Ordningsmannen Linné

Linné såg sig själv som den utvalde att upptäcka ordningen i naturen, "Gud skapade – Linné ordnade". Han klassificerade växter och djur så bra att hans system, Systema Naturae, blev använt världen över. Växterna ordnades efter hur blommorna såg ut inuti (ståndare och pistill), däggdjuren efter tänder och fåglarna efter näbbar och klor.

Mest känd är kanske Linné för att han gjorde det enklare att namnge växter och djur. Gängse var att släktnamnet följdes av en mer eller mindre lång beskrivning. Linné förenklade genom att ge varje art två latinska namn, ett släktnamn och ett artnamn. Artnamnet skulle beskriva växten så att man inom ett släkte kunde skilja den ena arten från den andra.

1700-talet var upplysningsidéernas tid i Europa. Vetenskap som byggde på experiment och systematiska iakttagelser slog igenom. En tro på att människan med hjälp av sitt förnuft kan upptäcka och förstå spred sig. Naturen var en förebild, som gick att läsa som en bok och där Linné var den store uttolkaren.
Han skrev om naturens hushållning och styrelseskick, om hur betydelsefullt kretslopp och förmultning var, alla organismer hade sin plats och allt samverkade. Allt i naturen var nyttigt och skapat för människan. I 1700-talets hierarkiska natursyn var det människans plikt att undersöka och utnyttja de rikedomar som fanns i naturen.

Växtdetektiver

Eleverna skriver ett signalement på en växt. Det gäller sedan för kamraterna att med hjälp av beskrivningen hitta växten. Låt eleverna sätta egna namn på växterna.

Sorteringsövning

Låt eleverna plocka 8 blad per grupp (2 elever/grupp). Låt dem sortera bladen, först i två högar, sedan vidare så långt de kan. Låt dem sedan rita en nyckel över sin sortering. Bladen läggs sedan tillbaka i en hög, grupperna byter plats och försöker lägga bladen efter den ritade nyckeln.
Diskutera att det finns olika system och att systemen är skapade av människan, även Linnés system. En hel del av Linnés system har ändrats i takt med att man fått mer kunskap om växternas släktskap. Linné använde ju framförallt ståndarna som sorteringssytem.

Sexualsystemet

Ut och räkna ståndare och pistiller! Lägg samman de som har samma. Andra likheter? Testa att arbeta efter nyckel i t.ex. Krok/Almquist fältflora. Det finns även enklare. Vilken del av blomman blir frukt? Jämför olika växters blommor med deras frukter. Finns det något i blommans byggnad som kommer igen i frukten? Ser du spår efter foderblad, kronblad, pistiller eller ståndare på frukten? (Vresrosen är bra att arbeta med.)

Världsspråket på Linnés tid var latin. För att växterna skulle ha samma namn över hela världen gav han dem latinska namn. Växten fick ofta namn efter någon egenskap som man såg eller trodde sig veta. Försök ta reda på vad de latinska namnen betyder på våra vanligaste vårblommor. L. betyder att det var Linné som gav växten dess namn.
Tussilago, på latin Tussilago farfara, där tussis = hosta. Tussilago betyder "jag fördriver hosta"- växten användes som hostmedicin. Farfara betyder ullig och tittar man på tussilagons stjälk och undersidan av bladen så är de ulliga. Gullvivan heter Primula veris, som betyder "vårens lilla första".

@ 50 år gammal adlades Carl Linnéaeus och fick då namnet Carl von Linné. En adelsman har en vapensköld. Ofta finns det örnar, kronor eller lejon på en vapensköld. Ta reda på hur Linnés sköld såg ut.

@ Gör en provyta. Märk ut t.ex. en kvadratmeter. Hur många olika arter hittar ni? Jämför olika miljöer.

@ Intervjua någon som forskar i systematisk botanik idag.

Boktips

Läs mer och inspireras av I Naturens Riken, Linnés liv och verk, text Inga Borg, bild Fibben Hald. Speciellt sidorna 36-37 samt sidan 8, del 2 handlar om Linnés forskning. Boken är utgiven av "En bok för alla".

Naturskolan i Lund april 1999