Länk till startsidan

Sortera ditt skräp för en lunderbar natur

Skräp i naturen skapar många problem. Det skräp som du lämnar efter dig kan skada både människor och djur samtidigt som det har en negativ påverkan på vårt klimat och biologiska mångfald.

Att ta vara på skräpet och sortera detta på rätt sätt har många vinster. Skräp bidrar till en typ av förorening som påverkar vårt klimat och den biologiska mångfalden negativt. Djurliv och växter kan ta stor skada av skräp som vi lämnar efter oss.

Tre lunderbara tips

Här kommer några tips på du själv kan bidra till en lunderbarare miljö.

  1. Lämna bara dina fotavtryck efter dig – ha med dig en extra påse när du går ut och plocka skräp som du ser.
  2. Samla flaskor och burkar – när du pantar blir det en dubbel vinst för både dig och miljön.
  3. Välj rätt och konsumera lätt – byt engångsbestick mot flergångsbestick
Skräphög med gammalt mjölkkartong, bananskal, plastpåse och konservburk ligger marken i skogen täckt av bruna torra löv.

Plast – skräp som inte alltid syns

Det är inte bara plast som innehåller plast. Många produkter innehåller en viss mängd mikroplast, från snus och fimpar till skönhetsprodukter. En del produkter, till exempel bildäck, kan även innehålla gifter. När dessa slängs och bryts ner hamnar de farliga ämnena i marken och förorenar vår jord och förs vidare till våra vattendrag och hav.

Plastavfall är ett stort problem för både fåglar och vattenlevande djur som trasslar in sig i den eller tror att plasten är mat. Plast i havet kan även bidra till att invasiva arter spridas till nya plaster där de kan ta över och göra stor skada på djurlivet som redan finns.

Naturvårdsverkets information om nedskräpning av plast

Det kan ta lång tid när naturen tvingas bryta ner vårt skräp

Det går inte att säga exakt hur lång tid det tar för skräp som lämnas kvar i naturen att brytas ner. Tiden beror på olika saker som typ av material, om det är organiskt och hur miljön ser ut där det slängs. Här är några exempel på hur länge skräp finns kvar i naturen.

  • Matrester, till exempel bananskal och äppelskruttar – en månad.
  • Snus – från en månad upp till 100 år.
  • Fimpar – från ett år upp till 100 år.
  • Plast i olika former – från tio år upp till 450 år.
  • Aluminium, till exempel läskburkar, aluminiumfolie och konservburkar – upp till 500 år.
  • Glas – om det ens bryts ner så tar det upp till en miljon år.

Återvinning gynnar klimatet och jordens resurser

Från den 1 januari 2026 träder en ny lag i kraft som gäller sortering av skräp på allmän plats. Det betyder att avfall som består av pappers-, plast-, glas- och metallförpackningar ska samlas in på platser där det slängs en stor mängd förpackningsavfall.

Skräp och avfall tillsammans med transporter är de två stora områdena där vi tillsammans kan göra störst skillnad i arbetet för att nå klimatneutralitet 2030. När du sorterar ditt skräp tas avfallet till vara på rätt sätt utan att skada vårt klimat. Det gör det även möjligt att återvinna det till nya produkter. Det bidrar i sin tur till att vi sparar på jordens resurser och den energi som annars går åt vid framställning av nytt material.

Skräpets påverkan på naturen och klimatet – Håll Sverige Rent

Avfall – resursslöseri och negativ miljöpåverkan – Naturvårdsverket

Sortera ditt avfall

Vad säger lagen?

I Sverige är det olagligt att skräpa ned på platser där allmänheten får vara. Att skräpa ner i naturen, precis som i staden, kan bli dyrt. Vid mindre allvarliga fall av nedskräpning, som snus, fimpar och plast kan du få böta 800 kronor. Men vid allvarliga fall av nedskräpning kan straffet till och med vara fängelse. Summan för böter kan även variera beroende på var nedskräpningen sker. Det är 15 kapitlet 26§ i Miljöbalken som styr lagen om nedskräpning.

Vad säger lagen? – Håll Sverige Rent

Naturvårdsverkets information om nedskräpning

Testa dina kunskaper

Alla svaren hittar du i text ovanför.

Vad är det vanligaste skräpet som människan lämnar efter sig i naturen?

1: Plastpåsar

X: Matrester

2: Fimpar och snus

Vilket skräp tar längst tid att brytas ner av naturen?

1: Ballong

X: Glasflaska

2: Aluminiumburk

Att skräpa ner kan ge böter. Vad är lägsta bötessumman för nedskräpning på allmän plats?

1: 400 kronor

X: 800 kronor

2: 1200 kronor

Hur många år ligger petflaskan kvar i naturen innan den bryts ner?

1: 45 år

X: 450 år

2: 1450 år

Det finns en ny lag om sop- sortering på torg och allmän plats. När börjar den gälla?

1: Den gäller redan

X: Januari 2026

2: Augusti 2027

Uppdaterad:

Dela sidan:

Hjälpte informationen på denna sida dig?