Klimatprojekt med plats för känslor

Hur kan skolan möta barns oro för klimatförändringar? Ett projekt på Fäladsskolan gav nya kunskaper hos både elever och lärare och lägger grunden för liknande arbete på andra skolor.
– Det är viktigt att ge plats för känslor när vi pratar om klimatförändringarna, säger hållbarhetscontroller Lisa Stellansdottir.

I början av 2021 ställde Lisa Stellansdottir frågan till ett antal rektorer om att vara med i ett pilotprojekt kopplat till ungas klimatoro. Håkan Bengtsson Diurlin, rektor på Fäladsskolan i Lund, nappade.

– Projektet verkade redan från början både spännande och lockande. Allt arbete för miljön är mycket betydelsefullt och miljöprojekt är därför alltid angelägna för att vi ska lära eleverna hur vi kan bevara vår planet och minska klimatkrisen. Att vi i detta projekt dessutom skulle få chansen att lära oss hur vi på ett bra sätt kan arbeta med att minska elevernas klimatångest och klimatoro kändes extra lockande. Jag tror att det finns ett stort behov av det, säger han.

Workshops och föreläsningar

Ansökan om pengar hos Lunds kommuns miljöanslag godkändes på hösten och därmed kunde projektet starta. Det hela har bedrivits i samarbete med den ideella organisationen ”Våra barns klimat” samt Klimatpsykologerna.

– Experter har hållit workshops och föreläsningar, och alla arbetslagen sammanlagt fem träffar, säger Lisa Stellansdottir.

Det första av projektets tre steg hade rubriken ”lärande”, som gav kunskap om klimatfrågor både globalt och lokalt. Nästa steg handlade om ”mående”, med fokus på känslor och funderingar och där klimatpsykologerna gav råd i hur uttryck som ilska och uppgivenhet kan hanteras.

Tredje steget, ”handling”, blev precis som det låter mer handfast.

– Att kunna göra något praktiskt gör ofta att man mår bättre. Alla klasser, alla elever, var engagerade på olika sätt. De skrev brev till politiker, till allmänheten, till andra skolor. De plockade skräp. De räknade bilar, och förde statistik på hur många som åkte i varje bil. En del gjorde poddar och filmer, alla odlade solrosor.

Grön flagg-certifiering

Projektet avslutades för eleverna med en temadag i mitten av maj, och några veckor senare hade lärarna sitt avslut.

– Projektet har lärt oss mer om klimatkrisen och vilka känslor som den kan väcka hos eleverna. Vi har också fått verktyg att arbeta med dessa känslor, säger Håkan Bengtsson Diurlin.

– Miljöfrågan finns med som en övergripande del i styrdokumenten och att få arbeta tillsammans med pedagogerna med dessa frågor är en viktig del av min roll som skolledare. Samtidigt känns det extra betydelsefullt att få bidra till att vi lämnar efter oss en bättre värld till de elever vi har äran att få lära känna och undervisa på skolan. Vi har genom att driva den här typen av frågor chansen att ge dem kunskaper för livet.

Skolan har valt att fortsätta sitt klimatarbete och fortsätter att arbeta med Grön Flagg-certifiering detta läsår.

– Vi ville ännu tydligare få in arbetet med miljö och hållbarhet i undervisningen, säger Christina Ulfsparre Robertsson, lärare och miljöombud.
Hon lyfter särskilt det utåtriktade inslaget i vårens projekt, och hur det har fortsatt i höst.

– Elevernas brev till andra skolor fick respons och visade barnen att det de gör är viktigt. Det har också blivit uppmärksammat i media, både i fackpress och i lokalpress.

– Fler verktyg för att prata om klimatfrågan visar att vi kan göra något, vi kan påverka.

– En elev uttryckte det så att det var kul att plocka skräp, men ännu roligare att ha påverkat en hel skola att plocka skräp. Det är dit vi vill komma med vårt miljöarbete.

Hoppas på en fortsättning

Fäladsskolan blev den första som testade ”Våra barns klimats” klimatlyft. Även det arvsfondsfinansierade projektet Terra Pi, som leds av Klimatpsykologerna, ska använda erfarenheterna från Lund, och vidareutveckla material och innehåll till skolpersonal för att kunna bemöta elevers klimatkänslor.
Lisa Stellansdottir hoppas också på en fortsättning i Lund.

Läs mer om hur vi arbetar med hållbar utveckling i skolan

Grön flagg-certifiering

Projektet avslutades för eleverna med en temadag i mitten av maj, och några veckor senare hade lärarna sitt avslut.

– Projektet har lärt oss mer om klimatkrisen och vilka känslor som den kan väcka hos eleverna. Vi har också fått verktyg att arbeta med dessa känslor, säger Håkan Bengtsson Diurlin.

– Miljöfrågan finns med som en övergripande del i styrdokumenten och att få arbeta tillsammans med pedagogerna med dessa frågor är en viktig del av min roll som skolledare. Samtidigt känns det extra betydelsefullt att få bidra till att vi lämnar efter oss en bättre värld till de elever vi har äran att få lära känna och undervisa på skolan. Vi har genom att driva den här typen av frågor chansen att ge dem kunskaper för livet.

Skolan har valt att fortsätta sitt klimatarbete och fortsätter att arbeta med Grön Flagg-certifiering detta läsår.

– Vi ville ännu tydligare få in arbetet med miljö och hållbarhet i undervisningen, säger Christina Ulfsparre Robertsson, lärare och miljöombud.
Hon lyfter särskilt det utåtriktade inslaget i vårens projekt, och hur det har fortsatt i höst.

– Elevernas brev till andra skolor fick respons och visade barnen att det de gör är viktigt. Det har också blivit uppmärksammat i media, både i fackpress och i lokalpress.

– Fler verktyg för att prata om klimatfrågan visar att vi kan göra något, vi kan påverka.

– En elev uttryckte det så att det var kul att plocka skräp, men ännu roligare att ha påverkat en hel skola att plocka skräp. Det är dit vi vill komma med vårt miljöarbete.

Hoppas på en fortsättning

Fäladsskolan blev den första som testade ”Våra barns klimats” klimatlyft. Även det arvsfondsfinansierade projektet Terra Pi, som leds av Klimatpsykologerna, ska använda erfarenheterna från Lund, och vidareutveckla material och innehåll till skolpersonal för att kunna bemöta elevers klimatkänslor.
Lisa Stellansdottir hoppas också på en fortsättning i Lund.

Läs mer om hur vi arbetar med hållbar utveckling i skolan