Länk till startsidan

Så arbetar vi med krisberedskap och civilt försvar

Kommunen ska ha en grundläggande krisberedskap och förmåga att hantera höjd beredskap. Krisberedskap kan kortfattat beskrivas som samhällets förmåga att förebygga, motstå och hantera krissituationer.Vi ska även bidra till att rusta upp totalförsvaret, den verksamhet som bedrivs under höjd beredskap för att skydda Sverige mot krig och krigsfara.

Kommunens krisorganisation

För att säkra kommunens krisberedskap, finns det vissa övergripande styrdokument som kommunen måste ta fram inför varje mandatperiod. Det är sedan dessa dokument som ligger till grund för kommunens systematiska krisberedskapsarbete under resten av mandatperioden.

De flesta av kommunens krisberedskapsdokument är sekretessbelagda (oftast med hänvisning till OSL 18:13 eller OSL 15:2), men vissa dokument har du rätt att ta del av:

Risk- och sårbarhetsanalys för Lunds kommun för mandatperioden 2019-2022 (öppen del) Pdf, 648 kB.

Styrdokument för kommunens krisberedskap – program för trygghet och säkerhet Pdf, 2 MB.

Säkerhetsskyddsanalys för Lunds kommun 2020 (öppen del) Pdf, 2 MB.

Pandemiplan - övergripande för Lunds kommun Pdf, 1 MB.

Kommunen har också en krisledningsplan med tillhörande kriskommunikationsplan som beskriver hur kommunens centrala krisledningsorganisation ska aktiveras och organiseras vid kris. Planen i sin helhet är sekretessbelagd, men i tabell kan du se de händelsenivåer som kommunen använder sig av vid aktivering:

Händelsenivåer för att hantera kriser.

Händelsenivå

Händelsetyp

Ansvar


Höjd beredskap (krig eller krigsfara)Särskild lagstiftning, ansvar beror på hur den höjda beredskapen utfärdats. Regeringen beslutar (kommunstyrelsen fortfarande ytterst ansvarig nämnd).
Nivå 3Extraordinär händelseKrigsledningsnämnd, central krisledning. Aktiveras av krisledningsnämndens ordförande (central krisledning är oftast redan aktiverad).
Nivå 2Allvarlig händelseCentral krisledning (kommunstyrelsen), berörd förvaltning (nämnden). Aktiveras av kommundirektör eller tjänsteman i beredskap.
Nivå 1StörningBerörd förvaltning eller bolag (nämnden). Aktiveras av förvaltningsdirektör.

Det är alltså själva händelsen som styr vilken nivå av krisledningsorganisationen som aktiveras, och tabellen kan ses som en trappa som utökas beroende på hur allvarlig krisen är.

  • Nivå höjd beredskap, är lite speciell då den enbart används ifall Regeringen utlyser krig eller krigsfara. Kommunens organisation kommer alltså se olika ut beroende på hur Regeringens krigsförklaring är utformad, men generellt försöker kommunen använda samma organisation vid höjd beredskap som vid händelse i fredstid.
  • Nivå 3, extraordinär händelse, är mycket ovanlig men innebär att det aktiveras en särskild krisledningsnämnd som tillfälligt kan ta över ansvar från de andra nämnderna, ifall krisen kräver detta för att kunna hanteras.
  • Nivå 2, allvarlig händelse, berör hela kommunen men kan hanteras inom ramen för tjänstemannaorganisationen med förstärkning av en central krisledning.
  • Nivå 1, störning, berör bara en förvaltning.

Totalförsvar och krisberedskap, vem gör vad?

”Totalförsvar är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig”. Så står det i Försvarspolitisk inriktning för Sverige, som började gälla år 2016 och som (just nu) sträcker sig till år 2030. Totalförsvar består av militärt och civilt försvar. Den militära delen ansvarar Försvarsmakten för, och den civila delen ansvarar bland annat kommuner, regioner, nationella myndigheter, frivilligorganisationer och näringslivet för.

Det civila försvaret är alltså mycket bredare än det militära, och har flera omfattande mål som till exempel att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, bidra till det militära försvarets förmåga och bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar i fredstid.

Skulle Sverige hamna i krig eller krigsfara är det Regeringen som beslutar om så kallad höjd beredskap, och det är då totalförsvarets verksamhet aktiveras. Det som skiljer totalförsvaret från ”vanlig” krisberedskap är att höjd beredskap aktiverar flera så kallade fullmaktslagar som ger myndigheterna bemyndigande att ta till extraordinära åtgärder. Till exempel ransoneringslagen (den myndighet regeringen utser kan ransonera livsmedel till invånarna), förfogandelagen (den myndighet regeringen utser kan fritt förfoga över materiell som behövs för att upprätthålla totalförsvarets verksamhet) samt arbetsrättsliga beredskapslagen (aktörer i totalförsvaret har rätt att begära in personal och schemalägga personal under längre/udda tider).

Du kan läsa mer om totalförsvarsupprustningen på MSB:s webbplats

Om något händer – är du då förberedd?

Om det skulle ske en större kris är det viktigt att du håller dig uppdaterad. Det är även klokt att ha en egen beredskap, en så kallad hemberedskap. Att ha en hemberedskap innebär framför allt att du har kunskap om var du får information, och kunskap om dina behov.

Om något händer – hemberedskap

Lunds kommuns arbete med civilt försvar

Kommunens arbete med civilt försvar regleras på detaljnivå i en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Överenskommelsen anger följande mål för kommunens arbete de kommande åren:

  1. Nyckelpersoner i kommunens organisation ska under perioden genom utbildning ges kunskaper om höjd beredskap och totalförsvar.
  2. Kommunen ska ha en säkerhetsskyddsorganisation som innefattar förmågan att hantera hemliga handlingar samt en rutin för att ta fram en säkerhetsskyddsanalys.
  3. Krigsorganisation och dess bemanning: Kommunen ska under perioden påbörja en planering för sina uppgifter inom totalförsvaret.
  4. Kommunen bör utbilda och öva kommunstyrelsen i uppgiften att under höjd beredskap ansvara för kommunens ledning.
  5. Kommunen bör informera berörda lokala aktörer om arbetet med beredskapsförberedelser och möjligheter till samverkan på lokal nivå (så kallat geografiskt områdesansvar).
  6. Kommunen ska medverka vid införandet av ett tilldelat tekniskt system för informationsutbyte och upprättande av lägesbilder.

I Lunds kommun hanteras arbetet med civilt försvar inom ramen för kommunens krisberedskaps­arbete. Detta görs för att skapa en så enhetlig beredskapsförmåga som möjligt. Då vet verksamheterna ungefär vad som gäller – oavsett vilken typ av händelse som sker. Kommunens krigsplanering (som är belagd med sekretess) kommer alltså att likna kommunens krisberedskapsplanering, med tillägget att vissa fullmaktslagar tillkommer när det är krig eller krigsfara.

Vill du engagera dig i kommunens civila beredskap?

Det finns flera så kallade frivilliga försvarsorganisationer i Lunds kommun. Gemensamt för frivilligorganisationerna är att de är ideella, att de vill stötta samhället vid störning/kris, och att de träffas, övar och utbildas inför olika typer av kriser – ibland också tillsammans med kommunen.

Vem som helst med ett samhällsintresse kan gå med i en frivilligorganisation. Det är ett enkelt sätt att engagera sig, få kunskap om samhällsberedskap och hjälpa till ifall det skulle hända något i kommunen.

Lunds kommun har avtal med Lunds lokala civilförsvarsförbund, som också organiserar kommunens frivilliga resursgrupp (den grupp som kommunen kallar in vid behov av hjälp och stöd), och med Röda Korset i Lunds kommun. Dessa organisationer har alltså ett särskilt ansvar att hjälpa till vid krishändelse och höjd beredskap.

Civilförsvarsförbundet

Röda Korset i Lunds kommun

Andra frivilligorganisationer som är aktiva i Lunds kommun är:

Frivilliga Automobilkåren Lund
Lunds Brukshundklubb
Lunds lottakår
Svenska Blå Stjärnan Skåne
Lunds Pistolklubb
Lunds Polismäns Skytte- och Idrottsklubb

Frågor om krisberedskap och civilt försvar?

Har du frågor om kommunens krisberedskap kan du kontakta krisberedskap@lund.se.

Uppdaterad:

Dela sidan:

Hjälpte informationen på denna sida dig?