Vägledning, motivering och inspiration - så här stöttar Lund unga utan studier eller jobb

Varje år står många ungdomar utan arbete och studier. Lunds kommun arbetar aktivt för att nå dessa ungdomar genom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Vi möter Annika, Sara och Elisabeth, som stöttar ungdomar tillbaka till studier – med hembesök, vägledning eller en promenad med skolhunden Sally.

Alla kommuner är skyldiga att erbjuda stöd till ungdomar mellan 16 och 19 år som inte går i skolan eller inte är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Det gäller även de som har avbrutit sina gymnasiestudier eller lämnat gymnasiet med ett studiebevis.

Olika kompetenser med gemensamt mål

På KAA-enheten arbetar Annika Nellhov, studie- och yrkesvägledare, och Sara Strelert, socionom, i nära samarbete med bland andra Elisabeth Asplund, specialpedagog på gymnasieskolan Vipans introduktionsprogram. Tillsammans har de olika kompetenser och perspektiv – något de själva beskriver som en styrka i arbetet med ungdomar.

Fokus på vägledning och motivation

Arbetet utgår från vägledning, motivation och inspiration. Teamet gör hembesök, bjuder in till studiebesök, frukostträffar, drop-in och bokade samtal – allt för att skapa kontakt och hjälpa ungdomar vidare till studier eller praktik. I snitt har Lunds kommun omkring 500 ungdomar inskrivna per år.

– Många har inte sökt till gymnasiet. Då bjuder vi in dem till frukostträffar på Unga på väg. Vi stöttar också dem som gått ut med ett studiebevis att komplettera sina betyg på Komvux i stället för att få en gymnasieexamen. För varje ungdom vi har kontakt med, finns det en unik anledning, säger Annika.

Sally ger stöd till isolerade ungdomar

Sara berättar att en del ungdomar har mycket hög tröskel till att ta sig utanför hemmet. Därför har de startat en särskild grupp för ungdomar som haft hemundervisning i grundskolan och varit isolerade.

– Vi kan hämta dem i ett uppstartsskede, möta dem i närheten eller ta en promenad med skolhunden Sally. Det handlar om att hitta vägar in och skapa både trygghet och ett sammanhang. På så sätt får de också tillgång till exempel skolsköterska eller skolpsykolog – stöd de annars missar eftersom de befinner sig helt utanför systemet, säger Sara.

Att hitta startpunkter

Elisabeth betonar att det sällan handlar om inlärningssvårigheter.

– Vi kan åka hem till eleverna och fråga: Vad händer? Vad kan vi göra? Var finns hindren? Målet är att identifiera hindret och hitta en möjlig startpunkt för just den eleven. Ofta handlar det om livet runt omkring – ett dåligt skolsjälvförtroende som satt spår, säger Elisabeth.

Förändringen är belöningen

Det bästa med jobbet är responsen från ungdomarna – det är kollegorna helt eniga om. De har hittat varandra i ett samarbete präglat av lösningsfokus, stor flexibilitet och en förmåga att tänka i nya banor.

– Ungdomarna kan ha varit inskrivna i KAA i flera år, och så plötsligt vänder det och de vill ha hjälp att söka en utbildning. Sedan kommer de tillbaka och berättar att det går bra. Det är fantastiskt, säger Annika.