Samtliga sammanträdeshandlingar, som kallelser, tjänsteskrivelser och protokoll där yrkanden och reservationer framgår finns tillgängliga under
Möten och protokoll
Smörlyckan förordas som sjukhusområde – med hopp om plats för annat
Region Skåne planerar för ett nytt universitetssjukhus i Lund, och har i en remiss frågat Lunds kommun var i Lund man anser att det nya universitetssjukhuset bör byggas. Tre alternativ har framförts:
- på nuvarande sjukhusområde
- på östra Brunnshög
- på Smörlyckan med möjlighet att även nyttja den mark som i dag utgör Victoriastadion samt delar av marken norr om Kemicentrum.
I remissvaret, som kommunstyrelsen har ställt sig bakom, skriver Lunds kommun att ett framtida universitetssjukhus på nuvarande plats bäst matchar kommunens intressen och att kommunen gärna ser att detta alternativ utreds vidare. Men eftersom den placeringen enligt Region Skåne inte längre är ett alternativ då den inte bedöms uppfylla de grundkrav som ställs på en framtidssäkrad sjukvårdsanläggning, förordar kommunen i stället en placering på Smörlyckan. Kommunen föreslår också att det utredningsområde som presenterats för detta alternativ utökas med delar av befintligt sjukhusområde samt intilliggande områden. Detta för att möjliggöra en bättre helhetslösning och öka chansen för att åtminstone viss idrottsaktivitet ska kunna fortsätta i området. Under kommunstyrelsen beslutades att yttrandet ska framföra önskemål om att om möjligt behålla Victoriastadion.
Brunnshögsalternativet är minst intressant för Lunds kommun, eftersom det bedöms ge negativ påverkan på såväl jordbruksmarken som på de viktiga kopplingarna till näringsliv, forskning och utbildning i centrala Lund. Dessutom anses Brunnshögsalternativet inte främja hållbart resande, och skulle kräva omfattande infrastrukturåtgärder för att skapa de förutsättningar för transporter som krävs.
I ett separat ärende beslutades också att inrätta ett Smörlyckanråd för idrottsföreningarna som har verksamhet på Smörlyckans IP, detta för att kommunen ska kunna ha en strukturerad dialog med föreningarna om Smörlyckans framtid.
Nytt klimatpaket ska ge grönare verksamheter
Lunds kommun har tagit fram ett klimatpaket bestående av åtgärder vad gäller klimatnytta och kostnad, samt rekommendationer för hur klimatpaketet ska hanteras. Åtgärderna rör hållbara företagsresor, säkra skolvägar, kommunikation, biogas och biokol, upphandling samt klimatanpassning. Kommunstyrelsen har nu beslutat att klimatpaketet ska beaktas i det fortsatta arbetet med ekonomi- och verksamhetsplan för åren 2023-2025. Dessutom beslutades att uppdra åt kommunkontoret att i samverkan med berörda nämnder arbeta med de förslag som går att lösa inom befintlig ram.
Några exempel på rekommenderade åtgärder är att ekonomi- och klimatrådgivningen förstärks med två heltidstjänster, att kommunen tillsammans med Kraftringen verkar för att etablera ny biogasproduktion i kommunen samt att samverkan med företag förstärks och utvecklas inom ramen för arbetet med Klimatneutrala Lund 2030.
Minst 100 nya lundaföretag om året i förnyat avtalsförslag
Arbetet för en hållbar ekonomisk tillväxt i Lund innefattar bland annat en god samverkan mellan kommunen och organisationer och andra som främjar näringsliv och företagande. Det övergripande syftet med samverkan är att verka för ett högt nyföretagande i kommunen inom samtliga branscher. Som en del i arbetet har ett förslag till nytt samverkansavtal mellan kommunen och Stiftelsen Lunds Nyföretagarcentrum tagits fram, och nu godkänts av kommunstyrelsen. Syftet med avtalet är att styra hur verksamhetsbidraget används för att uppnå bästa möjliga effekt i form av nya företag. Avtalet omfattar perioden 2023–2025 och anger också vilka åtgärder som respektive part förväntas stå för. Enligt avtalsförslaget ska stiftelsen bidra till att minst 100 nya företag startas i kommunen varje år. Samma mål fanns med – och klarades – i avtalet för åren 2019-2021.
Lunds kommuns bidrag till stiftelsen är en miljon kronor per år, medan lokala partners ska bidra med minst en halv miljon kronor per år.
Nya riktlinjer ska ge trygga och inspirerande skolgårdar
Skolgårdar i kommunen ska upplevas som trygga, stimulerande och inkluderande. Som stöd vid planering, utformning och upprustning av skolgårdar ska nya kommungemensamma riktlinjer användas. Dessa riktlinjer, som nu har godkänts av kommunstyrelsen, anger vilka rapporter och handlingar som ger bra underlag för bedömningar av skolgårdar, utifrån forskning kring barns och ungas utemiljöer. I samband med beslutet om de nya riktlinjerna beslutade kommunstyrelsen om ett tillägg att fruktträd och bärbuskar ska prioriteras vid nyplantering.
Riktlinjerna omfattar också två så kallade skolgårdsfaktorer som stöd för att bedöma kvaliteten på en skolgård: en för årskurs F–6 och fritids samt en för årskurs 7–9 och gymnasiet. Ambitionen med skolgårdsfaktorerna är att skapa tillräckligt stora och kvalitativa utemiljöer som möter elevernas behov och bidrar till en god hälsa och bra lärandemiljö.
Fortfarande gäller dock huvudregeln att hänsyn ska tas till varje skolas förutsättningar i frågor om exempelvis utformning och placering. Ett helhetsperspektiv ska därför beaktas vid bedömningar och avvägningar gällande skolgårdar framöver.
Sysselsättningskrav ska testas vid upphandlingar
Vid offentliga upphandling av varor och tjänster kan sysselsättningskrav användas som verktyg för att leverantörerna ska engagera personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det ska Lunds kommun testa i ett pilotprojekt under 2023-2024, har kommunstyrelsen beslutat.
Sysselsättningskrav i upphandling är väl beprövat av andra kommuner och myndigheter, och har stöd i lagstiftningen förutsatt att grundläggande upphandlingsprinciper om likabehandling, icke-diskriminering, transparens och proportionalitet och ömsesidigt erkännande följs. Även i Lund pågår sedan tidigare en rad insatser och projekt med målet att skapa ett socialt hållbart näringsliv i kommunen.
Den 31 december 2024 ska en utvärdering av pilotprojektet vara klar, tillsammans med förslag på hur arbetet kan integreras i ordinarie verksamhet.
Ny förskola i Stångby ska byggas för 100 barn
Förra året beslutade kommunfullmäktige att låta bygga en ny förskola i Stångby med en kapacitet på 134 barn och en investeringsram på 68,7 miljoner kronor. Efter projektering stod det klart att pengarna inte skulle räcka på grund av ökade material- och entreprenadkostnader, kostnader för kvalitetskrav och önskemål om anpassningar. En ny befolkningsprognos har visat på ett minskat antal barn i förskoleålder i Stångby. Barn- och skolnämnden har gjort en ny beställning av en förskola på Drabantvägen i Stångby, med plats för 100 barn och en investeringsram på 70 miljoner kronor. Kommunstyrelsen har godkänt beställningen som nu går vidare till kommunfullmäktige för beslut med det tillägget att även föreslå kommunfullmäktige att uppdra åt servicenämnden att maximera användandet av solpaneler på takytorna.
Lundaförslag: bygg laddstolpar på Pedellgatan
I ett inskickat Lundaförslag föreslås att kommunen i samarbete med exempelvis energibolaget Kraftringen ska installera laddstolpar för elbilar på p-platser vid Pedellgatan, Linnégatan och Studentgatan i Lund. Laddstolparna skulle underlätta anskaffning av elbilar för boende i området som inte har tillgång till egen parkeringsplats, skriver förslagsställaren.
Kommunkontoret har berett frågan med stöd av en genomförd inventering av lämpliga platser för publik laddning av elbilar på allmänna gator. Lämpligheten har bedömts utifrån var det finns behov av laddning där boende inte kan ordna laddning på egen fastighet, samt var laddstolpar skulle kunna utgöra risk för olyckor för gående och cyklister. Bedömningen är att det finns goda förutsättningar att installera laddstolpar på Pedellgatan men inte på Linnégatan, där det finns privata parkeringsplatser, eller Studentgatan, där laddstolpar skulle försämra tillgängligheten på den redan smala trottoaren.