Länk till startsidan

Denna artikel är äldre än 6 månader och är kanske inte längre aktuell.

Byggandet nästa steg i klimatomställningen för Lund

En plan för klimatneutralt byggande och anläggning ska bidra till att Lund minskar sin klimatpåverkan, bland annat genom att byggmaterial återbrukas vid nybyggnation. Nu skickas planen på remiss.

Elektrisk lyftkran intill Vipan-gymnasiet med blå himmel i bakgrunden.
Vid ombyggnaden av gymnasieskolan Vipan har Lunds kommun för första gången använt sig av en elektrisk lyftkran.

Lunds kommun har högt ställda mål inom hållbarhet. När det gäller exempelvis transporter har kommunen nått långt, något som blev tydligt när Lunds kommun i maj utsågs av Världsnaturfonden till årets klimatstad. Ett viktigt nästa steg tas i och med att man nu även riktar in sig på byggande – en sektor som i dag står för ungefär en femtedel av Sveriges totala inhemska utsläpp, och strax över en tredjedel av allt avfall som uppstår.

– Det finns ett högt tryck på att bygga och investera i Lund. För att kunna uppnå våra höga klimatmål så behövs en plan för att byggnation ska göras så klimatsmart som möjligt, säger Inga-Kerstin Eriksson (C), kommunalråd med ansvar för miljöfrågor.

Två perspektiv på klimatneutralt byggande

Klimatneutralt byggande och anläggning drivs utifrån två perspektiv. Det ena berör hur kommunen ska använda den befintliga miljön och material så effektivt som möjligt. Planen beskriver hur det mest klimatsmarta oftast är att bevara och utveckla befintliga fungerande byggnader, strukturer och anläggningar.

Det andra berör hur det som byggs nytt, renoveras eller byggs om kan göras med så liten miljö- och klimatpåverkan som möjligt. Då handlar det bland annat om återbruk av material på olika sätt eller att om det inte är möjligt, välja material som är förnybara, återvunna och/eller med låg klimatpåverkan.

Kommunen både föregångare och beställare

Kommunen har enbart direkt rådighet över det som byggs och förvaltas i kommunens regi. Plan- och bygglagen som är styrande för stadsutveckling har begränsningar i hur kommunen kan styra det som byggs, rivs och anläggs av andra aktörer och planen har därför störst påverkan på hur den egna verksamheten ska agera. Men kommunen har samtidigt en roll som föregångare, beställare och möjliggörare.

– Därför blir det extra viktigt att vi arbetar i dialog med de byggaktörer som är med och formar Lund. Det handlar till exempel om att förmedla kunskap och ge råd för att driva byggandet i en mer hållbar riktning. Som lundabo kommer man efterhand att märka att vi bland annat jobbar med återbruk av byggmaterial och andra material både i offentliga miljöer och i våra byggnader, säger Susanna Bruzell, hållbarhetsstrateg på Lunds stadsbyggnadskontor.

Tanken är att planen ska bidra till att man uppnår kommunens mål om att 2030 ha etablerat sig som en föregångare inom cirkulärt och klimatneutralt byggande och anläggningsarbete. Utsläppen från byggsektorn ska halveras till 2025 och vara nettonoll 2030.

Förlslaget till plan är nu på remiss hos våra berörda kommunala bolag och förvaltningar. Även 40 av de byggaktörer som är med och bygger Lund får lämna synpunkter på planen.

Uppdaterad:

Dela sidan: