Verksamhetsrapport 2018

Naturskolan ingår sedan 1 januari 2018 i en ny och större barn- och skolförvaltning med målet att skapa en likvärdig utbildning av hög och jämn kvalitet, genom att stärka alla barn och elevers förutsättningar att nå sina mål. Uppdraget sträcker sig också över förvaltningsgränserna enligt ledningsfilosofin Ett Lund. En ny gemensam kommunal vision har sjösatts under året: Lund skapar framtiden – med kunskap, innovation och öppenhet – genom att lyssna, lära och leda.

Naturskolans uppdrag ligger helt i linje med visionen. Vi måste vara öppna, lyssna in, och vidareutveckla genom att tänka framåt i samarbete med många olika aktörer. Ibland har vi varit för tidigt ute när det gäller utveckling, så det gäller också att känna in när tiden är mogen. Naturskolan tänker och agerar både lokalt, nationellt och internationellt. 2018 har varit mycket spännande och innehållsrikt, men också inneburit utmaningar. Vi har provat nya sätt att arbeta nära verksamheten, till exempel med våra egna enheter Fågelskolan, Vipan och Spyken. Naturskolan har också samarbetat med andra kommuner i landet, bland annat Nacka, Västerås och Helsingborg. Vi har på flera sätt samverkat med Skolverket och även fortsatt det internationella arbetet på olika sätt. Det krävs mycket nätverkande för att kunna erbjuda det bästa!!

Gruppbild på Naturskolans medarbetare Gruppbild på Naturskolans medarbetare Gruppbild på Naturskolans medarbetare

Bemanningen på Naturskolan under året har varit Lina Hällström (50%), Eva Persson (50%), Carolina Lindeblad (70%), Anna Ekblad (100%) och Anders Wånge Kjellsson (100%)

I januari släpptes ett kursprogram för hela året. Det finns i sin helhet under relaterad information nederst på sidan. Programmet utformas för att fånga upp förändringar i lokala och nationella styrdokument och ska på det sättet vara ett stöd för implementering och utveckling av det som skolor och förskolor ändå måste göra.

Från läsåret 2018-2019 gäller nya skrivningar i läroplanen när det gäller digital kompetens. Bland annat infördes programmering i ämnena matematik och teknik från årskurs 1 till 9. För att ge stöd till denna utveckling utformades kursen ”Programmering i naturen” för pedagoger i grundskolan. Den planerades i samarbete med Vattenhallen Science Center vid Lunds tekniska högskola (LTH). Kursen i maj samlade ett 15-tal pedagoger, och samtidigt spred sig ryktet om den. Det resulterade i beställningar från skolledare på tre skolor, så att det totala deltagarantalet vid fyra olika tillfällen blev över 100 personer!

En annan nyhet i kursprogrammet var ”Vad vet vi om hjärnan?”. Det var också ett samarbete med LTH där vi bland annat fick uppleva Vattenhallens hjärnshow, ta del av den senaste hjärnforskningen och reflektera kring hur de nya forskningsrönen bör påverka undervisningen. Ytterligare en nyhet var ett samarbete med Lunds Kommuns Fastighets AB (LKF), där Naturskolan varit sakkunnig rådgivare i planeringen av en experimentlekplats på Norra Fäladen. Under en eftermiddag samlades pedagoger för att introduceras i platsens möjligheter och prova olika lekredskap som till exempel ljudkuddar, ljudrör, laddningsbänk och vattenbana. Vi har även beskrivit platsen på webben i form av ett nytt uteklassrum (se länk under relaterad information, nederst på sidan).

Konferencierer på LHU-konferensenDen största utmaningen i kursprogrammet låg allra sist, nämligen arrangerandet av LHU-nätverket i Sveriges årliga nationella konferens. Anna Ekblad deltog på 2017 års konferens i Linköping, där även en delegation från gymnasieskolan Spyken i Lund fanns på plats. Där och då bestämdes att vi tillsammans skulle ansvara för arrangemanget 2018. Med hjälp av en referensgrupp bestående av skolledare från förskola, grundskola och gymnasieskola bestämdes under vintern att den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling skulle vara i fokus. Rubriken blev ”Cirkulär ekonomi – miljard- eller miljöfråga?” Det var en vågad chansning att välja ett tema som var relativt oprövat och okänt, och som vi egentligen inte visste så mycket om. Det visade sig inte heller vara så lätt att hitta föreläsare, men efter ganska omfattande efterforskning fick vi under våren ihop ett bra och varierat program med föreläsningar och workshoppar. Temat visade sig även ligga bra i tiden. Konferensen gick av stapeln den 7-8 november och samlade cirka 235 deltagare från Umeå i norr till Ystad i söder. Ett uppskattat moment var att deltagarna placerades i samtalsgrupper där de under fikapauserna tillsammans reflekterade över föreläsningarna de just hört. Samarbetet med Spyken var mycket lyckat. Många av skolans elever involverades i arbetet som konferencierer, moderatorer, eller genom att delta i samtal och utfrågningar med till exempel politiker. För att kunna delta på ett bra sätt behövde de läsa på och förbereda sig och de fick vara med och planera och engagera sig och på olika sätt bidra till konferensen. Dokumentation från föreläsningar och workshoppar finns under relaterad information längst ner på denna sida.

Ett förvaltningsövergripande samarbete som Naturskolan medverkat i under året är revideringen av Lunds kommuns kemikalieplan LundaKem, vilken antogs av kommunfullmäktige i september 2018. I detta sammanhang har Eva Persson och Lina Hällström särskilt arbetat med miljöförvaltningens medarbetare (fyra möten) samt med miljösamordnaren Mira Ganslandt Norsell vid vår egen förvaltning.

Antalet utmärkelser för lärande för hållbar utveckling på Lunds kommuns enheter har ökat under året. Det kommunala målet i LundaEko att 100% av alla grundskolor och förskolor ska vara med i antingen Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling senast 2020 har fått många att inse att det börjar bli bråttom. Naturskolan har på beställning varit ute hos 16 enheter under året för att informera och starta processer, och flera av dessa enheter har också inlett sin resa och/eller redan lyckats få någon av utmärkelserna. Det har varit en särskild utmaning med våra engelskspråkiga enheter. Progressiv brainstorming har varit lyckosam att använda när vi varit ute på skolor och förskolor. Det är en metod där alla är delaktiga och som leder till en konkret handlingsplan. Bara under andra halvåret 2018 har antalet enheter som arbetar med Grön flagg ökat från 55 till 68 st. (enligt Håll Sverige Rent, dec 2018). Det är en ökning på nästan 25 procent! Tittar vi på den långsiktiga utvecklingen så har antalet enheter som arbetar med Grön Flagg mer än dubblerats de senaste tio åren från 29 till 68 st. Ytterligare 20 enheter i Lunds kommun arbetar med Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling (enligt Skolverket, dec 2018). Totalt ger det 88 skolor och förskolor, både kommunala och privata, med en godkänd plan för någon av utmärkelserna. Dessutom har två skolor och en förskola just nu båda utmärkelserna! Trots detta är det en bit kvar tills målet med 100 procent kommunala enheter är uppnått. Vid årsskiftet 2018/2019 arbetade cirka två tredjedelar (64 procent) av dessa aktivt med någon av de båda utmärkelserna.

Eva Persson, som har varit huvudsamordnare för utmärkelsearbetet, hade även en förtydligande presentation på Svaneskolan den 24 maj inför cirka 100 miljöombud vid barn- och skolförvaltningen. Två nätverksträffar för Grön Flagg-enheter har också genomförts under året, en av dem med särskilt fokus på att minska användningen och exponeringen av kemikalier. Nätverksträffarna har förändrats genom åren från att ha varit styrda av Naturskolan och teman från Håll Sverige Rent (HSR) till att numera bygga på enheternas egna önskemål och initiativ.

Naturskolan deltog i ett givande utbyte med olika kommuner i Skåne på en samordnarträff för Grön Flagg-samordnare i Ystad den 31 januari. Håll Sverige Rent lyfter ofta Lund som ett exempel på ett bra fungerande samarbete. Under hösten beslutade HSR att införa en årlig avgift från och med 2019 på 1.500 kr per enhet för deltagande i Grön Flagg-resan. Enheter som redan är med i Grön Flagg behöver dock inte betala förrän 2020. Beskedet mottogs relativt väl av skolor och förskolor, men det återstår att se vilken effekt det får i framtiden. Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling är fortsatt kostnadsfri, men Skolverket har å andra sidan inte en lika aktiv service som HSR.

Fötter och ben bildar en cirkelFör trettonde året i rad genomfördes den populära ”Grundkurs i utomhuspedagogik”. Nästan 500 pedagoger från förskola och grundskola har gått kursen, som har ett upplägg med två plus två dagar och mellanliggande litteraturstudier samt eget arbete. Några enheter har låtit all personal delta på kursen, och fyller dessutom på med att låta alla nyanställda gå den. Det kan vara en av anledningarna till att fyradagarskursen har hängt med så länge. En annan anledning till kursens popularitet kan vara att den har en hög och jämn kvalitet och ger deltagande pedagoger både metoder och teori samt tid att reflektera över hur vi kan stärka alla barn och elevers förutsättningar att nå sina mål.

Under 2018 kom det tecken från olika håll på att utomhuspedagogik håller på att få ett verkligt genombrott i hela landet. Linköpings universitet publicerade under sommaren en ny kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan. "Klassrum med himlen som tak" bygger på en genomgång av resultat och slutsatser från vetenskapliga och systematiska översikter där författarna sammanställt forskning som belyser hur skolprestationer främst bland barn i grundskoleålder påverkas av utomhusundervisning, av regelbunden fysisk aktivitet och/eller naturkontakt. Slutsatsen är att det finns tillräcklig stark evidens för att rekommendera mer utomhusundervisning i skolans pedagogiska verksamhet – eftersom inslag av undervisning i kombination med utomhusvistelse genererar en rad positiva effekter på elevers lärande, hälsa, fysiska aktivitet och deras personliga och sociala utveckling.

Redan i början av året tog vi själva kontakt med Skolverket för att introducera en idé som vi utvecklat året innan om att utforma ett stödmaterial om lärmiljöer. I synnerhet lärmiljöer utanför skolhus och i samverkan med omvärlden. Vi menade att stödmaterialet skulle kunna utformas som en modul i Lärportalen (larportalen.skolverket.se). Det visade sig att Skolverket då hade fått ett uppdrag från regeringen att utforma ett stödmaterial till pedagoger från förskoleklass och fritidshem i samband med att skolplikten från och med höstterminen 2018 ändrades till att även omfatta sexåringar. Naturskolan i Lund kallades tillsammans med andra aktörer till samråd, och resultatet blev en webbutbildning i utomhuspedagogik. Skolverket hade insett att detta arbetssätt på ett konkret sätt kan gynna elevernas utveckling och lärande. Stockholms universitet fick före sommaren uppdraget att utforma webbkursen och Naturskolan i Lund anlitades som sakkunniga. Vi medverkade under hösten i framtagandet av texter och filmer om utomhuspedagogik, forskning på området, exempel på utomhusaktiviteter och reflektionsfrågor till enskilda lärare samt för kollegiala samtal. Kursen ska enligt planen bli tillgänglig på Skolverkets webbplats i mars 2019.

I februari medverkade Naturskolan i ett annat Skolverksprojekt. Anders Wånge Kjellsson var då inbjuden till ett samtal med forskarna Helen Hasslöf, Malmö universitet och Per Anderhag, Stockholms universitet. Utifrån erfarenheter från både praktik och forskningsresultat diskuterades strategier för att främja elevers motivation när det gäller naturvetenskaplig undervisning.Samtalet spelades in och ingår i Skolverkets Lärportalen som ett stödmaterial i form av en ljudfil i fortbildningsmodulerna under ”Naturvetenskap- Förmåga att använda begrepp, modeller och teorier” - Del 7 åk 6-9 och åk 4-6. Länk till filen finns under relaterad information nederst på sidan.

Vintern 2017-2018 blev Naturskolans fågelmatningstävling riktigt spännande. Konceptet är enkelt: Mata fåglar på alla tänkbara sätt och räkna de fågelarter som äter på skolans eller förskolans gård.Flera enheter låg bra till ända fram till de sista veckorna, men till slut blev det förskolan I Ur och Skur Solstrålen i Dalby som rapporterat flest födosökande arter på sin gård. Endast två dagar från slutdatum i tävlingen fick de dessutom en särskilt dramatisk upplevelse då en sparvhök kom jagande och lyckades skrämma en stenknäck så att den flög rakt in i en ruta. Först efter flera försök lyckades höken dra iväg med sitt omtöcknade byte. Tanken med tävlingen är att stimulera nyfikenheten hos både personal och elever, och genom att rapportera till Naturvårdsverket och ArtDatabanken (www.artportalen.se) faktiskt bidra med forskningsinformation. Flera av de deltagande skolorna och förskolorna vittnar om att de får många nya kunskaper om fåglar och fågelekologi genom sitt deltagande. Ett annat syfte med tävlingen är att ge idéer till att öka den biologiska mångfalden på gårdarna.

Barn pekar på vilka fåglar de sett Fågelkonstverk som mellanmål

Bilder från prisutdelningen i fågelmatningstävlingen på förskolan I Ur och Skur Solstrålen

”Vart tog miljonerna vägen?” var ett tillfälle i årets kursprogram som samlade många intresserade. Rubriken syftade på att det sedan 2016 avsatts drygt en miljon årligen till utvecklingsprogrammet Gröna skolgårdar. Denna heldag i april åkte cirka 30 deltagare på en busstur för att besöka, och inspireras av, några av de många Gröna skolgårdsprojekt som, med delaktighet från barn, elever och personal i fokus, genomförts under 2016 och 2017 med hjälp av miljonerna. På bussen fanns deltagare från Barn-och skol-, Tekniska- och Serviceförvaltningen samt Stadsbyggnadskontoret i Lund. Några lokalpolitiker fanns också med på turen, samt enstaka deltagare från andra kommuner i Sverige. Under dagen besöktes i tur och ordning Järnåkraskolan, Häckebergaskolan och Häckeberga förskola, Waldorfbarnträdgården Solvinden, Fågelskolan och förskolan Fågel Blå. Alla är de enheter som lyssnat och tagit barnens drömmar på allvar och förverkligat dem ute på gården. Barn från 1-16 år och vuxna har tillsammans bland annat byggt vattenlek, utescen, båt, klätterställning, trädkoja, utekök, uteklassrum och planterat växter. En rapport i text och bild från dagen finns under relaterad information, nederst på sidan.

Bildkollage från skolgårdar

Naturskolan har under året kallats in som rådgivare av 14 enheter i samband med deras planering av årets projekt. Under 2018 genomförde skolor och förskolor totalt 36 nya Gröna skolgårdsprojekt för en kostnad av totalt 1,1 miljoner kronor. Naturskolan har följt flera av dem och samtliga finns dokumenterade på Naturskolans webbplats och tillsammans med hundratals tidigare projekt går de att hitta under rubrikerna ”Gröna skolgårdar” och ”Inspiration till utveckling av gården”. Sökning via ”Kategorier” är en ny ingång som utvecklades under året. Där har vi lyft fram särskilt informativa och illustrativa rapporter utifrån vanligt förekommande funktioner som exempelvis plantera och förgröna, bygga och konstruera samt odla och skörda.

Samverkansgruppen för barn och ungas utemiljö har träffats sex gånger i varierande konstellationer under året. I denna samverkan ingår förutom barn- och skol- samt utbildningsförvaltningarna även stadsbyggnadskontoret, tekniska, miljö-, kultur- och fritidsförvaltningen samt Lundafastigheter och Markentreprenad från serviceförvaltningen. Utarbetandet av nya kommunala riktlinjer för utemiljö vid förskolor respektive skolor har varit återkommande punkter på agendan under året. De förstnämnda blev klara och antogs av kommunfullmäktige i mars 2018, och som följd av det har Naturskolan varit huvudansvariga för implementering och utbildning kring riktlinjerna. Information och utbildning har dock alltid genomförts av representanter från mer än en förvaltning tillsammans, för att understryka det förvaltningsövergripande samförståndet i Ett Lund. Samtliga förskolechefer, projektledare och förvaltare på Lundafastigheter samt all personal på Markentreprenad har informerats och/eller utbildats kring förskolans riktlinjer under året. Riktlinjerna för skolor kommer inte att vara klara förrän tidigast 2019.

Lunds kommuns långsiktiga arbete med att utveckla skol- och förskolegårdar uppmärksammades även på andra håll i landet. Naturskolan, som i sitt uppdrag ansvarar för Gröna skolgårdar, tog under året emot studiebesök från Haninge, Nacka, Örnsköldsvik, Borås och Hässleholms kommuner. Nacka kommun, liksom Västerås och Helsingborgs, anlitade oss även för att föreläsa om Lunds modell för skolgårdsutveckling.

Samarbetet i International School Grounds Alliance (ISGA) har fortsatt under året. The Declaration on Risk in Play and Learning, som vi varit med och tagit fram, och som publicerades på en konferens i Berlin i slutet av 2017, uppmärksammades på olika sätt 2018. Den 13 mars medverkade Anders Wånge Kjellsson i ett kanadensiskt webinarium med titeln Why do we need risk in school grounds? Två dagar senare intervjuades Anna Ekblad i Sveriges radios P1-morgon angående rädsla för risker på gårdar, och dagen efter deltog hon i ett inslag i P4 Malmöhus med rubriken Säkra skolgårdar kan göra mer skada än nytta. I samtliga inslag förde vi fram huvudbudskapet i ISGA:s deklaration, att en policy som innebär urskillningslös “riskminimering” kan vara hämmande för barns kognitiva, sociala, fysiska och psykiska utveckling. En skol- eller förskolegård ska inte vara så säker som möjligt. Den ska vara så säker som det behövs. För att ytterligare säkra vår vetenskapliga grund för detta något kontroversiella synsätt etablerades under året kontakt med två av världens ledande forskare inom området - Mariana Brussoni barnläkare och professor vid University of British Columbia i Vancouver, Kanada samt Ellen Beate Hansen Sandseter, professor på förskollärarutbildningen i norska Trondheim. Mariana fick vi chans att träffa under hennes Sverigebesök i april och Ellen Beate har vi bokat in till en föreläsning i samband med Naturskoleföreningens årsmöte och konferens i Höör 2019. Naturskolan i Lund har nämligen under året ingått i planeringsgruppen för detta arrangemang.

Naturskolan i samspråk med forskare i Alnarp
Naturskolans Anders Wånge Kjellsson med forskarna Mariana Brussoni och Fredrika Mårtensson, april 2018

I november var Naturskolan representerade med två medarbetare vid ISGA:s sjunde internationella konferens och ledarskapsmöte under fem dagar i Yokohama, Japan. Konferensens tema var The Value of School Grounds for Children to learn about their City and the World. Dagarna bjöd på inspirerande föreläsningar om och besök i utomhusmiljöer där man bland annat arbetar efter konceptet Kodomo no niwa (Gardens for Children). Circular Play Systems, en modell skapad av professor Mitsuru Senda med olika element som främjar och triggar barnens impuls att leka, stod också på programmet samt hur man i Japan ser på kalkylerat risktagande och barns rätt till att själva utforska och öva i sin närmiljö. De efterföljande ledarskapsdagarna hade bland annat fokus på skol- och förskolegårdars roll och funktion i samband med den globala klimatförändringen samt hur man på olika sätt kan knyta samman dessa miljöer med det övriga närsamhället och omvärlden.

Barn på förskola i Japan Barn leker på förskola i Japan

Besök på spännande utomhusmiljöer i Japan

Naturskolans internationella engagemang i ISGA har under året bestått av en ledamot i styrelsen och deltagande i två olika arbetsgrupper. Förutom det fysiska mötet i Japan har tio digitala möten genomförts, inte sällan på obekväma tider. Men arbetet är stimulerande och långsiktigt, till skillnad från flera tidigare internationella projekt, som oftast inte blivit långvariga. En anledning till detta kan vara att initiativet kommer från de deltagande organisationerna och individerna själva. Det finns inte någon given projekttid eller några projektpengar som plötsligt tar slut. I stället drivs arbetet av många engagerade och initiativrika personer som alla satsar egna resurser för att utveckla en global rörelse för barns bästa. Det är samtidigt lärorikt att lära känna ledare från andra kulturer och att utbyta erfarenheter kring ledarskap.

När det gäller internationellt arbete deltog Naturskolan även vid The 2nd International Conference on Science, Technology, Engineering and Mathematics Education 2018 (ICSTEM) i Kuala Lumpur, Malaysia. Konferensen syfte är att skapa en plattform för interaktion och utbyte av forskningsresultat och lärandepraxis i STEM-utbildning.Konferensen fokuserade på utmaningarna med att undervisa STEM i skolor och universitet, samt på innovativa undervisningsmetoder på vetenskaplig grund. Anna Ekblad hade både en föreläsning och ansvarade för en heldags workshop under konferensens tre dagar. Hon fick omgående flera förfrågningar om hon kunde stanna längre för att komma till just deras organisation/ skola. Då det inte var möjligt följde seriösa förfrågningar om att komma tillbaka vid ett senare tillfälle och fortbilda lärare. Så man kan verkligen säga att insatsen gjorde avtryck hos deltagarna, och gav god PR för Lund!

Deltagare på konferens i Malaysia
The 2nd International Conference on Science, Technology, Engineering and Mathematics Education 2018 (ICSTEM)

En trend som vi märkt under några år är ett minskat intresse för Naturskolans handledning. En förklaring kan vara det genomslag som kollegialt lärande har fått, och att det genom BFL-satsningen finns handledare och samtalsledare att tillgå på de egna enheterna och skolområdena. En handledare som kommer utifrån och som inte är lika stark kopplad till gruppen kan emellertid ibland våga utmana mer och på sätt föra gruppens samtal framåt. För att hitta nya vägar provades på två skolor, Vipan och ISLK, under året en metod som kan beskrivas som en hybridform mellan projekt och handledning, eller Gröna skolgårdskonsult och handledare.

På gymnasieskolan Vipan fick vi en förfrågan från en lärare och hennes klass på Vård och omsorgs-programmet om att skapa fler uteplatser att hänga och vara aktiva på. De önskade input i denna process och i mitten av maj träffade Lina Hällström för första gången eleverna och läraren. På mötet kom klassen fram till att de ville undersöka vad andra elever på skolan önskade för förändringar. Det bildades en projektgrupp som fick i uppdrag att jobba för att de förslag som kom in skulle realiseras. Den bestod av lärare och elever från tre olika program. Även biträdande rektor och Naturskolan ombads att vara med i projektgruppen. Gruppen beslutade på sitt första möte att använda en inplanerad friluftsdag till att göra praktiska förändringar på skolgården. I detta skede kopplades även Markentreprenad in och var med vid några möten och kom med värdefulla idéer till förändringar som var möjliga att genomföra. Utöver regelbundna möten med projektgruppen (ca 1 ggr/månad) hade Lina även kontinuerlig kontakt och möten med läraren. Naturskolan kunde på så sätt vara en samtalspartner till läraren kring det fortsatta arbetet, hjälpa till med planering samt stötta henne i sin roll som projektledare.

International School of Lund Katedralskolan (ISLK) vände sig till Naturskolan för att få handledning precis när de genomfört en flytt av hela skolan. Detta innebar att de fick helt nya möjligheter i och med sin nya stora och gröna gård. Naturskolan kallades först till ett elevrådsmöte. Eleverna hade många idéer om vad som kunde byggas och skapas på gården. Parallellt med detta bestämde rektor att varje klasslag skulle välja ut en temaperiod under läsåret med fokus på utomhuspedagogik. För att kunna bolla idéer kring hur deras teman kan kopplas till praktiska aktiviteter utomhus bokade Lina från Naturskolan in ett möte med varje klasslag (2 lärare i varje), totalt sex lärarlag, under vardera en timmes tid. Naturskolan kommer att fortsätta ge lärarna ytterligare konsultation och handledning under kommande vårtermin när perioden de valt för utomhusaktiviteter (maj-juni) närmar sig.

Carolina Lindeblad samordnade det s.k. ”odlingsförsöket” för tredje året under 2018. I detta försök samarbetar Fågelskolan, lantbrukaren Håkan Rasmusson och Naturskolan för att hitta former för att bedriva ämnesövergripande undervisning för elever i åk F-3 med hjälp av odling utomhus. Det resulterade bl.a. i en populärvetenskaplig rapport, skriven av Carolina. I rapporten beskrivs en glädje och trivsel i de klasser som deltagit, ett ökat intresse för närområdet samt att en del elever har fått möjlighet att ta för sig mer än vid inomhusundervisning. Under försöket har eleverna enligt pedagogerna fått bredare kunskaper om mat, odling och ekologi. Eleverna framhåller odlingsmoment, avsmakning, tillagning och lantbrukarbesök som det bästa. Arbetet med odling i skolan ger stora möjligheter till ett konkret och verklighetsförankrat lärande för hållbar utveckling. I rapporten ställs bland annat frågan om fler elever kan inkluderas och lyckas i skolan med hjälp av utomhuspedagogik och i synnerhet odling? En länk till rapporten finns under relaterad information längst ner på sidan.

Barn håller potatis i lerig handÄmnesövergripande undervisning med hjälp av odling utomhus kräver modiga och uthålliga skolledare som ser till att organisationen stöttar och möjliggör undervisning utanför klassrummets trygga vrå samt pedagoger som vågar gå utanför klassrummet och undervisa med elevernas egna sinnliga erfarenheter som utgångspunkt i lärande om teoretiska begrepp. Tre års arbete med odlingsförsöket har varit fyllt av utmaningar, bland annat frekventa rektorsbyten. Arbetet har gett en spännande insikt i hur svårt det kan vara att driva ett utvecklingsarbete på en skola, och hur kulturen på en skola och i olika arbetslag påverkar skeendena. Med strategisk planering har arbetet ändå på ett lyckosamt sätt slussats vidare, men framtiden är i skrivande stund ett oskrivet blad. Skolan är intresserad av att fortsätta och göra försöket till en del av sin ordinarie verksamhet, men det finns en osäkerhet kring både förankring och finansiering. Kontakter med forskare har tagits vilket kan leda till följeforskning om de övriga bitarna faller på plats.

I december sammankallade Naturskolan ett antal aktörer från Lunds kommun som alla har koppling till odling, måltidspedagogik och minskat matsvinn. De inbjudna representerade Måltidsservice vid serviceförvaltningen, odlingsamordnare vid tekniska förvaltningens park- och naturkontor, medarbetare vid Sankt Hansgårdens fritids, samt lärare med specialkompetens på området mat-resiliens. Dessutom bjöds deltagare från Holma folkhögskolas skogsträdgårdskurs med pedagogisk inriktning in till träffen. Mötet resulterade i en viljeinriktning att samla och synliggöra allt som händer inom området mat, samt att stödja varandra och underlätta spridning av information om vad som är på gång.

Alla medarbetare vid Naturskolan gick utbildning i hjärt-lungräddning (HLR) under en halvdag. Regelbunden uppdatering av första hjälpen och HLR ingår i vår säkerhetspolicy. Allvarliga olyckor kan hända, hur noggrant förebyggande arbete vi än har gjort. Att tidigt kunna identifiera ett livsfarligt läge och att ha kunskaper om hur man kan rädda liv när det väl gäller kan ha en avgörande betydelse i en akut situation.

Fler sammanhang som Naturskolans medskapare deltagit i under året i korthet:

  • Ledningsgruppsmöten, Barn- och skolförvaltningen, Lund (sju möten)
  • Skolledarforum, Barn- och skolförvaltningen, Lund (sex dagar)
  • Informationsmöte med skolledare för fristående skolor och förskolor
  • Möten med Skolinspektionen, Lund (två möten)
  • Deltagare på LLL-dagar, Helsingör (två dagar)
  • Deltagare på chefsforum, Lund (två halvdagar)
  • Ledamot i styrgrupp för Fairtrade City Lund (sju möten och aktiviteter)
  • Möte med energirådgivare Anders Nihlen, Energikontoret Skåne
  • Möte med kommunekolog Anna Helgeson, Lunds kommun
  • Möte med lokalsamordnare, Barn- och skolförvaltningen, Lunds kommun
  • Möte med Miljöstrategiska enheten om miljöläget i Lund (halvdag)
  • Deltagare på inspirationsdag för miljöombud, Lunds kommun (en dag)
  • Möte med Barnrättkommittén, Lunds kommun
  • Möte om barnrättsarbetet i Barn och skolförvaltningen, Lunds kommun
  • Utvecklingsdag med Barn- och skolnämnden, Habo gård (en dag)
  • Deltagare på kommungemensamma utvecklingsdagar, BSF (hel- + halvdag)
  • Möte med miljöpedagog Marie Hilldén, SYSAV
  • Möte med evolutionsekolog Caroline Isaksson, Lunds universitet
  • Representant för Lunds kommun på arbetsmarknadsmässa, Malmö universitet (en dag)
  • Representant i upphandlingsmöte kring lekmaterial, Lunds kommun
  • Deltagare på utbildning i offentlighet och sekretess, Lunds kommun (halvdag)
  • Deltagande i nätverksträff kring likabehandling, Lunds kommun (halvdag)
  • Föreläsningar på föräldramöten, Lunds kommun (två tillfällen)
  • Uppdragsutbildning Mer friluftsliv i skolan (MEFIS) (två dagar)
  • Uppdragsutbildning Skogen som klassrum (en dag)
  • Uppdragsutbildning åt Skogsstyrelsen (två halvdagar)
  • Uppdrag åt Studentlitteratur som faktagranskare av Naturligt lärande (under tre veckor)
  • Ledamot i ledningsgrupp för LHU-nätverket i Sverige (sju möten, varav sex digitala)
  • Samrådsmöten med Skolverket, Stockholm (1+1 dagar)
  • Deltagare på Skolverkets handledarutbildning (två delt. x fyra dagar = slutförd)
  • Deltagare på Skolverkets uppföljningskonferens för NT-utvecklare i Malmö (en dag)
  • Deltagare på Skolverkets konferens om hållbar utveckling, Malmö (en dag)
  • Deltagare på Naturskoleföreningens årskonferens i Eskilstuna (tre dagar)
  • Deltagare på Naturskoleföreningens regionträff syd i Sölvesborg (en dag)
  • Artikel om internationellt samarbete till Naturskoleföreningens tidskrift Bladet
  • Deltagare på konferens om Agenda 2030 i Uppsala (en dag)
  • Deltagare på kurs om de globala målen i Uppsala (en dag)
  • Deltagare på världsvattendagen i Lund (halvdag)
  • Deltagare på konferens Rädda Maten Skåne, Hässleholm (en dag)
  • Deltagare på Stadsbruks temadag #4, Vinnovaprojektet i Malmö (heldag)
  • Deltagare på BRIS-nätverksträff i Malmö (en dag)
  • Deltagare på tankesmedja Friluftsliv i Skåne, i Höör (halvdag)
  • Deltagare i nätverksträff för barnrättstrateger i Skåne, i Lund (en dag)
  • Deltagare på nationell konferens om barnrätt i Lund (heldag)
  • Deltagare på Antiracism in education, Lunds universitet (halvdag)
  • Deltagare på Att undervisa om kontroversiella frågor, Globala skolan (halvdag)
  • Föreläsning för Forum Bygga Skola, Lund (halvdag)
  • Deltagare och workshop-ledare på Cetis-konferens i Malmö (en dag)
  • Deltagare och workshop-ledare på Vattenhallens lärarfortbildning (halvdag)
  • Löpande samarbete med Movium /SLU (sju möten)
  • Deltagare på konferens för nätverket Barn, Unga och Byggd miljö (BUB) i Alnarp (halvdag)
  • Deltagare och workshop-ledare på Big Bang-konferens i Odense, Danmark (två dagar)
  • Möte i Lund kring Öresundssamarbetet Smart City Accelerator (halvdag)
  • Guidning i Lund för Kate Bishop, professor i environment-behaviour, Australien (halvdag)

Dessutom har året som vanligt inneburit en hel del löpande arbete med information och kommunikation, både internt och externt. Uppdatering av webbplatsen (www.lund.se/naturskolan) krävde extra mycket resurser i samband med att en ny dataskyddsförordning infördes under våren (GDPR). Dessutom utarbetade och sjösatte vi ett nytt sätt att presentera skolors och förskolors arbete med Gröna skolgårdar i form av en inspirationsbank. Elva nyhetsbrev skickades ut under året, och i samband med större arrangemang gjordes även pressmeddelanden. Införandet av ett nytt digitalt HR-system (HR-portalen) under hösten krävde också en hel del extra resurser i samband med utbildning och administration för att lära sig hantera systemet.

Några tankar om framtiden:

Naturskolan är samarbetspartner för många som vill komma in i skolans värld. Vi välkomnar alla som vänder sig till oss för att få stöd. Vi säger nästan aldrig nej till någon. De flesta gångerna kan vi säga ja, men vi tänker också noga igenom varför vi gör som vi gör, och vilka vi särskilt vänder oss till. Barnrättsarbete och jämställdhetsarbete finns med som perspektiv i allt vårt arbete. Naturskoleteamet innehåller bland annat en utbildad barnrättsstrateg och två utbildade Fairtrade ambassadörer.

Vi har under 2018 även haft ett ökat fokus på det komplicerade begreppet likvärdighet. Vad står egentligen lika tillgång till utbildning, lika kvalitet, samt det kompensatoriska uppdraget för? Och hur kan Naturskolans uppdrag att stödja och stimulera skolutveckling på bästa sätt bidra till barn- och skolförvaltningens mål att skapa en likvärdig utbildning av hög och jämn kvalitet, genom att stärka alla barn och elevers förutsättningar att nå sina mål? Dessa frågeställningar kommer att vara centrala även det kommande året, då den nya skolorganisationen ska fungera fullt ut. För att Naturskolan ska bli ett kraftfullt verktyg i skapandet av en utbildning av hög och jämn kvalitet i Lunds kommun, ska vi hitta vår plats och skapa samarbets- och mötesstrukturer som är effektiva. Det kommer att bli en utmaning med ny politisk nämnd, ny ledningsgrupp och nya utbildningsområden. Därför behöver vi informera nämnd och förvaltning vad Naturskolan är och vilken skillnad vi kan göra för likvärdigheten. Ju mer man möts för att skapa den nya organisationen tillsammans desto bättre är det. 2018 har det varit frustrerande att inte blivit inbjudna i olika sammanhang. De båda verksamhetscheferna blir viktiga att föra en kontinuerlig dialog med, eftersom skolutveckling sker nära skol- och förskoleverksamheten. Även utbildningscheferna är en viktig grupp att träffa regelbundet. Med likvärdighet i fokus hoppas vi också på förbättrade möjligheter att göra rätt insatser på rätt ställen, med stöd från vår nya stabsfunktion för kvalitet och myndighet.

I 2019 års systematiska kvalitetsarbete kommer vi att fördjupa oss ytterligare i frågor om barns och elevers delaktighet. Det ska genomföras med utvecklingsprogrammet Gröna skolgårdar som utgångspunkt. I detta program finns ett uttalat krav på elevdelaktighet. Genom intervjuer ska vi försöka ta reda på hur detta krav tolkas av verksamheterna. Genom att bättre förstå hur barn och elever kan ges verkligt inflytande på olika nivåer i skolan och förskolan, hoppas vi också kunna bli bättre på att ge stöd till våra enheters utvecklingsarbeten.

Naturskolan behöver också förstärka stödet till våra enheter när det gäller målet att 100 procent av alla grundskolor och förskolor ska vara med i antingen Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling. Därför planerar vi att från och med 2019 erbjuda information och processledning med färdiga startpaket (information på arbetsplatsträffar och progressiv brainstorming) samt nätverksträffar och gemensamma erfarenhetsutbyten för båda utmärkelserna. Samarbetet med miljösamordnaren är också viktig, inte minst för likvärdighetens skull.

Kommer trenden med liten efterfrågan av Naturskolan som ”externa” handledare att fortsätta, eller kommer det att vända? Vilka behov av handledning respektive projekt- eller processtöd kommer skolor och förskolor att ha i framtiden, och vad behöver Naturskolan göra för att möta dessa behov? Naturskoleteamet har tre medarbetare som gått Skolverkets handledarutbildning och en strategi är att erbjuda oss som handledare till Skolverkets moduler i naturvetenskap och hållbar utveckling. Samtidigt kan vi utveckla den mer projektinriktade formen av stöd för skolutveckling, som under 2018 visat sig vara en framkomlig väg.

Bild med Lunds kommuns vision som textLund 2018-01-11

Anders Wånge Kjellsson
Naturskolechef

 

Kontakt

Naturskolan

Postadress: Box 41, 221 00 Lund
Besöksadress: Observatorieparken, Svanegatan 9, Lund
Telefon: 046-359 70 60
E-post: naturskolan@lund.se