Länk till startsidan

Stadshallens arkitekter förnyar med varsam hand

En man och en kvinna i bygghjälm står inne i en ljus byggnad.
Rebecka Wijk var en av upphovspersonerna bakom det vinnande förslaget för Stadshallen och nu är hon och kollegan Josef Wiberg på White gestaltningsansvariga arkitekter.

Hur skulle Anshelm ha tänkt? Den frågan ställer sig ibland arkitekterna Rebecka Wijk och Josef Wiberg. Klas Anshelm är arkitekten som ritade Lunds stadshall. Stadshallen är byggnaden som upplevs som större inuti än utanpå.

Stadshallen stod färdig 1968. Nu byggs Stadshallen om för att bli lundabornas vardagsrum – öppet och tillgängligt för alla. Inför ombyggnaden utlystes en arkitekttävling som vanns av White Arkitekter. Rebecka Wijk var en av upphovspersonerna bakom det vinnande förslaget och nu är hon och kollegan Josef Wiberg gestaltningsansvariga arkitekter. Det betyder att de är rådgivande till beställaren. Tillsammans med projektets gestaltningsråd - där bland andra stadsantikvarie och stadsarkitekt ingår - ska de medverka till att projektet följer tävlingsförslaget så långt det är möjligt. En komplicerad byggnad som Stadshallen bjuder nämligen på en del överraskningar och alla idéer från tävlingsförslaget kanske inte går att utföra precis som det var tänkt.


Snillrika salar göms i byggnaden

Tillbaka till 1968 och Klas Anshelms tankar och idéer kring sin byggnad. Arkitekten har lyckats få in en stor volym i Lunds smala, medeltida gatunät. Huset känns större inuti än utanpå. Stadshallens exteriör smälter in i lundamiljön, men är modern i sitt uttryck. De stora salarna, sessionssalen och konsertsalen, är snillrikt placerade. Deras volymer sticker upp ur byggnadens tak, men husets skala i övrigt anpassar sig till den omgivande staden.

Anshelm ville också dölja alla installationer av till exempel el och ventilation. Det ger en snygg och enhetlig interiör, men kan också vålla problem när installationerna ska göras om av hans nutida kollegor. Klas Anshelm hade sitt finger med i spelet när det gällde både helhet och detaljer i Stadshallen. Han ritade också en del av möblerna.

- Klas Anselm använde inga exklusiva material, men de är genomtänkta. Är det betong så är det betong. Materialvalen är ärliga. Arkitekturen har en enkelhet men är skapad med hög precision. Det krävs varsamhet vid en ombyggnation för att inte mista dess kvaliteter, säger Josef Wiberg.

Svårt att förklara arkitekturens känsla

Att renovera en äldre byggnad är ett detektivarbete. Spår av kulörer hittas och de dolda installationerna är en utmaning. Krav på bevarande ställs ibland mot nutida regler för säkerhet och tillgänglighet.
- Arkitektens roll blir att navigera mellan olika önskemål, mellan funktionella krav och arkitektoniska och kulturhistoriska värden, säger Rebecka Wijk.

I en sådan här process gäller det att kunna förmedla och visualisera betydelsen av de värden som inte går att räkna på eller bocka av i en checklista. De som upplevs först när huset tas i bruk igen.

Rummens funktion påverkar utformningen

Nu ska Stadshallen bli lundabornas vardagsrum och operatören Altitude Meetings, som ska ansvara för innehållet, finns med i planeringen. Rummens funktion påverkar också hur de utformas.

Vad tycker ni arkitekter är det mest spännande med Stadshallen?

- Hela bottenvåningen med café och restaurang och den nya öppningen till Botulfsplatsen kommer att upplevas som något nytt. Du ska kunna se igenom Stadshallen ut till Stortorget. Glasgångarna över passagen mellan husen innebär också en stor förändring, säger Josef Wiberg.


Rebecka Wijk tänker även hon på Stadshallens eget ”genombrott”, den nya öppningen ut mot Botulfsplatsen.
- Öppningen skapar helt nya förutsättningar att binda samman hela byggnadens bottenvåning, men även att koppla samman den med de omkringliggande stadsrummen. Det är en grundläggande idé som följt med från tävlingsförslaget.

Under projektets gång har White gjort sin tolkning av arkitekturen och de befintliga materialen och kulörerna. I ombyggnationen handlar det både om att i vissa delar försöka komma så nära det ursprungliga som möjligt och i andra delar göra tillägg, som tillsammans med det befintliga skapar en sammanhållen och fin helhet.

- Vi ser väldigt mycket fram emot dagen när Stadshallen kan tas i bruk igen. Samtidigt är vi som deltagit i ombyggnationen bara ett led i det som kommer vara byggnadens framtida historia. Det är spännande att tänka på att Stadshallen kommer fortsätta att utvecklas över tid, i takt med hur lundaborna relaterar till och använder byggnaden.

Läs mer om Stadshallen.

- Klas Anselm använde inga exklusiva material, men de är genomtänkta. Är det betong så är det betong, säger Josef Wiberg.
Stadshallens ritades av arkitekten Klas Anshelm och stod färdig 1968.
Stadshallens vackra, sandfärgade putsväggar är en del av byggnadens karaktär.

Uppdaterad: