Verksamhetsrapport 2017

Naturskolan i Lund är en utvecklingsenhet med uppdrag att stödja och stimulera skolutveckling inom områdena naturvetenskap och teknik samt lärande för hållbar utveckling. Naturskolan erbjuder ett praktiknära kollegialt lärande genom att utmana pedagogernas vardagspraktik i syfte att den ska utvecklas och, på längre sikt, ge högre måluppfyllelse inom naturvetenskap och teknik. Dessutom ska det abstrakta begreppet Lärande för Hållbar Utveckling (LHU) genomsyra det vardagliga arbetet i skolor och förskolor.

Året som gått

Vi har under året valt att sätta vår egen lärandeprocess i fokus i det systematiska kvalitetsarbetet. Genom att vända och vrida på LHU-begreppet formulerades en gemensam professionell tolkning och definition av det. Förståelse för ekosystem och människans beroende av dem är oftast det enklaste perspektivet av LHU att implementera. Men i ett vidgat helhetsbegrepp är det lika viktigt att lyfta frågor kring bland annat jämlikhet och rådande normer som att lyfta ämnesinnehåll. I ett lärande för hållbar utveckling värt namnet ska också barn och unga involveras på ett aktivt och seriöst sätt.
En särskild rapport som beskriver vår metod och process fram till en gemensam professionell tolkning av LHU-begreppet finns att läsa (se under relaterad information nedan).

Naturskolan är en resurs i Lunds kommungemensamma satsning på professionsutveckling - Bedömning För Lärande (BFL). Inom ramen för denna har det bland annat utbildats samtalsledare som leder det kollegiala lärandet inom skol- och förskolenheterna. Det är kanske en av förklaringarna till att naturskolans långsiktiga handledningsinsatser konstigt nog inte har efterfrågats lika mycket de senaste åren som tidigare, trots att kollegialt lärande står högre på agendan än någonsin. Även om naturskolans handledare finns inom Lunds kommun så tillhör de inte personalen på någon specifik enhet och betraktas därför oftast som utifrån kommande. Det borde vara en fördel, då till exempel Skolverket förordar externa handledare framför interna i det kollegiala lärandet:

- Det bör vara någon som kommer utifrån och som inte är kopplad till gruppen och han eller hon måste våga utmana och föra gruppens samtal framåt. (ur Forskning för klassrummet, Skolverket 2013)

Kanske kommer det efter några ytterligare BFL-år åter att efterfrågas externa handledare i större utsträckning? Nåja, det finns många andra sätt att utföra vårt uppdrag på, vilket kommer att framgå tydligt av denna verksamhetsrapport.

Under 2017 har Naturskolan i alla fall genomfört regelrätt handledning på Fågelskolan, Backaskolan samt på förskolorna Mandelblomman och Hallonbacken vid totalt 35 handledningstillfällen.

På Fågelskolan var det andra året av ett försök, där ett arbetslag, lantbrukaren Håkan Rassmusson och Naturskolan har samarbetat för att hitta former för ämnesövergripande undervisning med hjälp av odling utomhus. En konkret och verklighetsförankrad undervisning för hållbar utveckling med sinnliga upplevelser och aktiviteter har kopplats till NO, SO, matematik, svenska samt värdegrundsarbetet. Deltagande pedagoger har uttryckt att detta arbetssätt tycks vara positivt för inkludering och kan ge fler elever möjlighet att lyckas i skolan. Lokala skolpolitiker följer intresserat detta pilotförsök. I oktober deltog Naturskolan med ett seminarium om odlingsförsöket under Lärarnas Skolutvecklingskonferens i Skåne, en konferens av och med forskningsintresserade lärare. Konferensen var ett samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, ViS- Vetenskap i Skolan och Utbildningsförvaltningen i Lund. En populärvetenskaplig rapport om odlingsförsöket på Fågelskolan kommer att tas fram under vintern 2017/2018.

Ansvariga för odlingsförsöket poserar

På de andra enheterna handlade det om utveckling av undervisningen i naturvetenskap och teknik. Handledningen på förskolorna var ett resultat av att naturskolans nya kompetens i form av en utbildad NT-utvecklare (Skolverket) marknadsförts på ett skolledarforum föregående år.

Ibland är det svårt att dra en gräns mellan vad som är en återkommande handledning och vad som snarare är en långsiktig utbildningsinsats. Till exempel har Tunaskolan under 2017 fått en omfattande skräddarsydd fyra-dagars utbildning i utomhuspedagogik (platsbaserat lärande) för all pedagogisk personal i fritidshem, skola F-5 och särskola. Utbildningen initierades och beställdes av skolledningen med syfte att eleverna ska få mer undervisning på andra platser än i sitt klassrum, och ska följas upp med litteraturstudier i skolans samtalsgrupper.På Internationella skolan (ISLK) Lilla Fågel- och Gråsparvskolan har enstaka halv- och heldagsutbildningar på samma tema genomförts för all pedagogisk personal.

Förskolorna har i ännu större utsträckning än skolorna utnyttjat möjligheten att beställa kostnadsfria kurser av Naturskolan för personalens kompetensutveckling. Ämnesinnehållet i dessa har handlat om energi och teknik (Forsbergs minne, Lammet, Tegelstugan, Parkstugan), måltidspedagogik (Saltkråkan, dagbarnvårdare i Genarp), matematik utomhus (Reveljen, Stinsen) och utveckling av förskolegården (Sagostunden, Saltkråkan, Fågel Blå, Vildanden).

Genom beställda utbildningar kan Naturskolans insatser på ett bra sätt gripa in och förstärka skolledarnas planer för kompetensutvecklingen av sina medarbetare. Vi erbjuder årligen även ett utbud av tillfällen för fortbildning i form av ett varierat kursprogram med kopplingar till övergripande pågående satsningar (t.ex. BFL) samt förändringar i styrdokument.

Vi kunde detta år notera ett särskilt stort intresse för nätverksträffarna om Grön Flagg. Kanske beror det på de tydliga politiska målen om att alla skol- och förskolenheter ska ha en utmärkelse för hållbar utveckling senast år 2020.
Glädjande är att vår fyra-dagars Grundkurs i utomhuspedagogik fortfarande är så populär att den blev fullbokad 2017. Grundkursen har ett upplägg med 2+2 dagar och mellanliggande litteraturstudier samt eget arbete. Den har nu genomförts elva år i rad för nästan 500 pedagoger och har fått mycket goda omdömen vid utvärderingen. En del skolledare har börjat med att systematiskt låta nya pedagoger gå denna kurs, så att all personal har den som en gemensam pedagogisk plattform.

Hög aktivitet på grundkursen Deltagare på grundkursen samlade


Många lockades även av möjligheten att få komma innanför väggarna på det världsledande laboratoriet MAX IV på Brunnshög. Där fick de förväntansfulla pedagogerna bland annat gå runt lagringsringen som är 528 m i omkrets, lika stor som Colosseum i Rom. Utanför ringen finns olika experimentstationer uppsatta för att använda synkrotronljuset som framställs här. MAX IV har ingen skolverksamhet, men efteråt fick deltagarna prova olika experiment på LTH:s Vattenhallen Science Center. Där finns även en modell som kan öka förståelsen för vad som pågår på MAX IV.

Studebesök på MAX IV labbet

Ytterligare ett kurstillfälle, som handlade om hur programmering kan göras begripligt för hela kroppen med hjälp av dans, arrangerades i samarbete med Vattenhallen.

Ett samarbete med Måltidsservice ledde fram till en kurstrilogi om mat. Mest besökt blev tillfället om måltidspedagogik ute. Andra genomförda kurser handlade om naturens matematik, fysik på ett nöjesfält (Tivoli) samt att uppleva språket utomhus. Fysikkursen gjordes i samarbete med Nationellt resurscentrum för fysik och språkkursen gjordes i samarbete med Botaniska trädgården vid Lunds universitet. Vi har också genomfört två träffar med SFI-grupper vid Komvux kring språklärande utomhus.

En planerad kurs, i samarbete med Malmö högskola, om att arbeta ämnesövergripande med aktuella samhällsfrågor utifrån ett naturvetenskapligt innehåll (SNI) fick ställas in. Vi fick inte någon anmälan alls till den. Det var något förvånande, eftersom det är ett känt nationellt problem att skolors undervisning i naturvetenskap behöver stärka kopplingarna till samhällslivet för att få fler elever intresserade.

Hela kursprogrammet för 2017 finns att läsa under relaterad information nedan.

Bland övriga genomförda utbildningsinsatser utanför kursprogrammet kan nämnas ett tillfälle för alla skolledare inom BSF Lund Öster kring mer regelbunden samverkan med omvärlden än genom prao.

Vi genomförde en inspirationseftermiddag kring LHU i samarbete med Kunskapsförlaget som ger ut Natur- och miljöboken. Med stöd från lokala och regionala samarbetspartners delas boken ut kostnadsfritt till elever i årskurs 4, 5 och 6. Kunskapsförlagets egen uppföljning visar att materialet efterfrågas aktivt och används i undervisningen på ett tjugotal skolor i Lunds kommun.

Naturskolan utförde även enstaka utbildningsdagar i Landskrona och Helsingborg på uppdrag av Naturskyddsföreningen. De handlade om Mer friluftsliv i skolan och Skogen som klassrum. I Nynäshamn medverkade vi som workshopledare på Sveriges största nationella konferens om utomhuspedagogik, Ute är Inne.

780 personer deltog under året vid något av naturskolans totalt 44 kurstillfällen. Kurserna fördelades relativt lika mellan målgrupperna förskola och skola, och den övervägande andelen var specialbeställda av någon skola eller förskola.

Naturskolan ansvarar också för utveckling av programmet Gröna skolgårdar. Syftet är att utemiljön ska vara utformad så att den ger utrymme för och kan stödja verksamheternas pedagogiska såväl som rekreativa behov. En del av detta arbete består av kunskapshöjande fortbildningsinsatser, bland annat i form av kurstillfällen vilka är inräknade i siffrorna ovan.

På Klostergårdsskolan planerades och genomfördes under våren en fortbildningsdag för nyckelpersoner i det kommunala skolgårdsnätverket kring elevers deltagande i utformningen och användningen av skolgården. Förutom skolledningen deltog även förvaltare och entreprenörer i planeringen av dagen. Eleverna diskuterade i varje klass vad som var bra och dåligt med den befintliga gården, vilket sammanställdes och överlämnades till skolledningen. Detta underlag låg till grund för de fysiska förändringar som sedan drog igång. Eleverna fick också guida i sin miljö under fortbildningsdagen i maj.

Deltagarna beundrar sitt verk Barn klättrar i träd


Höstens fortbildningsdag för nyckelpersoner genomfördes i samarbete med Skissernas museum vid Lunds universitet. Tillsammans med en konstpedagog försökte vi få syn på den hållbara konsten och dess olika uttrycksätt. Art Education för Sustainable Development (AESD) är ett relativt nytt begrepp som diskuterades. För att ge exempel på hur det kan användas och uttryckas i skola och förskola skapade deltagarna ett konstverk tillsammans.

Mycket arbete lades under året på att förbättra samsynen mellan det kommunala fastighetsbolaget Lundafastigheter, deras utförarorganisation Markentreprenad samt personalen vid skolor och förskolor. Syftet är att fortsätta den redan aktiva dialogen mellan pedagogik och förvaltning. Bland annat anordnade Naturskolan en omfattande tredagars utbildning under våren, kallad Säkerhet, standard och utmaning, för att diskutera möjligheter för skolgårdsutveckling inom ramen för totalhyran. Som kursledare anlitades Janne Wahlstedt från Kungsbacka, en av Sveriges mest erfarna besiktningsmän av lekredskap och lekplatser.Ytterligare en dag för mer än 50 personer på samma tema anordnades på initiativ av de administrativa cheferna vid BSF Lunds Stad under hösten. Vår slutsats från dessa arrangemang är att dialogen behövs, eftersom var och en annars mest ser på frågorna utifrån sitt uppdrag.

Naturskolan har under året ingått i en referensgrupp för framtagande av ett nytt verktyg för friyta och kvalitet för förskole- och skolgårdar. Under 2018 kommer vi tillsammans med stadsbyggnadskontoret, som koordinerat arbetet, att ansvara för kommunövergripande information och utbildning kring detta verktyg.
Vi har också deltagit i möten inför nyprojekteringar av skolor och förskolor till exempel nya Idalaskolan och nya skolan på Brunnshög.

Möte med Mark och Lundafastigheter


Park- och naturkontoret är numera inte lika inblandade i utveckling och skötsel av skolgårdar, men under året träffade Naturskolan vid några tillfällen även dessa medarbetare för att dryfta gemensamma frågeställningar. Ett exempel på samarbete som startat är kring vilken roll skolor och förskolor kan spela i framtiden när det gäller stadsodling.
Vi deltog i den tredje nationella agroforestry-konferensen i Alnarp i november. Här utbyttes många tankar kring markanvändning på ett hållbart sätt. Särskilt intressant för vårt arbete är hur skol- och förskolegårdar kan spela roll i en hållbar urban planering i termer av ekosystemtjänster, skogsträdgårdar och biologisk mångfald?

Naturskolan ingår även i nätverket Barn, Unga och Byggd miljö (BUB). Det är en mötesplats där forskare och praktiskt verksamma kan utbyta resultat och erfarenheter samt en arena där aktuell forskning diskuteras utifrån de utmaningar som samhället ställs inför när det gäller en hållbar utveckling för barn. Exempel på ämnen som varit och är aktuella för nätverket är: konsekvenser av förtätningen av den fysiska miljön för barn och barnfamiljer, utrymmesstandard för skolgårdar och förskolegårdar, barnkonsekvensbeskrivningar i stadsplaneringen, barns ohälsa och rörelsebehov, skolans arbete med trafik, barnkonventionens uppföljning, barns vardagsnatur, barndomsbegreppet och arkitekturundervisning i skolan.

En stor del av arbetet med Gröna skolgårdar består av att tre gånger per år ta emot ansökningar och fördela medel för lokala projekt. Under 2017 gavs klartecken till 50 projekt, varav 42 genomfördes. Många av årets projekt har varit ört-, busk och trädplanteringar av olika slag, men även omhändertagande och användning av vatten, eldstäder samt motorik- och hinderbanor har genomförts. Ett spännande exempel på att synliggöra ekosystemtjänster är Vårfruskolans skolgårdsprojekt som handlar om biodling. Flera av lärarna på skolan har gått biodlingskurs och stöttar elever i årskurs 4 som har fått ansvaret för skolans bikupor.Iförda bidräkter kan de aktivt delta i att till exempel kontrollera ramar, lokalisera bidrottningen och slunga honung. Alla elever kan när som helst följa vad som händer vid bikuporna genom en webbkamera. Under sista veckan i maj slungades årets första honungsskörd. I samband med det arrangerade skolan även en miljöfestival på skolgården då bidrottningarna namngavs och honungen provsmakades.
En länk till Vårfruskolans rapport finns under relaterad information nedan.

Elever klädda i bidräkter


Inför de olika ansökansomgångarna blir Naturskolan ofta anlitad av enheter för rådgivning kring utveckling av utemiljöer. Så skedde till exempel på Tunaskolan där skolledningen fått påtryckningar från föräldrahåll om att utemiljön behövde förbättras. Liknande rådgivningsuppdrag har utförts på Saltkråkan, Rida Ranka, Barnens hus, Gråsparvskolan, Delfinskolan, Hagens förskola, BMSL, Kulparkskolan och Nyvångskolan. I dessa sammanhang handlar det även om att utmana rådande attityder till användning och utformning av utemiljön, med andra ord om gränser mellan en städad och kreativ gård samt om rädsla för risker.

Naturskolan arbetar internationellt med skolgårdsutveckling genom medverkan i nätverket International School Grounds Alliance (ISGA). ISGA är ett globalt nätverk av organisationer och enskilda yrkesverksamma utbildare, arkitekter, planerare och forskare som arbetar för att berika barns lek och lärande genom att förbättra hur skol- och förskolegårdar utformas och används. Naturskolan i Lund har varit med i nätverket sedan det grundades 2011. År 2017 offentliggjorde ISGA en deklaration om risker i lek och lärande, framtagen av en internationell arbetsgrupp ledd av naturskolechefen. Att främja riskfyllda aktiviteter på skol- och förskolegårdar väcker kanske frågor och oro kring säkerhet och ansvar. Samtidigt är det en förutsättning för att ge barn och unga den hälsosamma utveckling som de behöver. Den nya deklarationen har godkänts av samtliga 54 medlemmar i ISGA:s ledarskapsråd. De representerar 37 organisationer från 16 länder på sex kontinenter. Deklarationen refererar till forskning från hela världen som visar fördelarna med risktagande aktiviteter och att en urskillningslös ”riskminimering” kan vara till mer skada än nytta. Mer om deklarationen och översättningar till i dagsläget 13 språk finns att läsa via en länk i relaterad information nedan.

Riskdeklarationen på engelska

På hemmaplan medverkade Naturskolan under året vid en rad personal- och föräldramöten samt på öppna möten vid bibliotek med föreläsningar på temat Rädsla för risker. Vi samarbetade också med Movium, SLU, i anordnandet av en kurs i oktober om säkerhet. Dels besöktes skol- och förskolegårdar där Naturskolan gett råd och handledning kring utformning, med syftet att stödja verksamhetens pedagogiska och rekreativa behov. Dels förmedlade en rad experter erfarenheter kring olika perspektiv kring barns risktagande. Detta blev underlag till en hearing: Hur kan en konstruktiv samsyn utvecklas när det gäller riskhantering i utemiljöer för barn och unga?

Under maj månad firas varje år den internationella skolgårdsmånaden (ISGM). Målet är att stödja skolor runt om i världen till att låta barn och elever i alla åldrar att vara mer utomhus för olika typer av aktiviteter. Årets utgåva av ISGM Activity Guide var ett samarbete mellan 51 organisationer från 21 länder runt jorden, bland andra Naturskolan i Lund. Den innehåller en mångfald spännande idéer och aktiviteter som stöder ämnesövergripande lärande, främjar en hälsosam livsstil och uppmuntrar till lek och utforskande av närmiljön. Hela aktivitetsguiden finns att läsa, och ladda hem gratis via en länk i relaterad information nedan.

I början av september åkte en delegation på 18 personer bestående av förskollärare, förskolechefer, grundskollärare och naturskolepedagoger från Lunds kommun till Berlin för att delta i uppföljningen av förra årets internationella skolgårdskonferens i Lund. Konferensen var den 6:e i ordningen i nätverket ISGA:s regi och i år var temat "Skolgårdsdiversitet". Det var här den nya deklarationen om risker i lek och lärande offentliggjordes. Lundagruppen åkte tillsammans i en av kommunens förskolebussar. Bussen visades upp i Berlin för deltagare från hela världen och möttes av stor positiv uppmärksamhet och entusiasm. Under konferensens första dag tog vi del av spännande föreläsningar med olika perspektiv på barns utomhusmiljöer i olika länder, bland annat Tyskland, Nederländerna, USA, Kina, Bangladesh och Brasilien. Andra dagen gjordes studiebesök på förskolor, skolor och så kallade trädgårdsarbetsskolor (öppna för klasser att besöka, undersöka, odla och skörda). Tredje dagen bestod av massor med workshops på en grundskola som fått medel att förändra sin skolgård. Med stöd från organisationenGrün macht Schule fick elever och lärare möjlighet att planera, designa och genomföra förändringarna själva. De fick även inspiration och hjälp av professionella arkitekter, hantverkare och konstnärer.I förändringsarbetet ingick både stenhuggeri, grävning och barkning, tipi-resning, stenläggning, stängselutsmyckning och träskulpterande.
En rapport med text och bilder från konferensen i Berlin finns att läsa (se under relaterad information nedan).

Alla deltagare framför bussen


I korthet kan även medverkan och deltagande i följande projekt- och referensgrupper nämnas:

  • Samarbete med miljöstrategiska enheten i projektet ”Ungdomsjournalister undersöker hållbara Lund”. Resultatet presenterades under den årliga inspirationsdagen för miljöombud då Naturskolan även bidrog med en föreläsning om olika lundaskolors arbete med LHU.
  • Partner i park- och naturkontorets projekt i Södra Sandby: Bäcken i byn
  • Ingått i Fairtrade City styrgruppen sedan starten för tio år sedan. Deltagit i flera Fairtrade-arrangemang under året, bland annat jubileumsarrangemanget i oktober.
  • Deltog med våra erfarenheter i workshop kring den kommande kommunala kemikalieplanen
  • Möte med Stenkrossen inom kulturverksamheten i Lunds kommun, för diskussion om framtida samarbete.
  • Nätverksmöte med Stiftelsen Skånska landskap i Fulltofta.
  • Sydvatten bjöd in oss för att delta i heldagsutbildning för gymnasieelever vid Bolmen om vatten (Tänk H2O) som ett inspel för ett eventuellt framtida samarbete.
  • Samarbete med Vattenhallen kring utveckling av en avdelning för små barn 0-4 år.
  • Möte med pedagoger från PI i Malmö för att diskutera framtida samarbete
  • Idémöte med Lunds universitet om hållbarhetsveckan
  • Regionala NT-utvecklarmöten
  • Naturskoleföreningens årsmöte i Stockholm i mars

I vanlig ordning har vi under året tagit emot några studiebesök från när och fjärran som varit nyfikna på vårt arbete:

  • Besök från Blekinge folkhögskola om utomhuspedagogik
  • Nacka kommun på studiebesök om skolgårdsutveckling
  • Besök från Cadwell Collaborative, Vermont, USA. Läs om deras besök via en länk i relaterad information nedan

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Naturskolans arbetssätt är lika varierande och mångformigt som uppdraget. Vi har under året fortsatt leta, hitta och förmedla kontaktytor i omvärlden för skolor och förskolor, vilket stämmer väl överens med målsättningen i vår definition av LHU: att samverka mer med omvärlden och att på det sättet skapa autentiska lärsituationer. Att nå ut med information och erbjudanden är en stor utmaning och en hel del tid har lagts på att söka nya former för detta. Webbplatsen på lund.se är vår informationsbas och en del hel förbättringar av den har gjorts under året, framför allt vad gäller tillgängligheten till alla hundratals skolgårdsrapporter. Vi startade också med att skicka ut nyhetsbrev via e-post cirka en gång per månad. Under två veckor visades vår vardagliga verksamhet upp via kommunens instagram-konto.

Boken Lära och leka naturvetenskap och teknik ute, som vi skrev tillsammans med Nynäshamns naturskola 2014, har sålt mycket bra. Den har använts som kurslitteratur både på lärar- och förskollärarutbildningar vid olika lärosäten i landet. Vi har under året medverkat vid författarträffar med förlaget för att diskutera översättningar och utveckling av materialet, bland annat digitalisering.

Naturskolan känner sig väl rustad inför kommande års utmaningar. Samtliga medskapare deltog i den kommungemensamma utbildningen om barnkonventionen. Vi har även fått en utbildad barnrättsstrateg under året, med kunskap och verktyg för att kunna tillämpa rättigheterna i barnkonventionen, både i beslutsfattande och praktiskt arbete. Utbildningen till barnrättsstrateg är tvärdisciplinär och innefattar områden som behandlar såväl kunskap om konventionen, som kunskap om barnperspektiv kontra barns perspektiv, lagstiftning och implementering

I november var Naturskolan i Lund värd för en årsträff för alla naturskolor och naturum i region syd. Temat för träffen var antirasism och normkritik. Vi gästades av Selma Gušić som har lång erfarenhet av att jobba med dessa frågor gentemot skolor och pedagoger från sin tid på Ungdom mot rasism i Malmö. Selma gav oss både en teoretisk introduktion till begreppet rasism och hjälpte oss att få syn på hur det kan ta sig uttryck i praktiken. Med utgångspunkt i oss själva och våra verksamheter diskuterade vi hur vi aktivt kan arbeta med antirasism och normkritik. Vi kommer under början av vårterminen bygga upp en websida med tips på vidare läsning samt metodmaterial inom dessa frågor.

I slutet av 2017 etablerades samarbete med en ny miljösamordnare för den kommande barn- och skolförvaltningen. Tillsammans hoppas vi kunna få fart på det praktiska hållbarhetsarbetet och nå målet med 100 procent enheter med utmärkelsen Grön Flagg, Skola för hållbar utveckling eller motsvarande, senast 2020.

Naturskolan medverkade på den årliga nationella LHU-konferensen, som 2017 ägde rum i Linköping. Där tog vi stafettpinnen att arrangera nästa års konferens i Lund. Det nationella nätverket för LHU samlar medlemmar från utbildningssektorn, organisationer, företag och myndigheter. För utbildningssektorn handlar det om ett 1-19 års perspektiv från förskola till gymnasieskola. I Linköping var antalet deltagare närmare 350 personer från hela landet. Vi hoppas att lika många kommer till Lund 2018. Konferensen ger oss en fantastisk möjlighet för att många av våra egna skolledare och pedagoger kan delta och inspireras till att utveckla kommunens egna LHU-arbete.

Arbetsmiljö, medskapande och mer framtid

Förberedelser inför Lunds kommuns kommande nya skolorganisation har pågått i periferin under hela 2017. Förseningar och oklarheter har lett till att många kompetenta medarbetare vid bland annat skolkontoret valt att lämna sina tjänster under året. Naturskolan påverkades dock inte på det sättet utan har behållit sin personal.

Arbetsmiljön har förbättrats under året med ergonomiska hjälpmedel som ska förebygga förslitningsskador vid långvarigt arbete med datorer. I detta arbete sökte vi stöd från företagshälsovården. På deras inrådan skedde även en mindre ommöblering på kontoret.

Efter sommaren flyttade våra nya grannar från Katedralskolan in på nedanvåningen i räknehuset.

Strukturen för interna möten som vi provat 2017 har utvärderats. Även om det inledningsvis ibland varit svårt att veta vad som är vad, är alla nöjda med uppdelningen i arbets- och utvecklingsorganisation. Vi kommer därför att fortsätta med skilda arbetsplatsträffar och utvecklingsmöten. Även intervallen och mötenas längd behålls under 2018. Vi ska se över hur vi kan förbättra punkterna med hälsofrämjande arbete samt mångfalds och jämlikhetsärenden.

I samband med medarbetarsamtalen återkopplade vi till teamets omfattande utvecklingsplan från 2016 och kunde konstatera att vi på olika sätt varit inne på alla de punkter som sattes upp föregående år. Några av dem har vi kommit långt med, antingen som egen kompetensutveckling eller genom att vi planerat utbildning för andra och på så sätt tvingat oss själva att lära oss mer om områdena.

Flera av föregående års punkter på utvecklingsplanen kan vi fortsätta med att arbeta in som naturliga delar av verksamheten, då det handlar mer om att arbeta in förhållningssätt än regelrätta fortbildningsbehov: Språkutveckling, okommersiella platser, samverkan med omgivande samhälle, SNI, grupprocesser samt antirasism och solidaritet. Vi behöver också tänka på att i olika sammanhang lyfta fram att vi på enheten innehar en resurs som NT-utvecklare (Skolverkets NT-satsning).

Ytterligare två medskapare har under 2017 påbörjat Skolverkets handledarutbildning i naturvetenskap och teknik. Tanken med denna utbildning är att skapa nätverk mellan NT-utvecklare, NT-handledare och förstelärare för att bland annat handleda moduler i NT. På samma tema kan nämnas att vi även ingår i kommunens egen samtalsledarutbildning.

Under utvecklingsdagarna i slutet av november diskuterades att använda en befintlig SNI modul för högstadiet på Lärportalen som internutbildning för att bättre kunna lansera SNI för skolor. Vi vill också på längre sikt själv försöka göra en modul motsvarande de i Lärportalen, som handlar om lärmiljöer.

Vi vill lära oss mer om barnkonventionen. Vi ska under 2018 gå genom barnkonventionens artiklar och grundprinciper för att få syn på hur vi kan förbättra vårt arbete för barns bästa. Syftet är att kunna exemplifiera och ge stödstrukturer för vad delaktighet egentligen är, och till exempel kunna peka på skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv.

De globala miljömålen och Agenda 2030 är också ett område där vi behöver stärka vår kompetens under det kommande året. Vi kommer att medvetandegöra de globala miljömålen genom att vid varje kurstillfälle i kommande års kursprogram anknyta till ett eller flera av dem.

Kontakt

Naturskolan

Postadress: Box 41, 221 00 Lund
Besöksadress: Observatorieparken, Svanegatan 9, Lund
Telefon: 046-359 70 60
E-post: naturskolan@lund.se