Satt under lupp – det svenska ordförandeskapet

Fjällrävenjackor, tjusiga slipsar och Scandinavian XPO. Flera symboler har kommit att associeras, och kritiseras, i samband med det svenska ordförandeskapet i Ministerrådet. Men själva politiken då? Stafettpinnen har förpassats till Spanien och det är tid att sammanfatta Sveriges insats.

Initialt höjdes röster om vad det skulle innebära med en nytillträdd regering som samarbetar med ett EU-skeptiskt parti. På flera sätt tycks den svenska regeringen ha tagit sin roll som neutral medlare på allvar. I januari påbörjades ordförandeskapet traditionsenligt med en presentation av tänkta prioriteringar. Fokus skulle ligga på fyra politikområden; säkerhet, konkurrenskraft, rättsstatsprincip och grön omställning. Vilket utfall har politiken haft?

Säkrare – krisernas Europa

Ordförandeskapet har parerat kriserna i Europa. Krig i Ukraina, energikris och inflation har ställt krav på det politiska ledarskapet. Sverige har för EU:s räkning fokuserat på stöd till Ukraina, press på Ryssland och nått en ny migrationsuppgörelse.

Stödet till Ukraina består av gemensam upphandling av ammunition av alla EU:s medlemsstater. En miljon artillerigranater säkrades och skickades till fronten. Dessutom har en arbetsgrupp tillsatts som ska undersöka hur frysta ryska tillgångar kan användas för återuppbyggnad av ett krigsdrabbat Ukraina. Från olika håll höjs röster, somliga tycker att stödet är undermåligt medan andra finner stödet generöst.

Med sanktionspaket har Sverige verkat för press på Ryssland. Det tionde sanktionspaketet begränsar Rysslands tillgång till avancerad teknologi. Det elfte sanktionspaketet, presenterat i juni, var inriktat på att täppa till kryphål som gjorde det möjligt att kringgå tidigare sanktioner. Sanktionerna slår, efter det svenska ordförandeskapet, mot totalt 1 800 personer som är ansvariga för att kriget och våldet fortsätter.

Ny uppgörelse kring asylprocess

En gemensam uppgörelse kring EU:s migration har dragits i långbänk länge. Den gällande lagstiftningen, Dublinförordningen, har inte fungerat. Den gör gällande att flyktingar ska söka asyl i det första EU-land man kommer till. Svenska politiker har varit viktiga för att ta fram en ny uppgörelse. EU-kommissionär Ylva Johansson (S) var en av upphovspersonerna till det initiala förslag som presenterades 2020.

Den nya uppgörelsen, ledd av det svenska ordförandeskapet, rörde asylprocessen. Trycket bland asylsökande ska lättas genom fler prövningar vid EU:s yttre gränser. Grekland och Italien påverkas märkbart av den nya uppgörelsen. Den nya uppgörelsen innehåller en ”solidaritetsprincip” som består av att medlemsstaterna antingen mottar ett visst antal asylsökande eller att länder som inte vill ta emot sin del betalar till andra medlemsstater, motsvarande 20 000 euro per person.

Hur blir det framåt? Mycket återstår innan uppgörelsen blir till lag. Förhandlingar ska ske i parlamentet där många parlamentariker företräder en annan linje. Det är först när institutionerna är överens som migrationsuppgörelsen kan bli till lag. Om så är fallet, rör det sig om först efter årsskiftet.

Friare – stärkt inre marknad

Det svenska ordförandeskapet hade fyra prioriteringar inför, men landade i tre ledord i slutrapporteringen. ”Friare” tycks rymma två av prioriteringarna; konkurrenskraft ska ge frihet ekonomiskt och fokus på rättsstatsprincipen ska ge frihet värderingsmässigt.

”Placera konkurrenskraften i första rummet” och ”säkra det långsiktiga välståndet” lät det inledningsvis. Det svenska ordförandeskapet har verkat för stärkt europeisk konkurrenskraft. Det är inte bara kriser inom unionen som plågar europeiska företag. Ett aggressivt Ryssland och ett oberäkneligt Kina kräver en stärkt inre marknad.

Ordförandeskapet uppmärksammade att den inre marknaden firade 30 år. I samband med detta stärkte man, på kommissionens initiativ, den inre marknaden vid kris enligt Single Market Emergency Instrument (SMEI). Efter en överenskommelse i rådet säkerställde man, efter att ha sett problem under Covid-19 pandemin, att gränser förblir öppna för varor och tjänster även vid kriser.

Stockholmssymposiet – tjusigt men torftigt

Demokratiska värden har stått i blickfånget under det svenska ordförandeskapet. Grundbulten för samarbetet inom EU är respekt för demokratiska värden och rättsstatsprincipen. På förhand sa man att ”unionen ska bli en demokratisk förebild globalt”. Det svenska ordförandeskapet har genomfört den årliga rättsstatsdialogen och haft utfrågningar med Polen och Ungern inom ramen för artikel 7 i EU-fördraget. Ett artikel 7-förfarande är ett förfarande som inleds mot en medlemsstat som ”allvarligt åsidosätter” unionens grundläggande värden. Det är välkommet. Ordförandeskapet prövade även nya metoder för att diskutera demokratiska värden.

I juni bjöd EU-minister Roswall in till Stockholmssymposiet. Genom att samla experter från både medlemsstater och EU-institutioner skulle rättsstatsprincipen avhandlas. Roswall öppnade med att alludera till världens första hyllningstal till demokratin, Perikles liktal, och gjorde elegant referenser till dagens utmaningar. Roswall förklarade att det första kapitlet till Perikles liktal skrevs för 2 400 år och att kapitel två skrivs av president Zelenskyj.

Kejsarens nya kläder

Men var symposiet till för Ukraina? Nej, även interna problem föreligger mellan medlemsstaterna inom unionen. Ingen sa det rakt ut, men det var Ungern och Polen som åsyftades. Om EU inte enbart är en politisk union, utan även en värdegemenskap, hur ska man då bygga en långsiktigt hållbar gemenskap när medlemsstater inte delar värden?
Inom unionen hävdar man att årliga rättsstatsdialoger är en fungerande metod för att försvara rättsstaten. Men när en journalist frågar under Stockholmssymposiet ”tycker ni att Ungern, en stat som inte lever upp till rättsstaten, kan leda EU:s årliga rättstatsdialog?” ser vi kejsarens nya kläder. Journalisten tycks påpeka något som alla kan se men som ingen vågar säga.

De senaste 10 åren utmärker sig Ungern som en av världens stater som tappat mest i demokratimätningar. Faktum är att Ungern, på en tioårig period, är i nivå med Burkina Faso, Egypten och Thailand. Ungern nekas regionfondens miljarder för att man har kränkt rättsstaten. Ett oberoende rättsväsende är grunden för att medborgare ska lita på att alla är lika inför lagen. Om man, som Ungern, ersätter sittande domare med goda vänner till Orbán, har man inte brutit mot EU-regler men man har inte respekterat rättsstaten. Ungern motsätter sig ryska sanktioner och sluter istället nya kontrakt om att köpa rysk gas. Den 1 juli år 2024 är det dags för Ungern att ta över ordförandeskapet.

Grönare – eller inte?

Fit for 55 är EU:s plan på hur utsläppen ska minska med 55 procent till 2030, som delmål till att bli en klimatneutral kontinent 2050. De svenska framstegen inom miljö- och klimatpolitik återfinns i Fit for 55. Planen vilar främst på tre ben; utsläppshandel (EU ETS), ansvar för utsläppsminskningar (ESR) och koldioxidupptag i mark och skog (LULUCF).
Åsikterna kring Sveriges insats gällande klimatpolitiken går isär. Somliga argumenterar för att det svenska ordförandeskapet kommit långt och gjort stora framsteg. Från officiellt håll hörs idel gillande och applåder. Däremot, från gröna europaparlamentariker och Naturskyddsföreningen, är tongångarna annorlunda.

De flesta tycks vara eniga om att skärpningarna inom EU ETS är en svensk framgång. Systemet med utsläppshandel innebär att sätta ett pris på koldioxidutsläpp. Reformer inom ETS gör, efter det svenska ordförandeskapet, att fler sektorer omfattas. Nu inkluderas flyg, sjöfart och landtransport fullt ut. Den överenskommelse som nåtts innebär en högre ambition än tidigare; antalet utsläppsrätter på marknaden ska sjunka rejält vilket genererar ett högre pris på koldioxidutsläpp.

Inledningsvis nämndes Sveriges roll som medlare. Majoriteten av kritiken mot ordförandeskapets klimatpolitik består dock av bristande neutralitet avseende skogspolitik. Inom politik som rör skogsbruk har Sverige inte förmått agera medlare. Naturskyddsföreningen ger ordförandeskapet betyget underkänt och menar att regeringen har urvattnat miljölagstiftning som riskerat att få konsekvenser för den svenska skogsindustrin.

Slutord

Sverige tycks ha gjort både bra och mindre bra ifrån sig. Det svenska ordförandeskapet har å ena sidan levererat svagt inom somliga områden och skönmålat framgångar inom klimatpolitiken. Å andra sidan har man åstadkommit stora framsteg, medlat medlemsstaternas 27 olika intressen och axlat ett politiskt ledarskap som Europa behöver. Spaniens tur!

Arvid Modéus, utredare Europa Direkt Lund