Tänk om ... majoriteten av Lunds offentliga ytor är grönområden
Kliv rakt in i en möjlig framtid där staden har tagit avgörande steg för att leva inom planetens gränser. Utforska vad som hänt, vilken effekt det har gett och vad som krävdes för att nå dit. Framtidsbilden är inte en beslutad plan, utan ett möjligt scenario som utforskar hur ett klimatneutralt Lund skulle kunna se ut.
Förstora bildenStortorget i Lund har i den här framtidsbilden gått från marknadstorg till en grön oas med klimatanpassningsåtgärder.
2026
Årtionden av planering har ersatt grönska med hårdgjorda ytor, torg för marknader, gator för bilar. De tjänade den stad som fanns då. Lund har förändrats. Samma ytor förstärker idag värme och ökar risken för översvämningar. 38 procent av skolor och 36 procent av vårdboenden ligger redan i de högsta värmeriskzonerna(1). Temperaturskillnaden mellan stad och landsbygd är upp till 12 grader (2). Vid kraftigt regn har vattnet ingenstans att ta vägen. Ett skyfall kostade Malmö 600 miljoner kronor 2014(3). Detta är inte prognoser, utan nuläge. Grönska kyler, tar upp vatten och bygger motståndskraft. Staden diskuterar inte om man ska bygga avlopp. Den borde inte heller tveka att plantera träd eller gröna torg. Det är dags att låta Lund växa, inte bara byggas.
En dag år 2035
Efter kommunfullmäktiges beslut i december 2026 att alla offentliga rum i Lund ska maximera sin grönyta har staden förändrats i grunden. Lägre temperaturer. Bättre dagvattenhantering. Mer biologisk mångfald. Varje yta som kan binda kol gör det. Aktiva resor, som att gå eller cykla är det självklara sättet att röra sig genom staden. Skolor använder utomhuspedagogik. Odlingar finns i innerstaden. Tryggheten har ökat genom fler naturliga möten. Grönska har återintegrerats i stadsbilden. Träd, rötter och gröna gaturum är en självklar del av planeringen. Naturen är inte längre ett tillägg. Den är utgångspunkten.
Samma yta – två förhållanden
Yttemperatur
Fortsätta som vanligt
40–50 grader upplevd temperatur under en värmebölja på Stortorget (4).
2035 enligt scenario
Under 32 grader upplevd temperatur i skuggan av ett träd (5)(7).
Effekt
8–18 grader svalare med 16% krontäckning (6).
Översvämningsskydd
Fortsätta som vanligt
0 % av regnvattnet tas upp. Vattnet rinner av hårdgjorda ytor vid skyfall (8).
2035 enligt scenario
42–53 % av regnvattnet tas upp per kvadratmeter genomsläpplig yta (9)(10).
Effekt
50 % av vattnet hanteras istället för att översvämma gator.
Ekonomisk kostnad
Fortsätta som vanligt
En översvämning kan kosta 600 miljoner kronor vid ett skyfall (11).
2035 enligt scenario
5,8 miljoner kronor investeringskostnad för 29 träd på Stortorget (12)(13).
Effekt
Mindre än 1 % av kostnaden för en översvämning – betalas en gång.
Vad krävdes för att nå hit
Reglerna ändrades
Trädplantering anpassades efter den befintliga underjordiska infrastrukturen. Ett nytt träd för varje ny invånare, alla som bevarar träd fick stöd. Träd och natur gavs juridiska rättigheter
Värderingarna förändrades
Invånarna började förstå trädens värde och deltog aktivt i att ta hand om dem. Dagliga promenader i gröna miljöer blev en naturlig del av vardagen.
Sektorn förändrades
Företag flyttade ut i det gröna. Samarbetet med markägare blev självklart. En ny trädplantskola blev en mötesplats för både äldre och barn.
Systemet kom ikapp
Gröna gator hanterar dagvatten. Pilvallar längs vägar och diken återställdes för att skydda mot värme och vind. Bred samverkan mellan aktörer blev norm, inte undantag.
Besluten som inledde omställningen
Lund kartlade varje hårdgjord yta i innerstaden utifrån sina egna värme- och översvämningskartor. Varje yta bedömdes, riskklassades och fick ett mål för återgrönskning. Inga nya planbesked godkändes utan att visa hur de bidrog till att öka krontäckningen från 12,9 % till minst 16% (14,15).
1. 38 % av skolbyggnaderna och 36 % av vårdboendena ligger redan inom de högsta riskkategorierna för extrem värme. Lunds kommuns egen värmekartering (Värmekartering och Sårbarhetsanalys, Tyréns AB, på uppdrag av Lunds kommun, 2023), s. 13, tabell 2.
2. Temperaturskillnaden mellan Lunds gator och det omgivande landskapet är idag 12 °C. Lunds kommuns egen värmekartering (Värmekartering och Sårbarhetsanalys, Tyréns AB, 2023), maximalt uppmätt urban värmeö-effekt, s. 16.
3. Ett enda skyfall kostade grannstaden Malmö 600 miljoner kronor år 2014. Lunds kommuns egen översvämningsplan (Översvämningsplan, Lunds kommun, 2018), s. 8.
4. 40–50 °C MRT under en extremdag på Stortorget idag. Lunds kommuns värmekartering (Värmekartering och Sårbarhetsanalys, 2023),härlett från värmestresskartan, s. 10, figur 7.
5. <32 °C MRT i skuggan av ett träd. Lunds kommuns värmekartering (Värmekartering och Sårbarhetsanalys, 2023), uppmätt MRT i direkt sol jämfört med skugga, s. 6.
6. 28 °C svalare med 16 % trädkronetäckning. Härlett värde: skillnaden mellan MRT på Stortorget (40 °C i nedre spannet) och MRT i skugga (32 °C). Tröskelvärdet 16 % hämtat från Nature Communications (2021) och Zolnik m.fl., Sustainable Cities and Society, ScienceDirect (2022).
7. Skillnaden mellan att må dåligt och att må bra, på samma gata, samma dag. Urban värmeö-exponering uppskattas kosta 192 € per vuxen invånare och år i värmerelaterade hälsopåverkningar i europeiska städer. Källa: Nature Communications, 2023.
8. 0 % av regnvattnet absorberas på 3 173 m² hårdgjord yta under ett skyfall. Ytmätning: Google Earth, mars 2026. Nollabsorptionsvärde:
Ekologigruppen, klimatkartläggningsrapport på uppdrag av Lunds kommun, 2023, hårdgjorda ytor absorberar inget, s. 7–8.
9. 42–53 % av skyfallsflödet kan hållas kvar per m² genomsläpplig yta. Environmental Science and Pollution Research, 2020 / Massachusetts Avenue Project Collaborative (MAPC), genomsläpplig beläggnings förmåga beroende på regnintensitet.
10. Genomsläpplig beläggning infiltrerar 70–80 % av den årliga nederbörden. Environmental Science and Pollution Research, 2020 / MAPC.
11. 600 miljoner kronor, kostnaden för Malmös skyfall 2014. Lunds kommuns översvämningsplan (2018), s. 8.
12. 870 000–5 800 000 kronor engångskostnad för 29 träd. Härlett värde: 29 träd × 30 000–200 000 kronor per träd. Kostnad bekräftad av Lunds kommun (mars 2026). Intervallet speglar variationer i förutsättningar i innerstaden. Kostnaden inkluderar schaktning, skelettjord, dränering, luftningsbrunnar, återställning av beläggning, trädskötsel 2–3 år, arkeologisk övervakning och själva trädet
13. Augustenborg, Malmö, noll översvämningsskador 2014; förgröningen betalade sig tre gånger om vid ett enda skyfall. Climate-ADAPT,
14. 12,9 % trädkronetäckning i innerstaden. Bekräftat av Lunds kommun (mars 2026). Detta är den relevanta siffran för innerstaden; 24 % för hela kommunen inkluderar jordbruksmark och ytterområden.
15. 16 % miniminivå för trädkronetäckning. Den minsta täckning som krävs för att uppnå minst 1 °C kyleffekt i en stad. Källa: Nature Communications (2021) / Zolnik m.fl., Sustainable Cities and Society, ScienceDirect (2022).
