Länk till startsidan

Allt färre barn i akut hemlöshet

Samarbete och bättre uppföljning är två av nycklarna till hur Lunds kommun vänt en negativ trend med många hemlösa barnfamiljer. Nu ser läget betydligt ljusare ut.

Soluppgång över Lund en höstmorgon.

För två år sedan hade Lunds kommun en ansträngd situation med ett hundratal hemlösa barn, som i många fall fick inhysas med sina familjer på hotell eller vandrarhem. Tillfälliga lösningar, som både var kostsamma för kommunen och innebar en otrygg tillvaro för familjerna.

Ny modell med LKF

För att komma ur situationen tog Lunds kommun, genom socialförvaltningen och bostadsavdelningen på serviceförvaltningen, initiativ till en ny modell tillsammans med Lunds kommunala fastighetsbolag LKF. Efter hand har fler fastighetsvärdar kommit till och idag finns det en långsiktigare planering kring hanteringen av bostäder för målgruppen. Detta har också gett resultat i statistiken. Kortfattat går det ut på att frigöra några av kommunens egna bostäder och använda dessa för akuta behov. Det är ett mycket bättre alternativ än hotell eller vandrarhem. Särskilt för barn.

– När det gäller barn i akut hemlöshet mäter vi och rapporterar till socialnämnden varje månad och det har gått upp och det har gått ner. Vi kommer aldrig att kunna säga att vi inte har några hemlösa barn men vi kan se att de är färre och att det är färre som är kvar i akut hemlöshet länge, konstaterar Karin Säfström, verksamhetschef Vuxen på socialförvaltningen.

Det tätare samarbetet mellan förvaltningarna har inneburit rörelse i interna flyttkedjor så att familjer i akut hemlöshet lättare kommer in i ett stabilt boende, där de kan bo kvar över tid. Det handlar inte bara om lägenheter utan även om ett antal lokaler, som omvandlats till bostäder för att ge rum åt familjer med många barn.

Acceptans om försörjningsstöd som inkomst

Lunds kommun har också arbetat aktivt för att få fastighetsägare att acceptera försörjningsstöd som inkomst i stället för, som många gånger tidigare, säga nej.

– Det har blivit tuffare för personer att komma in på bostadsmarknaden. Man ställer allt hårdare krav för att få ett kontrakt eller bli aktuell för ett kontrakt, bland annat kravet på fast inkomst. Där har vi hittat ett upplägg, där vi i avtal med fastighetsägare skriver in att även försörjningsstöd ska godkännas som inkomst. Detta är annars ett krav som utesluter många människor, säger Sara van Lunteren, chef för serviceförvaltningens bostadsavdelning:

- Det handlar om att kunna hanterat de pengar man har och prioritera rätt. Har man visat att man kan sköta sin hyra och då ska det inte vara någon belastning om pengarna kommer via försörjningsstöd.

Större intresse för att ta socialt ansvar

Karin Säfström och Sara van Lunteren upplever att fastighetsägare hör av sig allt oftare och berättar att de vill ta ett socialt ansvar och bidra på olika sätt. Det behöver inte bara handla om bostäder utan kan även innebära annat stöd som att erbjuda praktikplatser, lärlingsplatser eller föreningslokaler.

– Brunnshög är extra intressant eftersom vi gått ut och sagt att det ska vara en hållbar stadsdel. Förutom att det ska vara hållbart miljömässigt ska det även vara hållbart socialt, menar Karin Säfström.

Bostadsavdelningen på serviceförvaltningen bildades 2018 och hanterar bostäder efter beställning från socialförvaltningen. Tillsammans arbetar förvaltningarna nu för att stärka samarbetet och har exempelvis infört en ny modell för att bättre kunna planera och följa upp tilldelningen av bostäder från markförsäljningar och samarbetsavtal som ska gå till de behov som socialförvaltningen har av bostäder för sina målgrupper enligt bostads- och lokalförsörjningsplanen.

– Detta blir första året då vi har ett bra system för detta, konstaterar Karin Säfström.

– Vi har också tagit fram en ny rutin för obetalda hyror och hur vi hanterar personer som inte betalar hyra. Det handlar både om intäkten, men också att förhindra att personer bygger upp ett skuldberg och får ännu svårare att få ordning på tillvaron, förklarar Sara van Lunteren.

Målet: att ordna bostad på egen hand

Lunds kommun tar alltjämt mot ett stort antal nyanlända familjer, oftast kvotflyktingar som kommer direkt från ett annat land utan att mellanlanda på något av Migrationsverkets boenden. Till kommunen kommer även enstaka ensamkommande barn och ungdomar, som socialtjänsten ska erbjuda vård och boende – exempelvis genom placeringar i HVB-hem, familjehem eller stödboende för unga där de förbereds för att så småningom ordna bostad på egen hand.

– Vi har många som klarar detta, avslutar Karin Säfström.

FAKTA

Hösten 2019 konstaterades det i Lund allt fler barn i akut hemlöshet, totalt ett hundratal varav många bodde i tillfälliga lösningar som hotell eller vandrarhem. Detta innebar höga kostnader för Lunds kommun men framför allt otrygghet och en ansträngd situation för familjerna.

I och med det nya samarbetet (se ovan) införde även socialförvaltningen tidsbegränsade bistånd till stödlägenheter för barnfamiljer, som bott på hotell i mer än sex månader, för att öka deras möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden. I stället erbjöds familjerna hyresavtal via serviceförvaltningen på sex månader i taget, under maximalt fyra år.

I dag, två år senare är det betydligt färre barn som räknas som akut hemlösa. I oktober rörde det sig om 57 barn, vilket är nästan en halvering på två år.

Uppdaterad:

Dela sidan: