Balanskravsresultat

Intäkter ska täcka kostnader

Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Det innebär att årets intäkter ska täcka årets kostnader. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre påföljande åren. Balanskravet avser kommunens nämnds- och förvaltningsorganisation.

Kommunen förfogar över en resultatutjämningsreserv (RUR) på 1 540 miljoner kronor som efter kommunfullmäktiges beslut kan nyttjas under en lågkonjunktur.

Så redovisas kravet

Enligt gällande normering redovisas balanskravsutredningen nedan. Utredningen syftar till att visa hur balanskravsresultatet har uppstått. Balanskravsutredningen börjar med årets resultat enligt resultaträkningen och justeras därefter med samtliga realisationsvinster vid avyttring av anläggningstillgångar. Justering ska också göras för orealiserade vinster och förluster i värdepapper. Slutligen ska de vinster och förluster som har realiserats under året, men som redovisats tidigare år, återföras. Efter detta redovisas ett resultat efter balanskravsjusteringar. Om resultatet medger och fullmäktige beslutar görs sedan reservering till resultatutjämningsreserven, alternativt lyfts medel fram från resultatutjämningsreserven i den mån det är möjligt.

Utmärkande för årets balanskravsutredning är att

• Intäkterna justerades ned för realisationsvinster på materiella anläggningstillgångar på 2 miljoner kronor.
• Intäkterna justerades ned med 37 miljoner kronor för orealiserade vinster och förluster i värdepapper.
• Årets balanskravsresultat uppgick därefter till 144 miljoner kronor.
• Resultatutjämningsreserven uppgick vid årets slut till 1 540 miljoner kronor och ingen avsättning bedöms vara erforderlig.