Så arbetar vi med krisberedskap och civilt försvar

Kommunen ska ha en grundläggande krisberedskap och förmåga att hantera höjd beredskap. Krisberedskap kan kortfattat beskrivas som samhällets förmåga att förebygga, motstå och hantera krissituationer.Vi ska även bidra till att rusta upp totalförsvaret, den verksamhet som bedrivs under höjd beredskap för att skydda Sverige mot krig och krigsfara.

Kommunens krisorganisation

För att säkra kommunens krisberedskap, finns det vissa övergripande styrdokument som kommunen måste ta fram inför varje mandatperiod. Det är sedan dessa dokument som ligger till grund för kommunens systematiska krisberedskapsarbete under resten av mandatperioden.

De flesta av kommunens krisberedskapsdokument är sekretessbelagda (oftast med hänvisning till OSL 18:13 eller OSL 15:2), men vissa dokument har du rätt att ta del av:

Risk- och sårbarhetsanalys för Lunds kommun för mandatperioden 2019-2022 (öppen del) Pdf, 648 kB.

Styrdokument för kommunens krisberedskap – program för trygghet och säkerhet Pdf, 2 MB.

Säkerhetsskyddsanalys för Lunds kommun 2020 (öppen del) Pdf, 2 MB.

Pandemiplan - övergripande för Lunds kommun Pdf, 1 MB.

Kommunen har också en krisledningsplan med tillhörande kriskommunikationsplan som beskriver hur kommunens centrala krisledningsorganisation ska aktiveras och organiseras vid kris. Planen i sin helhet är sekretessbelagd, men i tabell kan du se de händelsenivåer som kommunen använder sig av vid aktivering:

Det är alltså själva händelsen som styr vilken nivå av krisledningsorganisationen som aktiveras, och tabellen kan ses som en trappa som utökas beroende på hur allvarlig krisen är.

• Nivå höjd beredskap, är lite speciell då den enbart används ifall Regeringen utlyser krig eller krigsfara. Kommunens organisation kommer alltså se olika ut beroende på hur Regeringens krigsförklaring är utformad, men generellt försöker kommunen använda samma organisation vid höjd beredskap som vid händelse i fredstid.
• Nivå 3, extraordinär händelse, är mycket ovanlig men innebär att det aktiveras en särskild krisledningsnämnd som tillfälligt kan ta över ansvar från de andra nämnderna, ifall krisen kräver detta för att kunna hanteras.
• Nivå 2, allvarlig händelse, berör hela kommunen men kan hanteras inom ramen för tjänstemannaorganisationen med förstärkning av en central krisledning.
• Nivå 1, störning, berör bara en förvaltning.

Totalförsvar och krisberedskap, vem gör vad?

”Totalförsvar är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig”. Så står det i Försvarspolitisk inriktning för Sverige, som började gälla år 2016 och som (just nu) sträcker sig till år 2030. Totalförsvar består av militärt och civilt försvar. Den militära delen ansvarar Försvarsmakten för, och den civila delen ansvarar bland annat kommuner, regioner, nationella myndigheter, frivilligorganisationer och näringslivet för.

Det civila försvaret är alltså mycket bredare än det militära, och har flera omfattande mål som till exempel att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, bidra till det militära försvarets förmåga och bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar i fredstid.

Skulle Sverige hamna i krig eller krigsfara är det Regeringen som beslutar om så kallad höjd beredskap, och det är då totalförsvarets verksamhet aktiveras. Det som skiljer totalförsvaret från ”vanlig” krisberedskap är att höjd beredskap aktiverar flera så kallade fullmaktslagar som ger myndigheterna bemyndigande att ta till extraordinära åtgärder. Till exempel ransoneringslagen (den myndighet regeringen utser kan ransonera livsmedel till invånarna), förfogandelagen (den myndighet regeringen utser kan fritt förfoga över materiell som behövs för att upprätthålla totalförsvarets verksamhet) samt arbetsrättsliga beredskapslagen (aktörer i totalförsvaret har rätt att begära in personal och schemalägga personal under längre/udda tider).

Du kan läsa mer om totalförsvarsupprustningen på MSB:s webbplats

Lunds kommuns arbete med civilt försvar

Kommunens arbete med civilt försvar regleras på detaljnivå i en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Överenskommelsen anger följande mål för kommunens arbete de kommande åren:

1. Nyckelpersoner i kommunens organisation ska under perioden genom utbildning ges kunskaper om höjd beredskap och totalförsvar.
2. Kommunen ska ha en säkerhetsskyddsorganisation som innefattar förmågan att hantera hemliga handlingar samt en rutin för att ta fram en säkerhetsskyddsanalys.
3. Krigsorganisation och dess bemanning: Kommunen ska under perioden påbörja en planering för sina uppgifter inom totalförsvaret.
4. Kommunen bör utbilda och öva kommunstyrelsen i uppgiften att under höjd beredskap ansvara för kommunens ledning.
5. Kommunen bör informera berörda lokala aktörer om arbetet med beredskapsförberedelser och möjligheter till samverkan på lokal nivå (så kallat geografiskt områdesansvar).
6. Kommunen ska medverka vid införandet av ett tilldelat tekniskt system för informationsutbyte och upprättande av lägesbilder.

I Lunds kommun hanteras arbetet med civilt försvar inom ramen för kommunens krisberedskaps­arbete. Detta görs för att skapa en så enhetlig beredskapsförmåga som möjligt. Då vet verksamheterna ungefär vad som gäller – oavsett vilken typ av händelse som sker. Kommunens krigsplanering (som är belagd med sekretess) kommer alltså att likna kommunens krisberedskapsplanering, med tillägget att vissa fullmaktslagar tillkommer när det är krig eller krigsfara.

Var källkritisk!

Vid allvarliga händelser är det viktigare än någonsin att vara källkritisk och att du söker information hos betrodda källor.

Sprid inte rykten och fundera över vem som ligger bakom information innan du delar den vidare.

Läs mer om källkritik hos krisinformation.se