Nu står sommaren i full blom, med högtryck både sett till vädret och den senaste händelseutvecklingen i Europa. I juni månads nyhetsbrev kan ni läsa mer om kandidatstatusen som nyligen tilldelats Ukraina och Moldavien. Även om vägen för att bli ett fullskaligt medlemsland är lång så är signalen från EU mycket tydlig och viktig.
Efter fjolårets premiär och stora succé har EU Days Lund i år utökats till två dagar. Konferensen går av stapeln den 20-21 september vid Universitetsplatsen i Lund.
EU Days Lund är en öppen mötesplats för att belysa och samtala kring viktiga samhällsfrågor. På EU Days samlas representanter från offentlig sektor, näringsliv, akademi, EU:s institutioner, studenter och allmänhet för nätverkande och kunskapsutbyte. Gemensamma samhällsutmaningar diskuteras utifrån hur de påverkar samhället och näringslivet i Skåne och Lund och utifrån hur vår region kan bidra i utvecklingen av Europas framtid. EU Days Lund arrangeras av EU-kommissionens representation i Sverige, Lunds universitet, Europa Direkt Lund och Lunds kommun i samarbete med flera medarrangörer.
Föreningen Norden bildades år 1919 med syftet att jobba med flernivåsamverkan. Det vill säga att vi jobbar tillsammans med kommuner, regioner, föreningar och näringsliv för att lösa samhällsutmaningar. Jag har arbetat på föreningen Norden i 35 år och har hela mitt yrkesverksamma liv arbetat med internationella frågor. Under 2009 lanserade den svenska regeringen och det svenska ordförandeskapet Östersjöstrategin (som en makroregion).
Vårt arbete handlar mycket om policysamordning. I olika projekt arbetar man utifrån partnerskap med andra delar av samhället för att skapa en hållbar och långsiktig lösning på en samhällsfråga. Vi samlar relevanta aktörer i projekt för att skapa långsiktiga strukturer.
Vi arbetar utifrån olika flaggskepp som fungerar som hem för projekten. Flaggskeppen finns alltid kvar men projekten kommer och går. En del aktörer behöver inte ens medverka i ett projekt men i dessa flaggskepp kan man få hjälp med det som är tidskrävande; att skriva ansökan och rapporter. Tanken bakom en makroregional strategi är att inkludera transnationellt arbete. Om en aktör exempelvis vill arbeta med Danmark så kan vi erbjuda en samarbetsplattform för det.
Vi arbetar bland annat med sociala frågor. Ett flaggskepp heter 'School to Work' och leds av Sveriges kommuner och regioner med cirka 200 medlemmar. Detta samarbete finns i hela Östersjöregionen. Syftet är att motverka tidiga skolavhopp och fånga upp ungdomar och vuxna som står utanför arbetslivet. Målet är att minska utanförskapet. I exempelvis Tyskland arbetar man med navigatorcentrum för ungdomar, där man skapar direkt kontakt med dem som står de unga närmst – exempelvis tränaren i fotbollsklubben. I dessa centrum finns även Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten som samarbetar för att hjälpa individen från ett och samma ställe. Man arbetar alltså holistiskt med att samla alla resurser på ett ställe.
Vi har även ett område som hanterar bioekonomi. Det handlar om hur vi kan göra livsmedelsproduktionen och konsumtionen mer hållbar. Det hänger ihop med EU:s initiativ 'Från jord till bord'. Vi har ett flaggskepp för detta område i Södertälje kommun som samarbetar för att förbättra maten på offentliga platser som skolor och sjukhus. Man utbildar kockar, skapar lärandemöjligheter och fokuserar på närproducerad mat. Denna samverkan involverar många aktörer och i ett sådant fall har makroregionala strategier ett stort värde.
Ett annat projekt vi har leds av Sjöfartsverket i ett flaggskepp som kommer att kallas LISA (Linking Sea and Land). Syftet är att underlätta för transporter inom Östersjöregionen och sammanlänka olika transportsystem från sjö- till landtransport. Man arbetar med digitalisering, att koppla ihop information från fartyg till speditörer i alla länder, exempelvis. I detta arbete finns även en social aspekt. Det finns ett rådande problem med jämställdhetsfrågor ombord på fartygen därför har Sjöfartsverket ett projekt om att utbilda sjöbefäl i hela regionen att arbeta socialt hållbart. Det är en viktig fråga att samarbeta inom.
Syftet med makroregioner är att man ska få en större gemenskap och i denna gemenskap finna någon form av gemensam historia. Dessutom har vi i regionen även gemensamma utmaningar som kvalitén på Östersjön och den närliggande miljön. Det finns även ett värde att utveckla samarbeten snarare än att konkurrera. Hela idén med makroregioner är att interagera aktörer för en gemensam utveckling som en början på ett ”EU 2.0”. Regionerna tenderar att vara sämre på internationellt samarbete och de större frågorna brukar hamna hos regional- och socialfonden. Vi behöver ställa krav på att man jobbar mer tillsammans!
Det långsiktiga samarbetet har enbart funnits på nationell nivå och inte inom det regionala och lokala. Myndigheter och den nationella nivån behöver möjliggöra för lokal och regional nivå att dra bättre nytta av EU-samarbetet. Man bör inse att det finns mycket kunskap i Europa och att vi kan lära oss av andra. Vi behöver lyfta blicken och se på hur till exempel Danmark har arbetat med problem som även Sverige har så som demografi och den åldrande befolkningen.
Framöver är det viktigt att både möjliggöra internationellt samarbete och att tänka internationellt. Det är varje förvaltningschefs ansvar. Det räcker inte att det enbart finns en ”internationell enhet” med en enstaka person som jobbar med internationella frågor i en kommun. Alla måste samverka i de internationella frågorna.
Text och intervju: Jennie Hansen Römer och Joel Malmlöv.
Den 1 juli tar Tjeckien över som ordförande i rådet. Under ordförandeskapet kommer Tjeckien inrikta sig på fem prioriteringar, bland annat på att stärka de demokratiska institutionernas motståndskraft, i syfte att upprätthålla och utveckla demokrati och värna EU:s rättsstatsprincip. Ordförandeskapet kommer även lägga vikt vid att stärka mediernas oberoende och att hålla en öppen dialog med medborgarna. Konferensen för Europas framtid skapade ett unikt utrymme för medborgarna, särskilt ungdomar, att diskutera EU:s framtid och bidra till den framtida inriktningen av EU:s politik. Ordförandeskapet kommer fortsätta att utveckla dialogen med ungdomar och främja deras deltagande i politiska processer.
När EU:s energiministrar möttes den 27 juni i Luxemburg fattades beslut om höjda krav på energieffektivisering och på förnybar energi. Besluten utgör centrala delar av EU:s lagstiftningspaket Fit for 55.
På mötet antog ministrarna en allmän inriktning om revidering av EU:s energieffektiviseringsdirektiv, med ett bindande mål för energieffektivisering på EU-nivå om 9 procent mindre energianvändning till 2030 jämfört med 2020 och ett ökat årligt energibesparingskrav om 1,5 procent från 2024 till 2030.
På mötet diskuterades även EU:s energisituation mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina. Sedan invasionen har EU-kommissionen presenterat flera förslag till åtgärder för att minska höjda energipriser och minska EU-ländernas beroende av rysk energi.
På Natos toppmöte i Madrid den 28 juni undertecknades, efter nära fyra timmars förhandlingar, till sist en avsiktsförklaring mellan Sverige, Finland och Turkiet. Det innebär att Turkiet nu öppnar dörren för svenskt och finskt Natomedlemskap.
Avtalet med Turkiet innehåller tio punkter, bland annat överenskommelser kring terrorismbekämpning, slopat vapenembargo och utlämningar. Sverige har även skrivit under på att inte stödja YPG, PYD och Gülenrörelsen samt att samarbeta med turkisk underrättelsetjänst.
Avsiktsförklaringen innebär att Turkiet accepterar att Finland och Sverige inbjuds till Nato.
Under toppmötet i Europeiska rådet den 23 juni enades EU-ländernas ledare om att ge kandidatstatus åt Ukraina och Moldavien.
– Vi har beslutat ge kandidatstatus till Ukraina och Moldavien. Det här är ett verkligt starkt budskap: om enighet och beslutsamhet, säger rådsordförande Charles Michel på en snabbinsatt presskonferens.
Termen kandidatland är i allt väsentligt politisk och sänder ett klart budskap om att vägen mot ett medlemskap i EU är utstakad. Resan kommer ta tid och kandidatlandet måste uppfylla de tuffa krav som ett medlemskap kräver. För både Ukraina och Moldavien är ett beslut om kandidatland oerhört viktigt.
Vill du veta mer om hur internationella utbyten och samarbeten kan användas i det systematiska kvalitetsarbetet för att höja utbildningskvaliteten i förskolor och skolor? Anmäl dig till webbinariet Skolutveckling genom internationalisering senast den 29 augusti.
Följande program kommer tas upp: Erasmus+ mobilitet skola, Nordplus junior, Atlas och eTwinning.
När: Online 30 augusti kl. 15.00 - 16.30
Arrangör: Universitets- och högskolerådet (UHR)
Mellan den 13-15 oktober äger årets #Erasmusdays rum. Tanken är att alla som har erfarenheter av Erasmus+ på olika sätt visar upp sina utbyten och projektsamarbeten under dessa tre dagar. Jobbar du och din organisation med ett aktivt projekt? Dela med dig under programmets 35-årsjubileum!
Det innebär att EU i nära samverkan med Europaparlamentet, medlemsstaterna, myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomar själva kommer arrangera en rad aktiviteter under året. De initiativ som tas fram under året kommer att stödjas av 8 miljoner euro från Erasmusprogrammet och Europeiska solidaritetskåren.
Målet är att unga européer ska kunna dra nytta av möjligheter, att få kunskaper, färdigheter och kompetens för sin yrkesutveckling och att direkt kunna påverka och forma Europas framtid.
I Sverige har MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, fått ett särskilt uppdrag att koordinera ungdomsåret nationellt. På deras webbplats kan du läsa om olika aktiviteter som händer i Sverige under året.
Är du intresserad av att veta mer om Europa Direkt Lund? Anmäl dig då till vårt nyhetsbrev.
Uppdaterad: