik Stenberg.

Reservkraft behöver också kraft

Ett annat viktigt område inom beredskapsplaneringen har varit att se över behovet av mobil reservkraft. Dessa kostar mellan 1,5 och 3,5 miljoner kronor, beroende på storlek.

– Lunds kommun har köpt mobil reservkraft vilket kommer vara till stor nytta för att uppfylla kraven inom försörjningsberedskapen och den samhällsviktiga verksamheten, säger Fredrik Stenberg.

Samtidigt ställer detta också krav på logistik – hur säkerställer vi exempelvis att det finns tillräckligt med drivmedel att köra reservkraften, som i nuläget går på HVO. Det krävs stora mängder HVO för att hålla i gång dygnet runt, om det skulle behövas.

– Den är mer miljövänlig än fossil diesel, men den går inte att lagra lika länge så det är en balansgång hur mycket vi behöver ha hemma. Dessutom lär det bli en bristvara i händelse av en större kris eller samhällsstörning, säger Fredrik Stenberg.