Verksamhetsrapport 2015

Vilken spännande utveckling vi har inom området för Naturskolans uppdrag just nu!

Bedömning för lärande och kollegahandledning verkar ha fått ordentligt genomslag på den lokala arenan. Samtidigt har vi påbörjat en förstärkt utveckling av undervisningen i naturvetenskap och teknik via Skolverkets NT-satsning.

Nationellt kom det under året nya dokument som understryker vikten av goda utomhusmiljöer för barn och unga. Boverkets nya allmänna råd och vägledning, framtagna tillsammans med Movium vid SLU, har skapat ett ökat intresse för dessa frågor som Naturskolan arbetat med i mer än 20 år. Det internationella arbetet med Gröna skolgårdar växer också, mycket tack vare International School Grounds Alliance, ett nätverk som Naturskolan varit med att bilda. 2016 kommer Lund att vara värd för den femte världskonferensen om skolgårdar!

Globalt talas det dessutom om 2015 som ett genombrottsår för hållbar utveckling. I FN i New York antogs nya globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. I Paris lyckades för första gången alla världens länder äntligen arbeta fram ett globalt avtal för att hejda klimatförändringarna. I UNESCO:s framtagna Global Action Programme betonas vikten av att omsätta dessa mål och avtal i lärande på alla utbildningsnivåer. Barn och ungdomar ska stärkas och mobiliseras genom att ges en mer aktiv roll än tidigare.

Sammanfattning av årets insatser relaterade till uppdraget

Vi kan konstatera att Naturskolan är inne i en fortsatt pågående förändringsfas i sättet att arbeta. Nätverkandet med pedagoger, skolledare, beslutsfattare och andra aktörer tar större plats än tidigare, både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Omvärldsspaning skapar kontakter som visar sig i resultatet - ibland omgående, ibland efter en längre process.

Vi ska dock vara uppmärksamma på att det förändrade arbetssättet kan innebära en längre väg till barnen/eleverna. Vårt uppdrag syftar till att nå högre måluppfyllelse i skola och förskola, oavsett om vi gör insatserna i samarbete med pedagoger eller i klasser/ barngrupper. Vi behöver dock ibland arbeta i den direkta undervisningssituationen, bland annat för att vara trovärdiga.

Eftersom utvecklingsklimatet idag är mer tillåtande när det gäller kollegahandledning, så borde naturskolans handledningsinsatser vara mycket efterfrågade. Tio arbetslag (c:a 40 pedagoger) under 2015 var också en ökning av förfrågningarna jämfört med de senaste åren. Antal handledningstillfällen per arbetslag var i genomsnitt 5-6 träffar, vilket å andra sidan är färre än det har varit tidigare år.

Skolor och förskolor kanske inte alltid förstår att det är just kollegahandledning som vi erbjudit i många år. Här kan vi arbeta med att bli tydligare. Personal i skolvärlden har samtidigt en tuff arbetssituation, vilket vi ska ha respekt och förståelse för. Det är viktigt att lyssna in detta så att vi inte pressar på för hårt i samband med handledning och kursverksamhet. Det finns dock en risk för att mattelyft, språklyft, BFL med mera skapar gränser och hinder gentemot Naturskolans erbjudande om handledning, i stället för insikter om att allt hör ihop och är olika sidor av samma utvecklingsmynt.

 

 

 

 

 

 

 

Bland våra genomförda handledningar 2015 kan nämnas attGunnesboskolans fritidhem fick hjälp att strukturera upp sitt naturtema i på de olika avdelningarna genom samtal utifrån målformuleringarna i temat. Under samtalen diskuterades aktiviteter och forskning kring utomhuspedagogik och samt rädsla för risker. Vid ett tillfälle fick elever i förskoleklassen tillverka kolkritor. Odling på skolgården och spana på vinterfåglar inpå knuten samt cykelutflykter och vandringar i närmiljön är några av de aktiviterer som fritidshemmet genomförde i sitt naturtema.

Mårtenskolan fick stöd med att arbeta mer praktiskt med teknikundervisning utomhus i årskurs 2. Innehållet fokuserade på vardagsteknikens enkla maskiner och hur dessa kan konstrueras och användas. Eleverna fick bland annat prova på enkel reglerteknik genom att göra konstruktioner utifrån egna ritningar och materialbeställningar.

På förskolan Valen Valle genomfördes handledning kring att ställa frågor till barn om naturvetenskapliga fenomen i utomhuspedagogiken. Exemplen ovan har, liksom de flesta av Naturskolans insatser, tydliga kopplingar till såväl matte- och språklyft som BFL.

Förskolan Arken blev utvalda till en större satsning kring lärande för hållbar utveckling som också ska följas av kommunkontorets kommunikatör för LundaEko II. En heldags kompetensutveckling för personalen på Arken genomfördes under hösten som startskottet för denna satsning. Det var en processinriktad dag inför skapandet av en handlingsplan för förskolans fortsatta arbete.

Ibland kan det vara svårt att definiera om det rör sig om handledning eller om det handlar om kurstillfällen och utbildning. Ett sådant exempel är den stora satsningen på utomhuspedagogik vid Stångby och Nöbbelövs förskolor som avslutades under våren 2015. Här har tre olika grupper av personal haft fyra kurstillfällen vardera, men också fått stöd med egna utvecklingsarbeten och litteraturstudier.

I samarbete med Tågets förskola i Stångby utvecklade vi en ny kursdag där ny IKT-teknik kombinerades med naturvetenskapligt lärande utomhus. Utbildningen ingick i årets kommungemensamma kursprogram och fick namnet Småkryp och paddor. Den handlade om hur man kan använda lärplattor för att stärka lärandet i olika ämnen utomhus, t.ex. genom dokumentation och skapande i ord och bild. Utbildningsdagen specialbeställdes även av två förskolor där vi genomförde den för all personal.

  

 

 

 

 

 

 

 

Nyfiken på nano var titeln på ett annat kurstillfälle, som genomfördes i oktober i samarbete med Vattenhallen Science Center och NanoLund, Lunds Universitet.  Deltagande pedagoger från förskola till grundskolans högstadium fick tillfälle att lära sig mer om nanoteknik och hur nanotekniken påverkar vår vardag nu, och kan komma att göra i framtiden. De fick också möjlighet att fundera över hur vi kan få våra elever att diskutera kring ämnet.

Det gemensamma kursprogrammet genomfördes nästan i sin helhet, och samlade totalt 245 deltagare under 11 tillfällen. Se hela årets program via länk vid ”relaterad information” nederst. Endast ett planerat kurstillfälle,Konst och hållbar utveckling, blev inställt. Det var dock inte på grund av för få anmälningar, utan på att samarbetspartnern från Skissernas museum vid Lunds universitet tyvärr blev sjuk.

Drygt 20 utbildningstillfällen genomfördes för totalt c:a 500 deltagare inom kommunen som beställda skräddarsydda kursdagar. Den klart dominerande delen av våra utbildningar beställs alltså av skolledare, som kompetensutveckling till sin personal. Det är vi väldigt nöjda med, för det visar att Naturskolan kan användas för att förstärka de skolutvecklingssatsningar som rektorer och förskolechefer prioriterar, och att Naturskolan på så sätt kan vara en potentiell resurs för ökad måluppfyllese vid våra enheter.

Som exempel på beställda insatser kan nämnas olika utbildningar i utomhuspedagogik. Vegalyckans pedagoger fick en blixtinsatt beställd fortbildningsdag första skolveckan på hösten p.g.a. att deras nya lokaler inte kunde invigas före läsårsstarten. Denna utbildning i utomhuspedagogik kunde de framför allt använda sig av fram tills det att de kunde flytta in i de nya lokalerna, men förhoppningsvis har den lett till ett förändrat arbetssätt även i fortsättningen.

På Gunnesboskolan genomfördes den 11 augusti en beställd fortbildningsdag om utomhuspedagogik för all personal, både från Gunnesbo övre och nedre. Här var tanken också att försöka få ett bredare engagemang och förankring i skolans satsning på skolträdgården som läromedel och lärmiljö.

En skräddarsydd utbildning handlar om minskad exponering av kemikalier i barns vardag. Denna stödjer den inventering av samtliga skolor och förskolor i Lunds kommun med avseende på produkters och materials innehåll av miljö- och hälsoskadliga ämnen som beslutats av kommunfullmäktige enligt LundaEko II. Utbildningen görs i samarbete med miljöstrategiska enheten, och har under året lett till en strategisk satsning och erbjudande till samtliga enheter. Den allra första utbildningen ägde rum i november 2015, och satsningen kommer att ta fart under 2016.

Andra ofta förekommande beställningar handlar om olika sätt att förbättra undervisningen i naturvetenskap och teknik, samt utveckla lärande för hållbar utveckling. Naturskolan har informerat och inspirerat kring utmärkelsen Grön Flagg på ett flertal förskolor och skolor under året. Det har också resulterat i ett tiotal Grön Flagg-rapporter på webben under året, varav fem kommer från enheter som erhållit utmärkelsen för första gången.

I november ansvarade Naturskolan för ett skolledarforum för alla rektorer och förskolechefer på Lund Öster om lärande för hållbar utveckling. Under dagen blev de uppdaterade kring internationella överenskommelser, fick lyssna till inbjudna forskare i ämnet, fick konkreta exempel på hur man kan arbeta med frågorna i sin egen undervisningspraktik/lärmiljö samt gavs tid till erfarenhetsutbyte och reflektion kring sitt eget arbete med lärande för hållbar utveckling.

2015 var ett händelserikt år för skolgårdsutveckling. Redan i januari lades fundamentet för 2016 års internationella skolgårdskonferens i samarrangemang med Movium vid SLU, då vi fick klartecken för samarbete med Kommunförbundet Skåne och Lunds Universitet. Konferensen kommer att bli den femte världskonferensen i ordningen. Kognitionsforskaren Peter Gärdenfors bokades in som den förste föreläsaren. Därefter har planeringen gått parallellt med annan verksamhet hela året. I december fick vi klart med finansiellt stöd till konferensen både från den politiska ledningen i Lund och från Region Skåne. I september åkte representanter för Naturskolan till Bali, Indonesien för att hämta stafettpinnen på den fjärde världskonferensen för skolgårdar. Denna fullmatade konferens gav oss givetvis många spännande möten och relevant innehåll, som man kan läsa mer om i en särskild rapport under ”relaterad information” nedan.

Planeringen av en regional skolgårdskonferens i samarrangemang med Malmö naturskola startade i februari. Vi hade tänkt oss detta arrangemang i första hand som ett samtal och erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer i Lunds kommun och Malmö stad. Boverkets allmänna råd och vägledning samt SKL:s skrift om förvaltning och utveckling av skolgårdar hade dock skapat ett stort intresse i hela landet. Vi fick mer än 100 anmälningar från hela södra Sverige! Endagskonferensen Hur gör vi plats för barn och unga?ägde rum i Malmö i november 2015.

Det nationella skolgårdsnätverket bytte namn till Skolgårdar Sverige, och Lund var genom Naturskolan representerat vid årets sammankomst i Uppsala. Även Naturskoleföreningen startade ett nationellt nätverk för skolgårdsfrågor och föreningens årsmöte och konferens i Skåne hade temat skolgårdsutveckling. Naturskolan i Lund var medarrangörer och bidrog även med workshops och seminarier. Vi bidrog också med våra erfarenheter på en utbildning för skolledare och fastighetsfolk i Karlstad kommun. Här medverkade en chefsåklagare från Västra Götaland som klargjorde mycket kring juridiken för skolgårdar.

På hemmaplan fortsatte den förvaltningsövergripande samverkansgruppen för utomhusmiljöer att träffas. På initiativ från Stadsbyggnadskontoret inleddes ett arbete med att ta fram en lekvärdesfaktor för Lunds kommun enligt modell från Malmö stad. Totalhyran gick in på sitt tredje år och vi började se effekter och konsekvenser av denna. En hel del arbete ägnades under året till att hitta fungerande samarbetsformer mellan totalhyrans och Gröna skolgårdars olika aktörer. Riktlinjer för egenbyggen är ett exempel på dokument som togs fram. Inte sällan har Naturskolan under 2015 haft en slags medlingsfunktion mellan fastighetsägare och hyresgäster i bland annat ärenden kring skolgårdsbesiktningar.

Rädsla för risker är rubriken på en föreläsning som vi gett i samband med personal- och föräldramöten på ett flertal enheter under året. Föreläsningen försöker ge olika perspektiv på säkra och utvecklande miljöer för barn och unga. En alltför stark fokusering på att undanröja risker kan hämma deras utveckling. I stället kan man skapa fysiska miljöer där barn kan lära sig ta risker på ett sätt som inte allvarligt skadar dem.

Två fortbildningsdagar ägde rum för vårt eget Gröna skolgårdsnätverk.
På våren i maj, cyklade 20 nyckelpersoner runt och tittade på spännande utomhusmiljöer i Köpenhamn under ledning av en lokal guide. Höstens
dag var på Gunnesboskolan och innehöll praktiskt arbete med att skapa
ett uteklassrum, varvat med teori om skolträdgårdar. Läs mer om dessa
båda dagar i särskilda rapporter under ”relaterad information” nedan.

Det pedagogiska odlingsprojektet på Gunnesboskolan med anställd trädgårdsmästare avverkade sin andra säsong. Projektet har även följts av forskare vid Malmö högskola. Under 2015 blev det allt tydligare att odlingen och undervisningen gick i parallella spår och inte integrerades på det sätt som vi trott och hoppats på. Organisatoriska skäl och sjukskrivningar spelade också roll för resultatet. Även forskningen påverkades, bland annat försvårades själva forskningsfrågan om hur ett mer utomhusbaserat lärande påverkar elevers attityder och intresse, förståelse och kunskapsutveckling samt handlingskompetens i miljöfrågor och hållbar utveckling. Med facit på hand kan vi se att Naturskolan kunde ha agerat mer ihärdigt och gett mer stöd till pedagogerna, men dels uppfattade vi inte orossignalerna tidigt nog, dels tog inte personalen emot de erbjudanden om handledning som vi gav.

I samarbete med Studiefrämjandet och Grönare Lund (ABC) anordnades en odlingskurs för pedagoger med fem träffar fördelade under odlingsåret. Denna ägde rum i Södra Sandby och samlade 15 deltagare som fick nya kunskaper att omsätta på sina egna enheter.

Andra utbyten kring odling har skett med bland annat skogsträdgården i Holma och projekt Bärfis. Naturskolan var på studiebesök både på fullskaleanläggningen i Holma och på Sofielundsskolan i Malmö, där en minivariant skapats. Den senare modellen kan vara lämplig att sprida till fler skolor, som ett bra pedagogiskt redskap för lärande om permakultur och ekosystemtjänster.

Under året inleddes också ett samarbete med Värpinge gård kring det danska konceptet Haver till Maver. En delegation med personal från gården, Naturskolan och politiker från kommunstyrelsen åkte till Danmark och deltog på en utbildningsdag. Ett pilotprojekt för Lunds skolor ska starta på Värpinge gård till våren 2016.

Naturskolan hade flera olika samarbeten med Malmö högskola under 2015. Vi medverkade med föreläsning och paneldebatt på förskollärarutbildningen, ansvarade för en utomhus-workshop på Matematik-bienetten, var medarrangörer i ett studiebesök för politiker och pedagoger från Belgien som högskolan gjorde på Ladugårdsmarkens skola i Lund, samt medverkade i en referensgrupp med Malmö högskola i deras Skolverksuppdrag att utarbeta material till nationella prov i NO.

Andra exempel på samarbeten under året utanför kommunen är workshops i Linköping på den nationella konferensen Ute är Inne, på CETIS teknikkonferens i Norrköping, samt för Den Globala Skolan på Kristianstad högskola.

På hemmaplan inleddes ett samarbete med fastighetsbolaget Hemsö om förnyelse i Sankt Larsparken. På den årliga inspirationsdagen för miljöombud bidrog Naturskolan med en workshop om lärande för hållbar utveckling. Medverkan på en avtals- och inspirationsmässa kring Lunds kommuns livsmedelsavtal blev inledningen på samarbete med Måltidsservice nya utvecklingssamordnare. Vi har fortsatt varit representerade i styrgruppen för Fairtrade City Lund. Uteklassrum Belsebo, det gemensamma projektet med tekniska förvaltningens park- och naturkontor hade ett möte på Skryllegården. Det kunde då konstateras att skolornas inblandning till en del tappat fart under året, men vi kommer att fortsätta stödja arbetet. Vi överlämnade dock helt ungdomsforum (Ufo) för miljöfrågor till ungdomstingets miljöutskott. Ufo startade och utvecklades under många år som ett samarbete mellan Naturskolan och miljöstrategiska enheten. Vi ska i fortsättningen sträva efter att på något sätt hålla kontakten med kultur- och fritidsförvaltningens nya ungdomsombud.

Som en följd av valet 2014 förändrades sammansättningen av de politiska nämnderna under 2015. Naturskolan både tog emot besök av politiska delegationer och genomförde utbildning för politiker under året. Sådana tillfällen ger en bra möjlighet att informera nya ledamöter om vår verksamhet och om vad som är på gång inom ramen för vårt uppdrag.

Personalsituationen och intern utveckling

Fem medskapare har bidragit till ovan nämnda insatser under året. Eva Persson kom tillbaka i januari efter ett helt års frånvaro på grund av sjukskrivning. Under 2015 arbetade Eva två timmar per dag under hela året. För att täcka upp resterande del anställdes Lina Hällström, med tidigare erfarenheter från Malmö naturskola. Carolina Lindeblad var partiellt föräldraledig 25 procent och Anna Ekblad samt Anders Wånge Kjellsson arbetade full tid hela året. Anna har lagt c:a 20 procent av sin tjänstgöring på Skolverkets utbildning  till NT-utvecklare.

Vi känner oss väl förtrogna med uppdrag och verksamhetsmål, som bl.a. diskuterats i samband med medarbetarsamtalen. Som en fördjupning i vårt systematiska kvalitetsarbete genomfördes andra delen av avbildningen med Naturskolan i Umeå. Avbildning är en utvärderingsmetod utvecklad för skolvärlden. De som avbildar (ofta lärare och rektorer från andra skolor) besöker en skola och tittar på verksamheten. Utifrån det bildar de sig en egen uppfattning (en egen bild) om hur det går till på just den skolan. Den bilden ger de tillbaks till berörda lärare och skola som tillsammans har en diskussion med avbildarna. De frågor som avbildarna ställer vid det tillfället är öppna frågor utifrån det sedda. Det skall ge skolan ett tillfälle att reflektera över den egna verksamheten. Diskussionerna vi hade under avbildningen var intensiva och engagerande. Vi upplever det som mycket givande att ta sig tid att se sin egen verksamhet genom någon annans. En fullständig rapport för avbildningen finns att läsa via länk vid ”relaterad information” nederst.

I april 2015 var det tio år sedan staben för Lunds skolors resurscentrum och Naturskolan flyttade in tillsammans i Observatorieparken. Detta uppmärksammades med ett särskilt jubileums-event då det bjöds på bilder och quiz baserade på minnen från de gångna tio åren. Under hösten fortsatte arbetet för en hälsofrämjande arbetsplats med en gemensam kick-off för att förnya handlingsplanen.

En ny broschyr om Naturskolan och en beachflagga att ställa upp i samband med våra arrangemang var två åtgärder för information och marknadsföring som båda blev klara under våren/sommaren. Vi figurerade även i två artiklar under året. Den ena externt i tidningen Landskap och den andra internt i nyhetsbrevet Ett Lund.

14 arbetsplatsträffar och två utvecklingsdagar genomfördes under året. Samtliga arbetsplatsträffar hade obligatoriska punkter enligt samverkansavtal. Tid för reflektion kring skolutveckling och normkritiskt tänkande har dessutom varit återkommande punkter på dessa möten.

Alla som varit med från början har fortsatt följa samtalsledarutbildningen inom Lunds kommuns BFL-satsning. Dessutom har alla fem medskapare deltagit i ytterligare totalt 50 tillfällen för egen kompetensutveckling under 2015 (i genomsnitt 10/person). Innehållet har följt de utvecklingsplaner som gjorts upp på både team- och individnivå.

Utmaningar inför det kommande året

Det är snart dags att lansera och implementera den förstärkta resursen NT-utvecklare bland våra skolor och förskolor. Vi har börjat fundera på strategier för detta, men det kommer säkert att behöva göras på flera olika sätt. Små upprepade informationstillfällen vid skolledarforum och skoldirektörsmöten är ett första steg.

En utmaning är att få gymnasieskolorna mer intresserade av vad Naturskolan kan erbjuda. Världsnaturfonden WWF kommer under våren 2016 att genomföra ett arrangemang kallat Vår Stad 2013 i bland annat Lund med syftet att sprida kunskap och göra fler delaktiga i kommunens arbete med klimat och minskade ekologiska fotavtryck. Intresset för detta från våra gymnasieskolor har hittills varit klent. Hur har de gjort i Helsingborg, där intresset för Vår Stad 2030 verkar större? Dessutom är det en ny översiktsplan under uppsegling. Hur ska vi denna gång kunna engagera gymnasieskolorna? Vi lyckades inte förra gången, men kanske det går bättre denna gång?

Hur kan Naturskolan i framtiden spela en större roll när det gäller att motverka rasism och kränkande behandling? Det kommer vi att försöka utveckla på flera olika nivåer. Både genom att vidareutbilda oss själva och hålla en diskussion levande internt, samt genom att tillämpa normkritiskt tänkande när vi gör våra kompetensutvecklingsinsatser för skol- och förskolepersonal.

En annan utmaning är att kunna öka satsningen på utveckling av våra skol- och förskolegårdar. Gröna skolgårdar har fått en utökad budget 2016. Samtidigt finns det svårigheter att få intresset att öka bland våra enheter. Totalhyra, brist på pengar för egeninsats, en pressad arbetssituation för skol- och förskolepersonal samt svårigheter att skriva ansökningar och rapporter är några av de identifierade hindren. Det kommer att vara av största vikt att fortsätta konstruktiva samtal med Lundafastigheter och Markentreprenad, så att gemensamma försöksprojekt kan göras. Att minska kravet på ekonomisk egeninsats i Gröna skolgårdsprojekt och att erbjuda stöd för skrivande av ansökningar och rapporter är ett sätt att underlätta för skolor och förskolor. Vi behöver också tydligare ta in skolgårdsfrågor i handledning och kurser, t.ex. genom att prata om hur man kan förhålla sig till utomhusmiljön i pedagogiken. Samtidigt behöver vi informera på skolledarforum för att få skolledarna med på satsningen.

Om det kommer statliga pengar för skolgårdarna dessutom, hur ska vi hantera det i Lund? Det viktigaste av allt är att riktlinjerna för Gröna skolgårdar, med delaktighet från barn/elever och personal ska gälla. Vi bör satsa på att skapa varierade miljöer med mycket grönska, enligt Boverkets nya allmänna råd och kvalitetsfaktorer för lek och lärande.

Den internationella skolgårdskonferensen som vi ska arrangera 2016 är naturligtvis en stor utmaning. Vi är stolta över att vi fått chansen att visa vårt långsiktiga arbete med Gröna skolgårdar som pågått i nästan 25 år. Kanske kan denna konferens hjälpa till med en nytändning för den egna utvecklingen i Lund med med projektmedel till lokala projekt, kompetensutveckling och utomhuspedagogik?

Faktaansvarig: Naturskolan

Kontakt

Naturskolan

Postadress: Box 41, 221 00 Lund
Besöksadress: Observatorieparken, Svanegatan 9, Lund
Telefon: 046-359 70 60
E-post: naturskolan@lund.se