Klimatdialog på Norra Fäladen 2025

Prioritering 1/9.

Mat är dyrt och det finns brist på lokalproducerad mat. Det finns för få odlingsplatser och kunskapen om odling är låg. Det behövs mer lokalproducerad mat, bättre möjligheter till odling för invånare och kunskapsutveckling.

Vad behöver göras?

Boende behöver:

• Engagera sig och odla mer egen hållbar mat.
• Efterfråga och faktiskt köpa lokalt odlad mat.

Kommunen behöver:

• Erbjuda större och fler odlingsplatser.
• Erbjuda möjlighet till gemensam odling, till exempel på husgårdar.
• Underlätta för boende att köpa lokalproducerad mat:
  • Ha en fast dag för försäljning av lokalproducerad mat på Fäladstorget.
  • Också inrätta en matbuss/leverans för lokalt odlad mat – rekoring på Fäladstorget.
• Erbjuda gratis kurser och rådgivning för odling.

Lokala odlare och matproducenter behöver:

• Delta och erbjuda försäljning.

Vad blir bättre då?

Detta leder till mindre utsläpp, genom kortare transporter. Dessutom bättre hälsa, mer grönska, mer pollinatörer och gemenskap.

Prioritering 3/9.

Matkonsumtion har stor påverkan på klimatet. Vi måste minska dessa utsläpp genom att köpa och laga mer klimatsmart, däribland vegetarisk, växtbaserad mat samt viltkött.

Vad behöver göras?

Boende behöver:

• Köpa och laga mer klimatsmart, däribland vegetarisk, växtbaserad mat samt viltkött.

Kommunen behöver:

• Erbjuda lägre lokalhyra till klimatsmarta restauranger
  
• Ordna matlagningskurser i ex skolkök och hemkunskapssalar
• Underlätta för boende att ordna klimatsmarta matlag
  
• Informationskampanjer, exempelvis på Lunds hållbarhetsvecka
• Informera om var det går att köpa och hur vi kan laga (recept) klimatsmart mat.

Andra aktörer (lokala eller globala företag, nationalstater, myndigheter etcetera) behöver:

• Engagera föreningsliv som på lika sätt bidrar till klimatsmart mat, genom odlingsföreningar, matlagning, osv.
• Märka maten med Co2 märkning i mataffärer, restauranger, skolkök.

Vad blir bättre då?

Detta kommer att leda till mindre utsläpp och bättre hälsa.

Hinder, andra perspektiv eller annat som är viktigt att ta hänsyn till

• Traditioner och vanor
• Identitet och normer
• Socialt tryck
• Bristande kunskap om tillagning och näringsämnen.

Prioritering 7/9.

Jordbruket har höga utsläpp och monokulturer bidrar till att jordarna dör. Det kommer bli mer torka. Risker med övergödning och gifter i mark, vatten och luft. Vi behöver möjliggöra för jordbrukare att gå över till hållbar och mera naturligt, resilient jordbruk. Stöd jordbruket att ställa om.

Vad behöver göras?

Boende behöver:

• Köpa mer närproducerat mat, odlad på hållbart sätt, ex giftfritt, ekologisk, odlat genom permakultur.
• Starta odlingskooperativ.
• Ta del av information, via möten och utskick.

Kommunen behöver:

• Finansiella incitament för jordbrukare att ställa om genom ett större samarbetsprojekt.
• Garantera uppköpspriset till mat producerad med mindre klimatutsläpp, till exempel permakultur.
• Utbildning inom permakultur.
• Planera fruktträd, bär och nötter på stora öppna gräsytor.
• Främja försäljning av mat odlad på ett hållbart sätt och genom permakultur.
• Möjliggöra hönshållning på odlingslotter.

Prioritering 9/9.

Att mycket ätbar mat slängs är ett problem. Vi behöver därför minska matsvinn från restauranger och butiker.

Det behövs incitament, ett sätt att mäta hur mycket mat restauranger och butiker slänger. De får sedan betala för hur mycket de slänger. Då kommer de på lösningar för att minska sitt matsvinn och sina kostnader.

Vad behöver göras?

Boende behöver:

• Tänka på klimatutsläppet av maten vi köper som kunder på restauranger.

Kommunen behöver:

• Belöna aktörer som minskar sitt matsvinn.
• Mäta matavfallet.
• Ta betalt för matavfallet.
• Öka kostnaden progressivt baserat på hur mycket mat man slänger.
• Ha lägre kostnad för avfall från egna producerade råvaror.

Restauranger behöver:

• Arbeta för att minska sitt matsvinn.

Vad blir bättre då?

Om vi gör detta minskar matsvinnet, vilket påverkar klimatet positivt.

Hinder, andra perspektiv eller annat som är viktigt att ta hänsyn till

Det är svårt för mindre restauranger och butiker att ge ett brett utbud utan att riskera höga kostnader.

Resonemang och motivering

Det är lättare att mäta och ta betalt av ett fåtal aktörer som arbetar professionellt än många små hushåll, som lättare kan fuska.

Prioritering 6/9.

Energigemenskap – en organisationsform av delning och konsumtion av småskalig lokalproducerad energi.

Vi behöver mer lokalproducerad energi, men det går inte att dela energi med sina grannar om du producerar den själv.

• Det delas inte mycket energi idag mellan lokala producenter.
• Vi är beroende av stora aktörer för vår energiförsörjning.
  

Vad behövs?

• Vi behöver synliggöra var energin kommer ifrån: föra statistik och redogöra för hur stor andel som produceras inom det lokala närområdet utav det som konsumeras totalt.
• Ökad produktion på byggnader, men inte på grönområden.
• Säkra elproduktion i kris lokalt.
• Bygga ut infrastruktur för att producera och dela el på lokal nivå.

Vad behöver göras?

Boende behöver:

• Nu kan enskilda producenter lagra sitt överskott i sin egen elbil – detta borde gå att göra mellan boenden exempelvis genom elbilspooler (bostadsrätter, fastighetsägare, lokala elbilspooler, företags elbilspooler, kommunen, mm.)
• Ställa sin elbil till förfogande för att lagra energi. Boende kan också investera i system. (Förtydliga att elbilen fungerar som batteri).
• Sätta solceller
• Sätta solfångare (för varmvattenproduktion).

Kommunen behöver:

• Dela energi med privata fastighetsägare, hyresgäster. Energi som produceras från lokaler en helg kan delas till privatpersonerna under samma tid och tvärt om vardagar, när det produceras energi hos hushållen, men förbrukas på exempelvis skolor.
• Informera andra aktörer om möjligheterna som ges vid en energigemenskap.
• Se första stycket under föregående rubrik, exempelvis elbilspooler.

Andra aktörer (lokala eller globala företag, nationalstater, myndigheter etcetera) behöver:

• Bostadsrätter, enskilda fastighetsägare ska producera mer lokalt.
• Nätägare måste ge möjlighet att dela mellan fastigheter.

Vad blir bättre då?

• Vi producerar och använder energi mer lokalt.
• Överföringsförlusterna minskar.
• Skapar ett engagemang.
• Skapar gemenskap.
• Möjliggör elförsörjning i kris.

Hinder, andra perspektiv eller annat som är viktigt att ta hänsyn till

• Nätägarna tycker det är besvärligt/jobbigt med många aktörer.
• Administration.
• Hur regleras ekonomin?
• Hur balanseras energin på nätet med fler aktörer?
• Incitament.
• Konkurrenslagstiftningen behöver utmanas?
• Juridiska hinder.
• Det saknas infrastruktur.

Prioritering 8/9.

Låg kunskap och generell ojämlik (socioekonomisk, ålder, kön etcetera) kunskap om konsekvenserna av att använda el, värme och vatten, men också möjligheten att påverka att minska sin konsumtion är ett problem.

Det behövs mer pedagogisk och anpassad information, som är tillgänglig för alla och anpassad utifrån målgrupp. Informationen kan ges genom bilder samt genom att jämföra olika alternativ.

• Hemsida: Kunskap på hushållsnivå, direkt lätt att hitta.
• Konkreta exempel: exempelvis 1 grad sänkning i värme innebär så mycket sparad energi och pengar, en dusch på 10 min drar så mycket vatten och energi och så vidare.

Synliggöra effekt

• Enkel svenska för dem som behöver det, och andra språk.
• Pappersinformation (för de som inte är så digitala).
• Information i sociala medier och samarbete med influencers (för dem som hämtar sin information där).
• Bilder: exempelvis sopsortering, bilder på vilka typer av förpackningar som ska till vilket kärl - samma metod skulle kunna appliceras på el, värme & vatten.

Vad behöver göras?

Boende behöver:

• Visa intresse och handling, men för att skapa ett intresse behövs att kommunen bidrar med tydlig information.

Kommunen behöver:

• Dela information på ett sätt som skapar intresse, vilja och engagemang hos hushållen.
• Skapa engagemang och intresse genom att exempelvis anordna miljö-”festival”/evenemang som säljer miljövänliga alternativ från lokala producenter tillsammans med information. Kommunen kan bjuda in kraftringen. Kan appliceras på alla utsläppskategorier. Vara försiktig med att det inte blir greenwashing, exempelvis ökad konsumtion av “ny och klimatsmart teknik”.
• Använda sig av morot för att minska konsumtionen. Exempelvis inkludera informationsspridning i undervisningen och anordna tävlingar mellan olika grannskolor. Kommunen kan dela ut diplom till verksamheter och företag som bidrar till minskad påverkan från el, värme och vatten.
• Informationen bör ha en lokal koppling/anknytning, exempelvis hållbarhetsvecka lokalt i olika stadsdelar i Lund. Fortsatta klimatdialoger i olika former!
• Hyresförhandla, där hushållens energiminskning kan bidra till lägre hyra.
• Exemplifiera vad som påverkar våra beteenden och hur vi kan minska vår konsumtion.
• Förmedla kunskap på olika sätt och anpassa efter till exempel ålder, modersmål med mera.

Andra aktörer (lokala eller globala företag, nationalstater, myndigheter etcetera) behöver:

• Miljöcertifieringar för miljösmarta företag/verksamheter skapar incitament för att fler ska följa.
• Ställa krav på hyresvärdarna om förnybar energi och att sprida information – ett samarbete mellan bostadsrättsföreningar, hyresrättsföreningar och kommunen.

Vad blir bättre då?

Genom mer kunskap och en jämnare kunskapsfördelning kan vi på sikt minska konsumtionsbaserade utsläpp kopplat till energi, både privat (hushåll) och företag, myndigheter och kommuner. Om fler nås av informationen kan en större massa förändra sitt beteende, och därmed bidra till en snöbollseffekt.

Hinder, andra perspektiv eller annat som är viktigt att ta hänsyn till

• Bristande engagemang hos många.
• Företag ser det som ekonomiska hinder och en onödig kostnad då man har ett kortsiktigt tänk.
• Tillgänglighet – normer och status (det är viktigare med anseende).
• Den mänskliga faktorn är ett hinder – ego.

Prioritering 2/9.

Problemet handlar om att kollektivtrafiken upplevs som opålitlig, framför allt när bussar ofta är sena eller fullsatta. Dessutom anses priserna för kollektivtrafiken vara för höga, och åldersgränsen för att få reducerat pris är satt för högt då den i dag ligger på 70 år. Utöver detta är arbetsmiljön för chaufförerna stressig eftersom tidsschemat mellan hållplatserna är för tätt, vilket i sin tur leder till förseningar. Därför behövs det bra, tillgänglig, frekvent och gratis/billig kollektivtrafik.

Vad behöver göras?

Boende behöver:

• Välja kollektivtrafik framför användandet av egen bil.

Kommunen behöver:

• Inför gratis kollektivtrafik för alla i kommunen (om Luxemburg och Tallin kan så kan Lund!)
  • Om inte det är möjligt, gör den betydligt billigare för pensionärer, barn och ungdomar samt att pensionssubventionen gäller alla pensionärer.
  • Finansiering sker genom progressiv kommunalskatt (att den rikaste procenten beskattas mest).
• Inför tätare avgångar av kollektivtrafik.
• Förbättra tillgängligheten av kollektivtrafik genom exempelvis:
  • Sträckning av spårvagn genom och till Norra Fäladen, ev. cirkelbana till Norra Brunnshög.
  • Direktbuss mellan Norra Fäladen och Nova.

Andra aktörer (lokala eller globala företag, nationalstater, myndigheter etcetera) behöver:

• Skånetrafiken sänker priser på kollektivtrafik och förbättrar schemat för busschaufförer.
• Region Skåne kring skatter och finansiering.

Vad blir bättre då?

• Minskade utsläpp.
• Mindre buller.
• Färre bilolyckor.
• Minskat utanförskap.
• Mindre stressade busschaufförer och färre irriterade passagerare.

Hinder, andra perspektiv eller annat som är viktigt att ta hänsyn till

• Politisk vilja.
• Finansiering.

Resonemang och motivering

Om Lunds kommun vågar ta täten för att inför gratis kollektivtrafik blir det en möjlighet för andra kommuner att inspireras och följa efter.

Prioritering 4/9.

Problemet är att för få väljer cykeln som transportmedel. Tröskeln för att cykla upplevs ofta som lite för hög jämfört med att ta bilen. Dessutom är det osäkert att parkera cyklar och elcyklar i stadsmiljö, vilket gör att många tvekar. Cykelvägarna är dessutom undermåliga när det gäller sträckning, skyltning och belysning, och ett ytterligare hinder är att alla inte har tillgång till en cykel.

Därför behöver vi på olika sätt sänka trösklarna för att använda cykel och elcykel.

Vad behöver göras?

Boende behöver:

• Välja cykel framför användandet av egen bil.

Kommunen behöver:

• Bättre underhåll av cykelbanor genom
  • Utökad belysning
  • Tydligare skyltning
  • Rakare cykelbanor (vid nybyggnation)
• Fler stationer för lånecyklar i utkanten av Lund samt i mindre orter.
• Kommunens lånecyklar ska vara gratis.
• Boende får rabatt eller en premie vid köp av cykel ca var 10e år.
• Kommunal gratis cykelverkstad i form av daglig verksamhet och arbetsmarknadsåtgärd.
• Fler cykelparkeringar med hög komfort (ex. tak, belysning, laddmöjlighet, bakom låst dörr).
• Fler cykelställ och elcykel-laddstationer där man kan låsa in cykelbatterier.

Andra aktörer (lokala eller globala företag, nationalstater, myndigheter etcetera) behöver:

• Med stöd av Lunds universitet utveckla en app där individer registrerar cykelpendling och får någon form av belöning (till exempel presentkort).
• I samarbete med Trafikverket och kranskommuner tar kommunen fram supercykelvägar – raka breda cykelvägar mellan städer.

Vad blir bättre då?

Fler kommer välja cykel framför bil. Mindre slitage på vägar och därmed underhåll. Förbättrad folkhälsa genom rörelse och utomhusvistelse.

Hinder, andra perspektiv eller annat som är viktigt att ta hänsyn till

• Viktigt att ta hänsyn till att alla inte har möjlighet att cykla.
• Att göra detta tillgängligt för så många som möjligt.

Resonemang och motivering

Då utsläpp från fordon är näst största klimatboven för oss som individer behöver kommunen möjliggöra och underlätta för invånare att göra klimatsmarta val som att cykla istället för att köra bil.

Prioritering 5/9.

Det är ett problem att många väljer bilen även på korta sträckor inom centrum, och att folk åker själva. Det är för mycket biltrafik mellan Norra Fäladen och centrum, till exempel på Svenshögsvägen och Norra ringen, och det finns för få ytor till gågator och handel. Dessutom pendlar många enskilt med bil trots att samåkning och kollektivtrafik är möjligt.

Vi behöver därför större hinder för biltrafik och på olika sätt underlätta samåkning.

Vad behöver göras?

Boende behöver:

• Välja kollektivtrafik, cykel, samåkning eller promenad framför användandet av egen bil.

Kommunen behöver:

• Inför en bilfri zon (med undantag för leveranser och färdtjänst) eller miljözon i centrum av Lund.
• Tillhandahåll en app som underlättar samåkning.
• Omvandla befintliga parkeringar till endast avsedda för samåkning.
• Inrätta särskilda vägfiler endast avsedda för samåkning. Eventuella nyttja befintliga bussfiler.
• Inför en kommunal bilpool.
• Flytta parkeringar till utanför centrum och höj parkeringsavgift för parkeringar i centrum.
• Bygg om parkeringsytor till lekplatser och odlingar.

Andra aktörer (lokala eller globala företag, nationalstater, myndigheter etcetera):

• Undersök självkörande bilar som ett alternativ till taxi.
• Uppmuntra samåkning genom att exempelvis införa policys för att endast använda bilen om det är fler som åker.

Vad blir bättre då?

• Mindre trafik.
• Mer utrymme i staden till fotgängare, cyklister och sociala platser.
• Bättre luftkvalitet.
• Mer gemenskap genom samåkning.

Hinder, andra perspektiv eller annat som är viktigt att ta hänsyn till

• Politisk vilja.
• Näringsidkare i centrum som är oroliga för att deras verksamhet ska minska.
• Personer som inte har tillåtelse att nyttja färdtjänst.
• Legala hinder.

Resonemang och motivering

Bilism står för en stor klimatpåverkan. Då Lund är en stad med korta avstånd är det möjligt att inför en bilfri zon utan så stora konsekvenser. Bilister tar mycket stor plats i centrum vilket minskar utrymme för cyklister, gående och andra aktiviteter. Att ta bort bilar är dessutom en social investering som skulle möjliggöra fler mänskliga möten. Det är även en möjlighet för kommunen att utmana befintlig begränsande lagstiftning och ta täten i klimatarbetet.

Paul Miller, forskare Lunds universitet

Klimatförändringar och dess effekter (0:04)

Katarina Axelsson, forskare Stockholm Environment Institute

Konsumtionens roll och påverkan på klimatet (6:40)
Skillnader och likheter i utsläpp från hushållens konsumtion mellan olika områden på Norra Fäladen (28:28)

Alva Zalar, forskare Lunds universitet

Hållbar livsstil: strukturer, normer och rättvisa (14:36)

Diana Eriksson Lagerqvist, doktorand Lunds universitet

Ansvar och styrning kring klimatet på olika nivåer - internationell, EU-nivå, nationell och lokal nivå (21:04)

Linda Birkedal, miljöstrateg Lunds kommun

Vad gör kommunen? (39:05)

Kommunstyrelsens miljö- och hälsoutskott är ett utskott som bereder ärenden åt kommunstyrelsen. Efter att de tagit emot förslagen kommer de beredas, för att sedan nå kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen kan liknas vid kommunens regering vars uppdrag är att övergripande ansvara för att utveckla den kommunala verksamheten, leda och samordna kommunens angelägenheter, ansvara för särskilda verksamheter och främja långsiktig hållbarhet.