Verksamhetsrapport 2014

Årets största händelse var att boken Leka och lära naturvetenskap och teknik ute blev färdig och kom ut i början av juli.

 

Naturskolan i Lund har skrivit boken ihop med kollegor från Nynäshamns naturskola. Dessutom medverkar vår tidigare medarbetare och nestor Gun Jacobsson med bl.a. flera av sina bejublade historier om naturvetenskapliga fenomen. Allt detta har nu blivit dokumenterat och tillgängligt för alla på de 352 sidorna i boken. Vår förhoppning är att denna bok ska inspirera pedagoger att vara nyfikna på vardagsfenomen, våga fånga ögonblicken och utmana sig själva när det gäller naturvetenskap och teknik tillsammans med barnen i förskola och förskoleklass.

Handledning till arbetslag genomfördes till åtta olika enheter under året. Handledningen är kostnadsfri för alla skolor och förskolor i Lunds kommun. Den syftar till att vidareutveckla den pedagogiska verksamheten inom områdena naturvetenskap och hållbar utveckling. 

För dagbarnvårdarna i Genarp provades en form med träffar med barnen, i stället för ren handledning till personalen. Innehållet kopplades till den nyutkomna boken om naturvetenskap och teknik i förskolan. Erfarenheterna var att deltagarna kanske inte fick lika många exempel på aktiviteter, men å andra sidan fick dagbarnvårdarna en modell som var mer anpassad till sin vardagssituation. Efterföljande reflektion med personalen fick inte lika stort utrymme eftersom barnen deltog hela tiden. Det hade behövt läggas någon kvällsträff i mitten av handledningen utan barn. Det var dock mycket intressant att se hur väl aktiviteterna fungerade för de minsta barnen.

På Hubertusgården var målet med handledningen att stödja framtagandet av en lokal utvecklingsplan i teknik för F-6. Skolan ville motverka fenomenet att tekniken inte syns i naturvetenskapen. Här genomfördes endast träffar med pedagogerna. Dessa innehöll en blandning av teori och praktik, även ett par regelrätta fortbildningsträffar. Den största behållningen för pedagogerna var att de fick hjälp att se hur teknikämnet på ett enkelt sätt, som de inte sett själva tidigare, kan kopplas till deras egen verklighet. Arbetet utmynnande i en bra och ambitiös lokal pedagogisk planering som vi har kunnat sprida i andra sammanhang.

I augusti inleddes en handledning om ett naturtema för Flisa fritidshem vid Gunnesbo Övre. Handledningen bestod huvudsakligen av reflekterande samtal kring målstyrning, utomhuspedagogik, kvalitetsarbete och dokumentation i fritidshemmets verksamhet. Pedagogerna har vittnat om att de har fått syn på saker som de inte gjort tidigare kring t.ex. barns delaktighet, och att de har vågat lämna gamla vanor till förmån för nya sätt att arbeta.

Naturskolan genomförde en lyckad satsning på Fågelsångs förskola kring temat energi. Deltagarna diskuterade kring begreppet energi och hur det kan göras om till lärande i förskolan. Därefter fick de göra aktiviteter som handlar om lika energiformer.

Naturskolans medarbetare har medverkat i BFL-satsningen på utbildning av samtalsledare. Utbildningen har varit nyttig för oss i vår roll som handledare/samtalsledare. Den har även gett oss en bra möjlighet att haka på våra insatser till den stora kommunövergripande satsningen. 
Anna Ekblad har fortsatt utbildningen till NT-utvecklare. Här har det dessutom ingått en handledarutbildning. Anna har även ingått i en grupp som har ansvar för utveckling av NT-utvecklar utbildningen. Naturskolan fick i det sammanhanget förtroendet att arrangera en utbildning för NT-utvecklare i regionen.

Naturskolan är Stiftelsen Håll Sverige Rents (HSR) samordnare för utmärkelsen Grön Flagg i Lunds kommun, och har under året samarbetat med HSR i ett projekt som syftar till att öka antalet enheter i regionen med utmärkelsen.
I slutet av januari deltog två av naturskolans medarbetare i en utbildning till certifierade snilleblixtaktörer. Snilleblixtarna är ett koncept som främst handlar om att uppmuntra barns intresse för teknik, naturvetenskap och uppfinningar på samma gång som deras kreativitet, nyfikenhet och lust att lära stimuleras. Engagemanget ledde till att Lunds kommun under året blev medlemmar i den ideella föreningen Snilleblixtarna i Sverige och Naturskolan är föreningens förlängda arm ut på skolorna i kommunen. Vi deltog även i CETIS (Centrum för tekniken i skolan) konferens i Malmö i mars, samt höll en workshop där. Man kan säga att Naturskolan under året tagit på sig en tydligare roll att stödja och stimulera skolutveckling i teknik. På sätt och vis ett utökat uppdrag.

Vi var speciellt inbjudna att medverka vid Nationellt resurscentrum i fysiks 20 årsjubileum i månadsskiftet mars/april.

Naturskolans kommungemensamma fortbildningsprogram som presenterades i början av året drog ett varierande antal deltagare. Till Övningar i bakfickan, en halvdag i april med aktiviteter från en nyutkommen bok med samma namn, anmälde sig så många deltagare att vi fick ordna ett extra tillfälle i september. Vi hade också flera uppdrag, beställda av våra skolor och förskolor, framför allt under feriefortbildningstiden i augusti.
   
Vår fyra dagars grundkurs i utomhuspedagogik lockar fortfarande många deltagare. En grundkurs avslutades och hela tre nya kurser startade under året, varav två var specialbeställda av skolledare. Totalt har vi nu genomfört tolv sådana kurser för c:a 300 pedagoger. 
   

En kurs om trollsländor i juni var en direkt effekt av att två av Naturskolans medarbetare gick en utbildning 2013, och blev inspirerade till att själva arrangera en liknande för våra pedagoger. Flera av deltagarna på vår kurs vittnade om att de nu vågar sig på att låta barn hantera djuren. Tidigare hade de en uppfattning om att de var för sköra för det. Det visar att egen praktisk erfarenhet är nödvändig för utveckling. 

Vårens fortbildningsdag för Gröna skolgårdar handlade om utekök och parkourplats. Intressant att notera att dagarna före kom ett påbud att elever inte omfattas av försäkringen vid parkour-aktiviteter. Under fortbildningsdagen deltog Joakim Andersson som är ledare i Lundabygdens IF:s parkourverksamhet. Joakim lärde oss mer om denna sport, och efteråt tryckte vi på kommunens försäkringsmäklare. I slutet av året fick vi besked om att försäkringsbolaget omprövat sitt beslut.

   
 Höstens skolgårdsdag ägde rum på  förskolan  Ormen Långe. Dagen var ett  samarrangemang  med Markentreprenad.  Vi hade också  internationellt besök av  Sharon Danks från  Kalifornien som  föreläste. 
   
 Naturskolan bidrog till att Gunnesboskolan i  februari anställde en person med ”grön kompetens” under året. Det handlade inte om en lärare med intresse för odling, utan en person med odling som profession. Denna satsning följs samtidigt av ett forskarteam från Malmö högskola och det ska bli spännande att se vad det kan bidra till när det gäller elevernas måluppfyllelse.

Den kommunala samverkansgruppen för skolgårdar har haft två möten och en rundtur. Rundturen var särskilt lyckad, då vi kunde diskutera frågorna på plats och tydligt se vikten av förvaltningsövergripande samarbete.

Naturskolan arrangerade i april en halv utvecklingsdag för skolpolitiker, rektorer och förskolechefer om vikten av bra utomhusmiljöer. Här visades bl.a. forskning om att en alltför stark fokusering på att undanröja risker i utemiljöerna kan hämma barns utveckling. Efter detta blev det många föreläsningar på skolor och förskolor om risk och utveckling under året. Man kan säga att Naturskolan numera driver en kampanj att skolledare och pedagoger ska agera på vetenskaplig grund, inte utifrån rädsla.

Boverket och Movium har fått ett regeringsuppdrag att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljö. Naturskolan har varit referens i detta arbete under året. Vi har även arbetat med remissvar på förslaget som skickats till alla kommuner i landet. Det nationella skolgårdsnätverket som bildades 2013 träffades i Lund/Malmö den 10 september. Vi deltog också i konferenser om skolgårdsutveckling i Malmö 26 augusti, och i Alnarp 4 november. I det internationella skolgårdsarbetet med ISGA (International School Grounds Alliance) fick Lund klartecken att arrangera en internationell konferens om skolgårdsutveckling 2016. SLU/Movium och Kommunförbundet Skåne blir medarrangörer till denna konferens, och Naturskolan är projektansvariga på konferensorten.

I maj började vi en avbildning med Naturskolan i Umeå, som årets fördjupning i det systematiska kvalitetsarbetet. Avbildning är en utvärderings-metod utvecklad för skolvärlden och ska ge skolan ett tillfälle att reflektera över den egna verksamheten. Vi besökte Naturskolan i Umeå under tre dagar och har lämnat en rapport till dem om vad vi såg. En sak som gjorde starkt intryck på oss var en vandring med elever och deras lärare inom en satsning på sociala investeringar, kallad Umbra. Vi upplevde att Umbra är ett mycket bra exempel på hur man kan göra den sociala dimensionen av hållbar utveckling konkret och begriplig. Här ser vi en klockren koppling till Naturskolans tydliga uppdrag att stödja lärande för hållbar utveckling. Det som möjliggör denna föredömliga satsning är att Umeå kommun har avsatt 120 miljoner kr för s.k. sociala investeringar under perioden 2011-2014. Vår bild är att detta var mycket väl investerade pengar och att Naturskolans ämnesövergripande utomhuspedagogik med fokus på gruppstärkande aktiviteter är en betydelsefull nyckel till framgång. 
Det var sedan meningen att Umeå skulle besökt oss i början av höstterminen, men p.g.a. sjukskrivningar i båda lägren sköts besöket upp till våren 2015.

Det blev fortsatt samarbete med Park- och naturkontoret och Fäladsgården genom att elever från skolan genomförde en uppföljande inventering på Sankt Hans backar vid två tillfällen. Inventeringsresultaten kommer att användas i Park- och naturkontorets parkförnyelseprojekt för att öka den biologiska mångfalden i området. Naturskolan har varit handledare för både lärare och elever som deltagit i inventeringarna. Dessutom ordnades en fortbildning kring ekobaserna på Sankt Hans backar med deltagare från framför allt skolor och förskolor i närområdet.

Samarbete med Den Globala Skolan har skett vid ett flertal tillfällen under året. Dels har vi medverkat med workshops i samband med deras arrangemang, dels var vi med som deltagare på en konferens i Göteborg för ett nationellt LHU-nätverk som bl.a. Den Globala Skolan är arrangörer för.
Gymnasieskolorna har beställt programmet Outside the box om hållbar konsumtion totalt 12 ggr under året. Spelet börjar åldras, men konceptet är bra. Det ger givande diskussioner och inga givna svar, precis som det är med wicked problems (till synes olösliga problem) om hållbar utveckling.

Kontakt knöts med kultursociologen och författaren Benny Schytte som arbetat med kreativa utemiljöer i Köpenhamn i mer än 20 år. Det ledde till ett studiebesök i oktober, och en kommande fortbildningsdag för våra pedagoger 2015.

I september hade vi ett möte med Botaniska trädgården för att lära känna varandra mer och fundera på framtida samarbete.

Medskapande

Redan vid årets start blev Eva Persson sjukskriven, vilket skulle visa sig bli en långkörare under hela året. Denna förändring i personalsituationen hade naturligtvis en stor påverkan på hur året utvecklade sig. 
Naturskolans uppdrag och verksamhetsmål har diskuterats i samband med medarbetarsamtalen. Vi känner oss väl förtrogna med uppdrag och mål, och de är fortfarande helt relevanta. Dock kan det inom en snar framtid vara läge att uppdatera dem i enlighet med nya styrdokument.
Vi har även diskuterat kring formuleringarna i lönekriterierna. Vad menas t.ex. med att ha förmåga att främja skolutveckling? Det handlar om många egenskaper från att kunna utmana, ifrågasätta, vara ögonöppnare och stödja till att våga pröva, vara påläst, nyfiken, långsiktigt uthållig, strategisk, kunna situationsanpassa samt ha goda ledaregenskaper. 
Under utvecklingsdagarna i november diskuterade vi våra personligheter enligt Myers-Briggs Type Indicator, MBTI. Detta personlighetstest är visserligen ingen absolut vetenskaplig metod utan är i första hand ett instrument för självkännedom och personlig utveckling. Resultaten från profilanalysen utgör ett lättfattligt diskussionsunderlag som kan ge människor bättre insikt i såväl sina egna som andras agerande och reaktioner. Vi upplevde metoden som givande för samtal kring grupputveckling.

En kompetensutvecklingsplan på team-nivå gjordes där vi under kommande år ska prioritera följande områden:

  • Fördjupad handledarutbilning (Carolina)
  • Lärande för hållbar utveckling (alla)
  • Fördjupat lärande inom alla naturvetenskapliga ämnesområden (alla)
  • IKT i utomhuspedagogiken (alla)
  • Hälsofrågor (alla)

Vad händer i framtiden?

Handledningen till arbetslag ska fortsätta med skriftliga kontrakt med arbetslagen. Kontraktet ska formuleras tillsammans med, och skrivas under av, hela arbetslaget samt ansvarig skolledare. 
Vi ska prova att erbjuda handledning kontinuerligt under året. 
En broschyr om Naturskolan med tyngdpunkt på handledning kan vara ett verktyg till att få fler arbetslag intresserade. 
En artikel om Naturskolan i nyhetsbrevet Ett Lund likaså. 
Vi ska välja ut skolor som inte haft handledningsstöd på många år, och erbjuda dem information om Naturskolan.
Om tiden medger kan vi också prova facebook som marknadsföring.
Ett nytt kursprogram för hela 2015 ska göras klart och släppas i samband med vårterminens början. 
Det behövs ett nytt övergripande grepp med samverkansgruppen för skolgårdar, för att samla alla inblandande aktörer. Detta behövs dels för att få systemet med totalhyra att fungera på bästa sätt i konceptet Ett Lund. Vi börjar med att kartlägga vilka aktörer det finns inom kommunen, och därefter samla dessa för att formulera en gemensam strategi. 
Vi ska vara medarrangörer i Naturskoleföreningens årsmöte i Tollarp, som ska handla om skolgårdar.
Vi ska medverka i den nationella konferensen ”Ute är inne” i Linköping.
Utbildningen för NT-utvecklare fortsätter ett och ett halvt år till. 
Vi ska möta Lunds skolors resurscentrum för att hitta framtida samarbetsformer i deras förändrade organisation. 
Vi ska erbjuda ett aktivt handledarstöd till Gunnesboskolan, dels för att få en bredare förankring bland personalen och tydligare koppling till undervisningen, dels för att forskningsprojektet i samarbete med Malmö högskola ska fortsätta.
Vi ska söka medel för att kunna medverka vid 2015 års ISGA-konferens. 
Vi ska planera ISGA-konferensen i Lund 2016 och få ut program och övrig information under året. 
Vi ska slutföra avbildningen med Naturskolan i Umeå.
2016 års djupdykning i vårt systematiska kvalitetsarbete ska handla om Gröna skolgårdar. Vilka resultat har uppnåtts genom lokala skolgårdsprojekt, när det gäller lärande, demokrati och hälsa? Vi intervjuar grupper av elever på sex olika skolor som genomfört lokala projekt nyligen (innevarande eller föregående år). Dessa intervjuer ska kompletteras med en gruppintervju med nyckelpersoner från de aktuella skolorna.
Förändringar för Lunds kommuns arbete med gamla EMIL och de högt ställda målen för ekologisk mat i kommunen kommer att innebära nya samarbetsformer med måltidsservice. Det kanske kan öppna upp för någon skolledare som vågar gå utanför ramarna och arbeta ämnesövergripande, med mat som utgångspunkt och ett starkt fokus på lärande för hållbar utveckling.

Anders Wånge Kjellsson
Naturskolechef

 

 

Faktaansvarig: Naturskolan

Kontakt

Naturskolan

Postadress: Box 41, 221 00 Lund
Besöksadress: Observatorieparken, Svanegatan 9, Lund
Telefon: 046-359 70 60
E-post: naturskolan@lund.se