Saras initiativ skapade förutsättningar för elever på anpassad skola

Tänk dig att du skulle tillbringa delar av din skoltid liggandes på golvet. Då vill du ha något annat än ett vitt tak att titta på. Du vill inte frysa, du vill ha sällskap ibland och vara ensam ibland. Framför allt vill du nog kunna berätta vad du tänker och känner, fast ditt språk är annorlunda än de flesta andras.

Sådan är situationen för eleverna på Stenröseskolan, som är en anpassad skola för elever med flerfunktionsnedsättning. Flerfunktionsnedsättning innebär att eleverna har en grav fysisk, psykisk och intellektuell nedsättning. På Stenröseskolan går i dag 16 elever i årskurs 1–9. Det finns 25 mycket engagerade personer i personalen. Personalen har med små medel skapat en fantastisk verksamhet. Stenröseskolan ligger i dag i paviljonger vid Gunnesboskolan. Men nu ska Stenröseskolan få flytta till ombyggda och anpassade lokaler i Lovisaskolan.
Sara Liljenberg är projektledare för Stenröseskolans flytt och ombyggnaden av Lovisaskolan. Sara började med en enkel utredning och ställde sig framför allt frågan: Hur kan elever med flerfunktionsnedsättning i anpassad skola bli inkluderade och få möjlighet att påverka sin lärmiljö?
– Sedan några år tillbaka är barnkonventionen lag. Det visade sig också att elever i anpassad skola inte tidigare fångats upp i dialogen kring sin lärmiljö. Det är alltid de vuxna som tolkat barnens eller elevernas behov. Vi funderade mycket kring hur vi skulle kunna föra en riktig dialog med de här eleverna, säger Sara.
Saras arbete och initiativ var en av anledningarna till att hon den 18 oktober fick årets medarbetarpris i kategorin Lyssna.

Hedrad och stolt

Motiveringen lyder: "Inför Stenröse särskolas flytt till permanenta lokaler tog Sara initiativet att skapa förutsättningarför eleverna att få sina åsikter och behov hörda. Hon samlade barnrättstrateg, arkitekter och skolpersonal som tillsammans fick lyssna, observera och interagera med eleverna för att skapa den bästa lärmiljön för dem. Saras initiativ har lett till att det nu finns stödmaterial för dialog med elever i anpassad skola till framtida projekt."
– Det känns fantastiskt. Nu har det hela landat in lite men jag känner mig hedrad och stolt att mitt arbete i projektet uppmärksammas. Jag blev såklart väldigt glad och smickrad. Personen som nominerat mig har varit en viktig del i projektet och det känns extra fint att hen ville lyfta projektet och vårt samarbete.

Lyckat teamwork

– Jag vill passa på att säga att detta pris delar jag med många inblandade där vi tillsammans tagit fram en process och genomfört ett pilotprojekt. För att nämna några så vill jag tacka VIEW Arkitekter, KAMOMA, Barnrättsstrateg på SF, Naturskolan och såklart Stenröseskolans verksamhet. Jag vill också säga att arbetet har fått spridning, vilket var ett av mina mål, och det är redan personer i och utanför vår kommun som visat intresse för arbetet, väldigt roligt och en viktig del i att utveckla oss och bli bättre!

Förstå verksamheten

Framför allt handlar det om att förstå verksamheten, tycker Sara. En workshops i anpassad skola anordnades, i projektgruppen ingick förutom Sara som är projektledare, en arkitekt, en landskapsarkitekt, personer från verksamheten, skyddsombud och lokalplanerare. Allt för att få fram så mycket kunskap och så många olika kompetenser som möjligt
Workshopen bestod av fyra stationer där eleverna kunde uppleva olika saker. Den första stationen handlade om skapande. Station två bestod av sinnesupplevelser i form av visuella upplevelser och sådant som eleverna kunde höra, känna och lukta. Station tre erbjöd yoga/avslappning och rörelse och den sista stationen hade fysik aktivitet.

Göra skillnad med enkla medel

– Genom att förstå verksamheten, kan vi med enkla medel tillsammans skapa ändamålsenliga lokaler, menar Sara.

I praktiken handlar det om extra breda dörröppningar, hjälpmedelsförvaring, taktila material och flexibel användning av rum. Och för hen på golvet handlar det om golvvärme, färgade takplattor eller vackra mönster i taket. Kanske ett fönster som går ner till golvet, där eleven kan se himmel, grönska, sol och moln.
På skolgården ska det både finnas vanliga gungor och rullstolsgungor. Både tillgänglighetsanpassade odlingslådor och odlingslådor för elever i en ordinarie skola.

– Eleverna ska mötas och förstå att alla är lika. Bara lite olika, avslutar Sara.

Priser som Lunds kommun delar ut