Länk till startsidan

Intervju om det franska ordförandeskapet

Första halvåret 2022 hade Frankrike ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Vi har intervjuat Jean Traband, första sekreterare och Europakorrespondent vid Franska ambassaden i Sverige, för få en summering från ordförandeskapet.

Jean Traband vid franska ambassaden i Stockholm

Traband förklarar att Frankrike ville få upp mer strategiska frågor på dagordningen, något man arbetat med även innan ordförandeskapet. Som exempel kan nämnas EU:s återhämtningsplan från december 2020 och autonomi inom jordbruket – att säkra tillräckligt med mat åt alla i Europa. Andra exempel är lagstiftningspaketen Digital Services Act och Digital Markets Act som kommissionen föreslog i december 2020 och som Europaparlamentet fattade beslut om under våren 2022.
– Jag är väldigt nöjd med de senaste sex månaderna, även om jag tycker att EU-frågor i allmänhet borde få lite större utrymme i svensk media. Det är min erfarenhet efter tre år i Sverige.


Hur har ni jobbat från ambassadens sida under ordförandeskapet?
– Jag är ambassadens Europakorrespondent vilket innebär att jag försöker arbeta med mina kollegor på den militära och den ekonomiska avdelningen för att koordinera och följa de svenska positionerna inom många olika frågor, allt från den strategiska kompassen, Fit for 55 och frågan om minimilöner. Under ordförandeskapet gjorde vi olika events, med exempelvis Europahuset och universitet. Vi arrangerade också seminarier och debatter med fack- och arbetsgivarförbund, SKR och SIEPS. Syftet var att träffa så många människor som möjligt och prata om våra prioriteringar.


Försökte ni nå ut i olika delar av Sverige under ordförandeskapet?
– Ja, vi arrangerade bland annat en resa med EU-ambassadörer till norra Sverige, Jokkmokk, Luleå och Gällivare, för att se hur Sverige tillverkar CO2-fritt stål vid HYBRIT. Där är tre aktörer involverade, Vattenfall, SSAB och LKAB och vi träffade alla tre aktörerna och vi såg hur de ekonomiska aktörerna genomför den gröna omställningen. Vi satte dem i kontakt med offentlig finansiering inom Fit for 55-paketet. Det var intressant att se relationen mellan det som händer i norra Sverige inom den gröna omställningen och jämföra det med vad som beslutas inom EU.


Kan du berätta hur ni jobbat med ordförandeskapets prioriteringar?
– Vi hade tre pelare: återhämtning, styrka och tillhörighet. Den sista har kanske varit den svåraste. Det handlar om känslan av tillhörighet. Hur skapar man en känsla av tillhörighet i Sverige, EU-medvetenhet i Sverige?
Traband ger exempel på olika events ambassaden anordnat under ordförandeskapet i syfte att stärka känslan av tillhörighet.

– Vi besökte till exempel Umeå, Lund och Linköping där vi pratade med studenter. Ambassadören talade om hur EU fungerar och försökte också förklara att EU är den politiska framtiden för Sverige, och att det skulle kunna vara studenternas professionella framtid. Som diplomat kan jag säga att det bästa för Sverige hade varit att ha så många svenskar som möjligt i Bryssel, Strasbourg och Luxemburg för där har man tillgång till information och kan påverka förhandlingar, och Sveriges utfall i förhandlingarna.

- Vi hade också kulturella events med kulturavdelningen vid ambassaden som kallas Franska institutet. De gjorde kulturella events för att skapa känslan att EU inte bara handlar om lagar och direktiv utan också om gemensamma initiativ, sådant vi bygger tillsammans. Jag hoppas att det svenska ordförandeskapet kommer att fortsätta detta arbete.

Frankrike presenterade olika koncept

Traband upplever att det finns en skillnad mellan Sverige och Frankrike. I Sverige vill man gärna veta vad saker innebär rent konkret. I Frankrike tycker man mer om att prata om olika koncept, som till exempel ”strategisk autonomi” eller ”European Political Community” som Macron lanserade. Det senare var ett förslag på en ny politisk gemenskap där man kan inkludera, Norge, Storbritannien, EU:s medlemsstater och Ukraina, för att skapa ett forum där vi kan diskutera våra gemensamma problem med alla demokratier i Europa, utan att det nödvändigtvis behöver ske i Europarådet eller Europaparlamentet.

Känslan av tillhörighet är nog den viktigaste frågan för EU men också i Frankrike, menar Traband. Han beskriver hur EU-skepsisen vuxit sig starkare både på höger- och vänsterfalangen i Frankrike och på andra platser runtom i Europa.

– När man ser utvecklingen i våra länder känner man att det finns ett behov av att visa på mervärdet med EU och att det är nödvändigt att framför allt unga arbetar tillsammans för en bättre framtid. Det är också idén bakom Konferensen om Europas framtid. Vi upplevde dock att det inte var någon stor mobilisering i Sverige bakom den här övningen.
I Frankrike fanns ett större politiskt tryck bakom konferensen berättar Traband.

– Vi hade ungefär samma rörelse kring den gröna omställningen för något år sedan och de här processerna med direktdemokrati är alltid bra för de ökar intresset hos folket för frågorna. Även om man bara når 10 procent av befolkningen så ökar de sin kunskap om EU, funderar och kanske har en vision. Det värsta är om ingen skulle bry sig.


Hur har kriget i Ukraina påverkat det franska ordförandeskapet?
– Det franska ordförandeskapet påverkades verkligen av kriget. Vi kunde jobba på ett mer enat sätt och många tabun föll, till exempel när det gäller den europeiska fredsfaciliteten som bland annat svenskarna var emot från början. Sedan kriget har faciliteten tillåtit EU-pengar att finansiera vapen och ge militär hjälp åt Ukraina och detta har varit väldigt viktigt för oss.

Traband menar att pelaren om styrka, som handlar om strategiska och militära frågor, tragiskt nog fick en skjuts framåt i och med Rysslands invasion av Ukraina.

– På svensk politisk nivå kände man att något behövde göras på EU-nivå nu när kriget är tillbaka i Europa och vi måste hålla ihop. Jag tror också att den franska sidan gjort oss mer medvetna om att vi behöver fortsätta bygga allianser med tredje stater som USA och Storbritannien. Det är också något som är viktigt för Sverige så vi höll samman här. Styrkepelaren fick en väldigt bra utveckling.

Kriget i Ukraina har visat folk och ledare att vi behöver svara på en europeiskt nivå, fortsätter Traband. Det får större effekt när vi agerar tillsammans.

– När Macron besökte Kiev åkte han inte dit själv utan med Draghi, Scholtz och Rumäniens president så det är bra att ha den här pro-europeiska visionen. I krissituationer ser man skillnaden mellan nationell nivå och EU-nivå och man ser att EU-nivån är den rätta för att möta den här typen av utmaningar.


Bild: Jean Traband, vid franska ambassaden i Stockholm

Läs mer om ordförandeskapets resultat här: Main results of the French Presidency

Uppdaterad:

Dela sidan: